GATAN SOM ALDRIG SOVER
GATUPROSTITUTIONEN PÅ
AGNESLUNDSVÄGEN I MALMÖ
MARINA MIKULJAN
ELISABETH THEODORIDOU
Examensarbete i Kriminologi Malmös Universitet
15 hp Hälsa och samhälle Kandidatkurs i Kriminologi 205 06 Malmö
Juni 2018
GATAN SOM ALDRIG SOVER
GATUPROSTITUTIONEN PÅ
AGNESLUNDSVÄGEN I MALMÖ
MARINA MIKULJAN
ELISABETH THEODORIDOU
Mikuljan, M & Theodoridou, E. Gatan som aldrig sover. Gatuprostitutionen på Agneslundsvägen i Malmö. Examensarbete (kriminologi) 15/30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för
kriminologi, 2018.
Gatuprostitution är ett komplext fenomen och för övrigt väldigt känsligt att undersöka. Följande arbete sker i samarbete med Polisen i Malmö och syftar till att beskriva området Sorgenfri i Malmö. Studien kommer inrikta sig på
Agneslundsvägen och dess fysiska konstruktion som har förutsatt att
gatuprostitutionen har kunnat etableras på gatan. Dessutom redogör studien för de attribut som ofta återfinns på geografiska platser där det förekommer
gatuprostitution. Vidare omnämner uppsatsen de förändringar och
ombyggnationer som bidragit till att gatuprostitutionen i Malmö under åren har förflyttats från diverse gator i området Sorgenfri. Metoden som använts kan beskrivas som en litteraturstudie som kompletterats med intervjuer samt en observation. I dagsläget är gatuprostitutionen mest aktiv på Agneslundsvägen, men då området är ett utvecklingsprojekt för Malmö stad påvisar uppsatsens resultat att det utifrån tidigare historik och forskning kan antas att den återigen kommer att förflyttas. Agneslundsvägen lär få en mer naturlig rörelse av människor och trafik, något som är väldigt missgynnande för gatuprostitution.
Nyckelord: Agneslundsvägen, omfördelningseffekt, gatuprostitution,
THE STREET THAT NEVER
SLEEPS
THE STREETPROSTITUTION ON
AGNESLUNDSVÄGEN IN MALMÖ
MARINA MIKULJAN
ELISABETH THEODORIDOU
Mikuljan, M & Theodoridou, E. The city that never sleeps. The streetprostitution on Agneslundsvägen in Malmö. Degree project in criminology 15/30 ects. Malmö University. Faculty of Health and Society, Department of criminology, 2018.
Street prostitution is a complex phenomenon and, moreover, very sensitive to investigate. The following work is done in cooperation with the Police in Malmö and aims to describe the area named Sorgenfri in Malmö. The study will focus on Agneslundsvägen and its physical structure, which has given street prostitution the prerequisites to establish on the street. In addition, the work describes the attributes that are often found in geographic locations where street prostitution occurs. Furthermore, the paper mentions the changes and rebuildings that have contributed to the fact that the street prostitution in Malmö over the years has been moved from various streets in the Sorgenfri area. The method used can be described as a literature study complemented with interviews and an observation. As things stands, street prostitution is most active on Agneslundsvägen, but as the area is a development project for Malmö city the essay's findings show that, based on previous history and research, it can be assumed that it will again be moved. Agneslundsvägen will get a more natural movement of people and traffic, something that is very disadvantageous for street prostitution.
Keywords: Agneslundsvägen, crime displacement, street prostitution,
FÖRORD
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Marie Torstensson Levander som har varit en vägledning under detta examensarbete.
Vidare vill vi tacka alla involverade aktörer som har bidragit med väsentlig information angående deras verksamhet och funnits tillgängliga att svara på eventuella frågor.
Vi vill rikta särskild uppskattning och tack till uppdragsgivaren och
kommunpolisen Pierre Douhan som har varit en betydelsefull kunskapskälla för arbetet. Douhan har varit en viktig aktör för att arbetet ska fortskrida och vi kunde inte vara mer nöjda över samarbetet.
Maj 2018, Malmö
Marina Mikuljan och Elisabeth Theodoridou
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING………...…………. 8
1.1 Syfte och frågeställningar……….………. 9
1.2 Studiens avgränsningar………. 10 1.3 Begreppslista………. 10 1.3.1 Prostitution………..………. 10 1.3.2 Sveriges sexköpslag………. 10 1.3.3 Samverkan………...………. 11 1.3.4 Omfördelningseffekt………. 11 1.3.5 Stigmatisering……….………. 11 2. BAKGRUND………..…. 11
2.1 Lokal områdesbeskrivning av Sorgenfri………..……… 12
2.2 Samverkan som brottsförebyggande åtgärd………..…… 13
2.2.1 Nationell samverkan och insatser mot gatuprostitution………..….. 13
3. TIDIGARE FORSKNING………...……….……. 14
3.1 Kriminologiska teorier……….…. 15
3.1.1 Social desorganisation och Broken windows………...……… 15
3.1.2 CPTED och Alley gating……….……. 16
3.1.3 Hot spot- och targeted policing………. 17
3.1.4 Crime displacement effect………...………. 17
4. METOD OCH MATERIAL………..………...………. 18
4.1 Urval……….…………. 18
4.2 Datainsamling………...………...…. 18
4.2.1 Semistrukturerade intervjuer………..……. 19
4.2.2 Deltagande observation vid samverkansmöten……… 20
4.2.3 Semistrukturerad observationsstudie av Agneslundsvägens fysiska attribut……….………. 20 4.2.4 Gatukontorets arkiv………. 21
4.3 Analys av material………. 22
4.3.1 Semistrukturerade intervjuer………..…………. 22
4.3.2 Deltagande observation på samverkansmöten………….………… 23
4.3.3 Semistrukturerad observationsstudie……...……… 23
4.3.4 Gatukontorets arkiv……….………. 24
4.4 Forskningsetiska principer………...…………. 24
4.4.1 Fyra etiska huvudkrav……….………. 24
5. RESULTAT………. 25
5.1 Gatuprostitutionens omfördelning i Sorgenfri………..………… 25
5.2 Attraktiva attribut för gatuprostitution………..……… 26
5.3 Framtida åtgärder för att hämma gatuprostitutionen………. 27
6. ANALYS AV STUDIENS RESULTAT………...…. 31
6.1 Omfördelningseffekten i Sorgenfri………..………. 31
6.2 Tilldragande attribut på Agneslundsvägen………...…………. 31
6.3 Brottsförebyggande åtgärder mot gatuprostitution………..……. 33
6.4 Kriminologiska teorier i relation till studiens resultat………... 34
6.4.1 Social desorganisation och Broken windows………... 34
6.4.2 CPTED och Alley gating……….…. 34
6.4.3 Hot spot- och targeted policing………...…………. 35
6.4.4 Crime displacement effect………...………. 36
7. DISKUSSION……….…. 36
7.1 Metoddiskussion………...………...…. 37
7.1.2 Begränsningar med studien………. 37
7.1.3 Metodens brister………..……...……. 37
7.1.4 Snävt urval………...……….... 38
7.1.5 Brist på data och dokumentation………...…….…. 39
7.1.6 Studiens reliabilitet och validitet………...…….……. 40
7.2.1 Unik lagstiftning i Sverige – svårt att applicera internationell forskning……… 41 7.2.2 Stigmatisering av området………..……. 41 8. SLUTSATS……….. 42 REFERENSER……… 44 BILAGOR……… 48
1. INLEDNING
Prostitution kan anses som ett av världens äldsta yrken och efterfrågan för
sexuella tjänster har funnits sedan en lång tid tillbaka då prostitution omnämns så tidigt som i bibelns gamla testamente (American Bible Society, 2018). I och med samhällsutvecklingen är inte prostitutionen längre enbart begränsad till gatan (Mujaj & Netscher, 2015). Idag finns det betydligt fler möjligheter för
prostitutionen att inträffa på fler arenor, som exempelvis via internet (a a). Trots att prostitutionen har kunnat utvecklas och etablera sig på plattformar återstår fortfarande gatuprostitutionen som ett fenomen som präglar världens gator. Det är ett kontroversiellt ämne i många länder där vissa anser att det bör förbjudas och kriminaliseras medan andra argumenterar för att det bör vara legalt (a a). I Sverige debatteras prostitution utifrån individens egna rätt till sin kropp men å andra sidan individens utsatta position, vilket har resulterat i att det är brottsligt att köpa sexuella tjänster men det är inte en kriminell handling att sälja (a a). Syftet med Sveriges sexköpslag är att individer har rätt att bestämma över sin egna kropp samtidigt som de ska vara skyddade från köparen som begår en brottslig gärning i och med köp av sexuella tjänster (Regeringen, 2016). En anledning till att sexköp är kriminaliserat men inte att sälja sexuella tjänster är för att det inte har ansetts korrekt att brottsförklara individer som redan befinner sig i en utsatt situation (a a).
Sexköp är ett brott med ett lågt straffvärde vilket medför att det inte är ett
prioriterat samhällsproblem i Sverige och därmed implementeras inte åtgärder och resurser i samma utsträckning som vid andra typer av brott (Eriksson, Nygren & Moberg, 2017; Statens offentliga utredningar, 2010). Dock förekommer det aktörer och myndigheter som är aktivt verksamma i det brottsförebyggande och stödjande arbetet som berör individer inblandade i prostitution. Det är
problematiskt att väcka åtal mot den ena parten då det är svårt att bevisa att köparen har haft en intention att köpa sexuella tjänster från en annan individ (a a). När sexköpslagen trädde kraft i Sverige år 1999 reducerades antalet prostituerade individer från uppskattningsvis 650 personer till 200-250 (Mujaj & Netscher, 2015). När lagen infördes var gatuprostitutionen näst intill oanträffbar för att återigen stegvis öka med åren (a a). Idag är det problematiskt att uttala sig om prostitutionens exakta omfattning då den inträffar på många olika arenor och kan ske mer dolt då den inte enbart är begränsad till öppna gator längre (a a).
Denna studien sker i ett samarbete med Malmö Universitet och Polisen i Malmö, som i detta fall även är uppdragsgivare och har tilldelat detta ämnesområde till författarna. Ändamålet med samarbetet är att få in information angående problematiken kring gatuprostitutionen i Malmö, med inriktning på framförallt Agneslundsvägen där den är som mest aktuell i dagsläget. Det som ämnas undersökas i detta arbete är gatuprostitutionens historia i området Sorgenfri vars gator länge har präglats av denna problematik. Intresset är att ta reda på varför just Sorgenfris diverse gator har varit tilldragande för gatuprostitution under så många år. Arbetet kommer dessutom att omnämna framtida åtgärder som är tänkta att implementeras i syfte att reducera gatuprostitutionen i Malmö. Agneslundsvägen kommer vara ett genomgående fokus under arbetet då gatuprostitutionen i nuläget är koncentrerad vid den gatan, vilket är information som har erhållits av
Det råder en kunskapslucka i den befintliga forskningen gällande korrelationen mellan omgivning och gatuprostitution då det endast förekommer ett fåtal studier kring ämnet (Williams, 2014). Det omnämns sällan varför prostitutionen tycks etablera sig på specifika gator och kvarter och varför dessa platser är så
tilldragande och attraktiva för den typen av aktivitet. Eftersom att följande examensarbete ämnar att undersöka och förklara sambandet mellan miljö och gatuprostitution fyller därav arbetet en funktion i att tillföra ytterligare
information till det vetenskapliga fältet som förhoppningsvis kan öka förståelsen och kunskapen kring ämnet.
Karta över Sorgenfri i Malmö. Källa: Wikipedia 2017
1.1 Syfte och frågeställningar
Föreliggande arbete ämnar undersöka gatuprostitutionen i Sorgenfri där den har varit etablerad under många år. Fokus kommer framförallt att vara på
Agneslundsvägen där den i dagsläget är som mest aktiv. Syftet är att redogöra varför gatuprostitutionen har förflyttats mellan Sorgenfris olika gator och vilka attribut som föreligger på Agneslundsvägen som verkar tilldragande för
gatuprostitution. Vidare syftar studien till att beröra diverse åtgärder som i framtiden kan reducera gatuprostitutionen både i området Sorgenfri, men även specifikt på Agneslundsvägen.
Studien kommer att besvara de tre nedanstående frågeställningarna: 1. Varför har den tidigare gatuprostitutionen vid Celsiusgatan och
Industrigatan omfördelats till Agneslundsvägen?
2. Vilka attribut föreligger på Agneslundsvägen som är tilldragande för gatuprostitution?
3. Vilka framtida åtgärder kan tänkas hämma gatuprostitutionen på Agneslundsvägen?
1.2 Studiens avgränsningar
Detta arbete ämnar enbart att undersöka de fysiska faktorerna för området
Sorgenfri i Malmö, det vill säga områdets konstruktion och de förutsättningar som gynnar gatuprostitutionen. Det kommer därmed inte redogöras för sociala
omständigheter för de individer som är involverade i gatuprostitution. Således kommer endast strukturella teorier inom kriminologin att tillämpas, detta då arbetet inte berör individuella faktorer gällande gatuprostitution.
Genom information från Kompetenscentrum för sexuella tjänster i Malmö och Polisen har det framkommit att majoriteten av de som prostituerar sig på Agneslundsvägen är kvinnor. Med hänsyn till detta kommer kvinnan vara det könet som syftas till de få gånger det skrivs om individer som prostituerar sig på den berörda gatan. Då studien endast fokuserar på platsens fysiska konstruktion och inte undersöker individer är det inte av vikt att djupgående beröra dessa aspekter.
Prostitution är ett brett fenomen och kan ske på olika arenor. Prostitution kan förekomma öppet genom att personer står på gatan och säljer sexuella tjänster, eller via internet genom diverse annonser och plattformar (Mujaj & Netscher, 2015). Det påträffas även dold prostitution som inte är lika offentlig och som exempelvis förekommer på hotellrum och i lägenheter (a a). Följande arbete kommer att avgränsa sig till att enbart beröra den öppna prostitutionen, det vill säga den som förekommer på gatan, med fokus på Agneslundsvägen i Malmö.
1.3 Begreppslista
Nedan följer en begreppslista på förekommande begrepp genom uppsatsen i syfte att tydliggöra dessa.
1.3.1 Prostitution
När minst två parter köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk); vilken utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten (Regeringen, 1995).
Prostitution är en bred definition och innefattar många olika aspekter. Prostitution kan exempelvis förekomma dolt eller öppet. Den dolda prostitutionen är den som sker i exempelvis lägenheter eller i hotellrum (Mujaj & Netscher, 2015). Den öppna prostitutionen kännetecknas av att den prostituerade står på gatan och säljer sexuella tjänster (a a). Följande examensarbete kommer enbart att belysa den öppna prostitutionen, det vill säga gatuprostitutionen.
1.3.2 Sveriges sexköpslag
Köp av sexuell tjänst regleras i kap 6, paragraf 11 i Brottsbalken:
6 kap 11 § Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar
sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst ett år.
Sveriges lagstiftning skiljer sig från majoriteten av övriga europeiska länder då det är lagligt att sälja sexuella tjänster men det är illegalt att köpa (Sveriges Radio,
2017). Detta är bra att ha i åtanke under uppsatsens gång då majoriteten av det vetenskapliga underlaget härrör från länder där prostitution är helt illegalt.
1.3.3 Samverkan
Samverkan grundar sig i att olika aktörer och myndigheter, exempelvis
kommunen och Polisen, arbetar tillsammans för att åtgärda de lokala problem som förekommer utifrån en framtagen lägesbild (Brottsförebyggande rådet, 2016). Syftet med samverkan är att de olika parternas resurser, kunskaper och kompetenser ska nyttjas på ett mer effektivt sätt, vilket bidrar till att aktörer tillsammans kan åstadkomma mer än vad en ensam aktör har möjlighet till (a a). På så sätt skapas ett mervärde som ökar sannolikheten att gemensamt reducera brottsligheten och de skadeverkningar som kan medfölja, exempelvis rädsla och otrygghet (Brottsförebyggande rådet, 2016).
1.3.4 Omfördelningseffekt
Omfördelningseffekt inträffar när en kriminell aktivitet flyttas från en plats till en annan (Guerette, 2009). Detta kan ske till följd av att polisorienterade åtgärder har implementerats på den utsatta platsen, även kallat hot spots (Guerette, 2009; Johnson, Guerette & Bowers, 2014), eller att områdets förutsättningar som en gång var gynnsamma för brottsligheten har förändrats på något vis.
1.3.5 Stigmatisering
Stigmatisering innebär att ett område av olika anledningar kan få ett visst rykte, som generellt när man diskuterar stigmatisering ofta syftar på att det skapas en negativ bild av området (Slater & Anderson, 2011; Belcher & Herr, 2005). Det skapas med andra ord en stereotypisk bild som medborgarna sedan associerar till det området, vilket inte alltid stämmer överens med verkligheten (a a).
2. BAKGRUND
Att kunna uttala sig kring omfattningen av prostitutionen i Sverige är minst sagt komplext då prostitution sker öppet men också dolt. En öppen prostitution
kännetecknas av den som sker på gatan eller över internet och är därför enklare att upptäcka och kunna studera (Mujaj & Netscher, 2015). Den dolda prostitutionen är den som sker via exempelvis appar, hotell eller massagesalonger, via olika communitysidor eller på klubbar och är därav svårare att studera och uttala sig kring gällande omfattning (a a).
I Sverige är köp av sexuell tjänst en kriminell handling sedan den 1 januari 1999, och Sverige var det första landet som valde att kriminalisera sexköp (Mujaj & Netscher, 2015). Förbudet fastställdes med anledning av att straffet för den brottsliga handlingen skulle avskräcka människor från att köpa sexuella tjänster, och har ett högt stöd inom Sveriges befolkning då majoriteten av både män och kvinnor vill ha kvar sexköpslagen (a a). Sverige var det första landet att
kriminalisera sexköp samtidigt som prostitutionen förblev laglig, en modell som ansetts vara lyckad och därför tillämpats av andra länder (Regeringen, 2016).
Prostitution är dessvärre inte ett prioriterat samhällsproblem eftersom att den brottsliga akten från köparens sida är svår att bevisa vilket gör det problematiskt att väcka åtal, dessutom har sexköpsbrott ett lågt straffvärde som även det är en anledning till att brottet inte är prioriterat (Eriksson, Nygren & Moberg, 2017; Statens offentliga utredningar, 2010). För att köp av sexuell tjänst ska kunna leda till en fällande dom är det av väsentlig betydelse att den andra parten, det vill säga säljaren, är villig att lämna ett vittnesmål om att en överenskommelse har inträffat där sexuella tjänster ska utföras i utbyte av pengar eller annan form av
betalningsmetod, exempelvis materiella ting (Statens offentliga utredningar, 2010).
Som ovan nämnt är det svårt att uttala sig kring den exakta omfattningen av prostitution. För gatuprostitutionen finns det dock mest tillförlitlig data för att kunna jämföra och ta reda på utvecklingen över tid (Mujaj & Netscher, 2015). Från sent 90-tal fram till 2011, har antalet individer som säljer sexuella tjänster årligen i Sverige minskat från ca 650 personer till 200–250 personer, vilket innebär att siffran nästan halverats (a a). Anledningarna till att gatuprostitutionen har minskat är inte helt klara, dock anses sexköpslagen som trädde i kraft år 1999 haft en tydlig påverkan när det kommer till att reducera gatuprostitutionen i Sverige (Mujaj & Netscher, 2015). Då lagen trädde i kraft blev gatuprostitutionen i princip obefintlig, för att sedan börja trappas upp igen (a a). Dessutom hade närliggande länder så som Danmark och Norge gatuprostitution i lika stor omfattning som Sverige, men det var endast i Sverige det skedde en radikal minskning medan den i Danmark och Norge till och med ökade (a a). Efter att Norge år 2009 införde sexköpslagen inträffade en reducering av
gatuprostitutionen (a a).
En annan teori kring varför gatuprostitutionen kan ha minskat är på grund av den tekniska utvecklingen som skett genom åren (Mujaj & Netscher, 2015). I en allt mer digitaliserad värld är det ibland snabbare och smidigare att nå ut med tjänster samt att köpa tjänster via digital kommunikation. Följden blir då en minskad gatuprostitution som istället anpassar och förflyttar sig till en annan mer modern arena, en arena som dessutom växer sig allt större (a a).
Undersökningar visar att en stor andel av de kvinnor som prostituerar sig i Sverige är av rumänsk härkomst (Mujaj & Netscher, 2015). I många
befolkningsundersökningar som genomförts, har resultatet visat på att en större andel män än kvinnor någon gång har fått ersättning för sexuella tjänster (a a). Detta resultat är dock troligtvis missledande för både allmänheten och de som arbetar med prostitutionsfrågor, då det tycks vara fler kvinnor som är aktiva inom prostitution (a a). Viktigt att poängtera är att år 2014 gjorde Mikamottagningarna i Stockholm och Göteborg en uppskattning att över hälften av kvinnorna som är involverade i prostitution i Sverige är av utländsk härkomst och har inget svenskt medborgarskap, därav når inte undersökningarna ut till den gruppen, vilket gör att datan blir missledande och män blir överrepresenterade i statistiken (a a).
2.1 Lokal områdesbeskrivning av Sorgenfri
Stadsdelen Sorgenfri ligger i nordöstra Malmö och bestod förr i tiden mestadels av industrier, men betraktas i dagsläget inte som ett renodlat industriområde då det idag till mestadels består av verksamheter och vissa bostäder (Malmö stad, 2016; Malmö stad, 2017). Ett särpräglat drag för Sorgenfri är dessutom dess religiösa platser. Inom Sorgenfri återfinns bland annat St:Pauli norra och södra
kyrkogård, Malmö Synagoga samt Betaniakyrkan (Malmö stad, 2017). På
Agneslundsvägen som tillhör Sorgenfri återfinns inga bostäder utan endast diverse verksamheter. I närheten av Agneslundsvägen påträffas en relativt stor och tom yta som tidigare var ett läger för romer, det så kallade “Sorgenfrilägret” (Malmö stad, 2017a). Sedan lägret revs år 2015 har markytan varit tom och förblivit orörd (Malmö stad, 2017a). Sorgenfri är ett område i ständig utveckling då Malmö stad ser en stor potential i området och har därav beslutat sig för att investera i det i form av främst nybyggnationer av bostäder. Stadsdelen är tänk att förvandlas från småskalig industri till något som mer liknar ett bostadsområde.
Framtidsvisionerna för Sorgenfri är något som kommer redogöras för mer djupgående senare i rapporten.
2.2 Samverkan som brottsförebyggande åtgärd
Att motarbeta kriminaliteten i samhället är inte en enkel uppgift och ingen
myndighet eller aktör bör eller kan bära det ansvaret ensam. Vikten av samverkan bör framhävas då förenade resurser, erfarenheter, kompetenser och kunskap kommer bidra till att det brottsförebyggande åtgärderna tillämpas och utvecklas mer effektivt (Berg, Gustafsson, Nilsson & Johansson, 2016; Wikström &
Torstensson, 1997). Det är viktigt att de inblandade myndigheterna och aktörerna har en gemensam problembild som sedan ska mynna ut i tydliga gemensamma mål för att driva arbetet framåt för ett tryggare samhälle med en reducerande brottstrend (Brottsförebyggande rådet, 2016; Wikström & Torstensson, 1997). För att samverkan mellan de olika aktörerna och myndigheterna ska vara
välfungerande är det följaktligen viktigt att arbetssättet sker strukturerat med klara målsättningar att arbeta mot (Brottsförebyggande rådet, 2016).
Prostitution omnämns som ett känsligt ämne och det finns en svårighet i att hitta en balans mellan kunskapsorienterade insatser samtidigt som det inte ska ske en marginalisering och stämpling (Laanements, 2007). Majoriteten av de som
prostituerar sig anmäler inte köparen för sexköp eller om det föreligger ytterligare ett brott (exempelvis våld) till Polisen vilket innebär att det enligt regeringens handlingsplan är av stor vikt att diverse aktörer och organisationer kan erbjuda stöd och hjälp till de individer som blivit utsatta men inte vågar anmäla
(Brottsförebyggande rådet, 2010; Regeringen, 2008; Regeringen, 2018). Då prostitution är ett komplext fenomen betonar regeringen i respektive
handlingsplan vikten av samverkan mellan relevanta aktörer, både för att hjälpa de utsatta, men även brottsförebyggande åtgärder för att reducera sexköp på nationell nivå (Regeringen, 2008; Regeringen, 2018). Det är även centralt för det brottsförebyggande arbetet att införa rättsliga insatser och lagföra de personer som begår en kriminell handling, nämligen de som väljer att köpa sexuella tjänster (Brottsförebyggande rådet, 2010). Det är av betydande vikt att det preventiva arbetet sker långsiktigt mellan olika sociala myndigheter och Polisen, men även sjukvården för att reducera prostitution och stötta de som har blivit utsatta och vill förändra sin situation (Brottsförebyggande rådet, 2010; Laanements, 2007).
2.2.1 Nationell samverkan och insatser mot gatuprostitution
Det har under många år bedrivits en samverkan mellan olika aktörer för att förebygga gatuprostitutionen i Malmö (Laanements, 2007). Under 80-talet infördes ett samverkansprojekt mellan Polis och socialförvaltningen vid namn ‘Malmöprojektet’ (Laanements, 2007; Riksdagen, 1981). Detta projekt ämnade till att uppsöka individer som var involverade i prostitution, vilket resulterade i att
det tillkom flera grupper som skulle erbjuda råd och stöd för de utsatta
(Laanements, 2007; Riksdagen, 1981). Det fanns också möjlighet till behandling av olika problem som uppgetts, exempelvis ekonomiska, fysiska (alkohol- och narkotikamissbruk) och psykiska (Laanements, 2007). Det utvecklades även verksamheter så som Navet och Noomi som båda är aktiva i Malmö (Laanements, 2007a; Noomi, 2018). Navet är en öppenvårdsmottagning riktad till kvinnor som är involverade i prostitution och har ett samtida problem med heroinmissbruk (Laanements, 2007a). Projektet sker i samverkan med Socialtjänsten och sjukvården, där det erbjuds psykosocial hjälp och stöd i kombination med läkemedelsassisterad underhållsbehandling (a a). Noomi är en stödverksamhet som vänder sig till kvinnor som blivit utsatta för våld i sammanhang där de involveras i prostitution och människohandel (Noomi, 2018). Verksamheten arbetar uppsökande och erbjuder kvinnorna bland annat stöd,
utslussningslägenheter och skyddade boenden vid behov (a a). Hela Människan är den ideella föreningen som bedriver Noomi, men det sker en samverkan mellan olika relevanta organisationer och aktuella myndigheter som Socialtjänsten samt Polisen (a a).
Förutom insatser som baseras på samverkan mellan olika aktörer, finns det dessutom verksamheter som riktar sig till köparen. Många brottsförebyggande insatser riktar sig just till köparen eftersom det är hen som begår en brottslig handling då köp av sexuella tjänster kriminaliserades år 1999 (Holmström, 2015; Mujaj & Netscher, 2015). Stödverksamheter som riktar sig till konsumenten, är exempelvis KAST-projekt som bedrivs i Göteborg och Stockholm (Göteborg stad, 2018; Stockholm stad, 2018). Verksamheten vänder sig till individer som av någon anledning har köpt sexuella tjänster av något slag eller har ett
tvångsmässigt beteende med sexuellt inslag (sexmissbruk) (a a). Den aktuella samverkan för att reducera gatuprostitutionen i Sorgenfri och på Agneslundsvägen kommer att redogöras för i avsnitt 5.3.
3. TIDIGARE FORSKNING
Gatuprostitutionens natur tenderar att förändras över tid, ibland expanderar den för att sedan minska eller nästintill försvinna, och ibland omfördelas den från ett område till ett annat (Scott & Dedel, 2006). Detta kan exempelvis bero på
förändringar i trafik och ombyggnationer, lagstiftning eller polisinsatser (a a). Ett exempel på rättsväsendets påverkan på gatuprostitutionen är när Sverige år 1999 valde att införa sexköpslagen, och under årsskiftet från 1998/1999 tycktes
gatuprostitutionen ha försvunnit helt, för att sedan återigen trappas upp (Mujaj & Netscher, 2015).
Prostitution är ett ämne där det generellt finns mycket information att tillgå, dock är frågan kring varför gatuprostitution sker på en specifik plats inte lika studerad och utbredd (Williams, 2014). Tidigare forskning pekar på att det finns vissa områden med en särskild karaktär som underlättar för gatuprostitution, både för de som säljer och de som köper sexuella tjänster (Ellison & Weitzer, 2017; Scott & Dedel, 2006). En avgörande faktor för att gatuprostitutionen ska kunna fortgå och vara aktiv på en viss gata är att gatan ska ha ett rykte om att sexuella tjänster erbjuds just där, samt att gatan bör vara i anslutning till en trafikerad väg då det ökar möjligheten till fler kunder (Scott & Dedel, 2006; Williams, 2014). Vidare
återfinns oftast inte gatuprostitution vid gator eller områden där kriminaliteten i ett stadsområde är som högst av den anledning att det finns möjlighet till att potentiella köpare riskerar att avskräckas från att besöka området (Scott & Dedel, 2006; Williams, 2014). Istället är gatuprostitutionen mer förekommande i
områden där kriminaliteten ligger på en medelnivå (Scott & Dedel, 2006). Gatuprostitutionen tenderar att koncentreras vid industriella områden med få bostäder, vid parkeringsplatser eller övergivna byggnader, ofta i anslutning till centrala vägar, då köparen vill kunna köra iväg snabbt ifall polisen dyker upp (Ellison & Weitzer, 2017; Scott & Dedel, 2006). En plats där det dessutom finns en legitim anledning till att köra sakta eller stanna helt brukar föredras av köpare då det inte verkar lika suspekt för någon att befinna sig i området (Scott & Dedel, 2006). Alla dessa faktorer lägger grunden för platsen där kommunikationen och överenskommelsen mellan säljaren och köparen kan ske diskret och ostört.
För säljaren finns även en trygghetsaspekt angående val av plats (Williams, 2014). Val av plats har en betydelse gällande vart den sexuella akten ska ske, då
intervjuer som utförts i undersökningar med gatuprostituerade kvinnor uppger att det bör vara en plats där utförandet av tjänsten kan ske helt anonymt med liten risk för upptäckt, som vid övergivna byggnader eller vid platser med dålig belysning (Ellison & Weitzer, 2017; Williams, 2014). För att attrahera kunder befinner sig de prostituerade oftast inte vid helt isolerade platser, utan kvinnorna vill istället försäkra sig om att det finns möjlighet till flykt ifall en kund skulle utgöra en fara (Scott & Dedel, 2006; Williams, 2014; Williamson & Folaron, 2001). Därav sker överenskommelser om summor och tjänster på platser, ofta nära vägar, där säljaren och köparen kan vara relativt anonyma och osynliga för allmänheten, men inte så pass osynliga att säljaren inte kan indikera på ett behov av hjälp eller fly från platsen (a a). I studier där kvinnor intervjuats har de uppgett att de tenderar att känna sig säkrare i områden de känner till och kan orientera sig i (a a). Det råder dock en oenighet i forskningen kring vilken utsträckning som kvinnor använder sig av platser inomhus för att utföra sina tjänster, exempelvis på hotellrum eller andra lokaler (Mujaj & Netscher, 2015; Williams, 2014). Vid intervjuer med olika kvinnor har det framkommit att många kvinnor undviker att befinna sig inomhus på grund av rädsla för våld och stöld, speciellt när de träffar nya klienter, då en inomhusmiljö kan försvåra chanserna att kunna ta sig ifrån platsen, och minskar även sannolikheten för att någon ska kunna ingripa och hjälpa kvinnan vid eventuellt våld (Williams, 2014). Andra undersökningar hävdar å andra sidan att prostitutionen som sker ute på gatan är mer riskabel än den som sker inomhus och att gatuprostitutionen troligtvis minskat på grund utav att den flyttats till en inomhusmiljö (Ellison & Weitzer, 2017; Mujaj & Netscher, 2015; Williams, 2014).
3.1 Kriminologiska teorier
Följande teorier har valts utifrån studiens syfte och frågeställningar. Dessa anses vara av hög relevans för examensarbetet och fyller en funktion i att förankra kriminologiska teorier med verkligheten. Eftersom att studien inte berör individuella egenskaper har endast strukturella teorier tillämpats.
3.1.1 Social desorganisation och Broken windows
Teorierna kring social desorganisation och broken windows ämnar till att förklara hur kriminalitet ansamlas vid ett område på grund av dess fysiska struktur och
innehåll och utgår därav utifrån ett perspektiv som fokuserar på invånare- samt miljömässiga aspekter (Lynch & Boggess, 2015; Welsh, Braga & Bruinsma, 2015). Broken windows uppkom år 1982 och har sedan dess varit en populär teori inom det kriminologiska fältet (Welsh m.fl., 2015). Teorin utgår ifrån att ett område som ser orent och övergivet ut kommer så småningom att attrahera kriminalitet och/eller socialt avvikande beteenden i form av gatuprostitution, offentligt alkoholdrickande samt nedskräpning av diverse slag (Parrado & Flippen, 2010; Welsh m.fl., 2015). Detta bidrar i sin tur till att invånare i staden på grund av rädsla och obehag undviker området, och platsen blir istället attraktiv för individer som drar nytta av de tjänster och aktiviteter som förekommer där (a a). Broken windows understryker att övervakning och engagemang i ett område är en grundförutsättning för att området inte ska dra till sig kriminalitet eller
avvikande beteenden, och extra viktigt blir det då för ett område som inte är bebott och därav saknar en stark informell social kontroll och kollektiv styrka (a a). Teorin kring social desorganisation har liknande inslag som broken windows, men är något mer fokuserad på invånarna i området, då teorin understryker vikten av gemensamma mål inom ett område för att kunna upprätthålla en social kontroll och därmed förhindra kriminalitet eller avvikande beteenden (Parrado & Flippen, 2010). Begreppet kollektiv styrka (även kallat kollektiv förmåga) är även relevant för denna teori då en bra kollektiv styrka endast kan praktiseras om det finns individer inom ett område med en stark sammanhållning och en ömsesidig strävan efter att upprätthålla ordningen i området (a a). Dessutom innebär det även att invånarna inom ett område är villiga till att ingripa eller agera vid omständigheter som hotar ordningen (a a). Den sociala desorganisationsteorin kan därav relateras till gatuprostitution vid tillfällen då det finns en avsaknad av sociala kontroll och kollektiv styrka över ett område, detta på grund av att individer inte kommer att anmäla den avvikande aktiviteten i samma utsträckning som vid ett område med stark kollektiv styrka och social kontroll.
3.1.2 CPTED och Alley gating
Crime prevention through environmental design (CPTED) blir en allt mer
vedertagen metod för att reducera kriminaliteten i samhället och öka tryggheten bland invånarna. Teorin menar att somliga miljöer kan främja brottslig aktivitet på grund av vissa attribut som föreligger (Fisher, Clancey & Rutherford, 2015). CPTED redogör därmed att det är möjligt att förhindra och försvåra kriminella handlingar genom att förändra omgivningens struktur (a a). Teorin menar att det finns möjlighet att “bygga bort brott” (a a). Detta kan relateras till gatuprostitution som är en aktivitet vars miljö är grundläggande för att den ska kunna fortgå. Förändras områdets strukturella omständigheter i form av exempelvis bostäder kan det påverka gatuprostitutionen. Vissa förändringar är däremot inte
resurskrävande och kräver inte en ombyggnation utan det kan handla om att trimma buskar eller att förbättra belysningen på på den aktuella platsen (Owen, 2007).
Metoden Alley gating syftar till att förhindra att obehöriga individer och fordon vistas på platsen där det upplevs förekomma någon form av problematik (Owen, 2007). Framkomligheten skulle enbart gälla de som behöver tillträde som till exempel näringsidkare, varuleveranser, sophantering och utryckningsfordon (a a). En insats blir därmed att bommar eller skyltar sätts upp som hänvisar till att obehörig trafik är förbjuden inom det aktuella området (a a). En sådan åtgärd kan försvåra gatuprostitutionen då köparens framkomlighet blir limiterad, eller till och med straffbar i form av böter.
3.1.3 Hot spot- och targeted policing
Hot spot policing innebär att Polisen arbetar problemorienterat genom att öka sin
närvaro på de platser som har påvisat en högre brottsfrekvens, alltså en geografisk utsatt plats (Avidija, 2008; Braga, Papachristos & Hureau, 2012; Weisburd & Telep, 2014). Targeted policing innebär precis som hot spot policing att Polisen implementerar insatser på en specifik plats genom ökad polisnärvaro, men utöver det så berör åtgärderna i targeted policing även brottstyp, en viss typ av
gärningsman och tid (a a). Dessa teorier kan relateras till gatuprostitutionen då den tenderar att ansamlas vid specifika platser, vilket utgör en hotspot där Polisen sedan kan implementera olika relevanta åtgärder. Ett flertal studier har kunnat konstatera att problemorienterat polisarbete som de nämnda metoderna utgår från har en positiv inverkan på reduceringen av brott på diverse hot spots (Weisburd & Telep, 2014).
Begränsningar som medföljer med hotspot- och targeted policing är att insatsen är resurskrävande från Polisens sida då de måste vistas på platsen och implementera brottsförebyggande åtgärder. Dock kan studier fastställa att brottsnivån inte sjunker mer på grund av att Polisen patrullerar en längre tid i området (Avdija, 2008; Weisburd & Telep, 2014). Det räcker med endast 15 minuters polisnärvaro för att uppnå den högsta önskvärda effekten av hot spot- och targeted policing (a a). Det viktiga är inte långvarig polisnärvaro utan det optimala arbetssättet med hot spot- och targeted policing är frekvent rotation i patrulleringen (Avidija, 2008). Andra experimentella studier visar att civilanställda i uniform kan ha samma effekt på reducering av brott som patrullerande poliser när de är synliga för allmänheten (Ariel, Weinborn & Sherman, 2016). Skillnaden är att de civila i uniform inte innehar samma befogenheter som en polis, exempelvis så har det inte rättighet att arrestera en annan individ och inte heller behörigheten att bära vapen (a a).
3.1.4 Crime displacement effect
Teorin om crime displacement (omfördelningseffekt) menar på att det finns en risk för att kriminaliteten flyttas runt hörnet efter att polisorienterade åtgärder har implementerats på platsen, exempelvis på olika hot spots (Andersen & Malleson, 2014; Guerette, 2009; Johnson, Guerette & Bowers, 2014). Teorin hävdar att brottet är mer benäget att förflyttas i närheten då förbrytarna tenderar att vara bekanta med området runt den ursprungliga brottsplatsen (Guerette, 2009; Leong, 2014). Den kriminella aktiviteten förskjuts ofta till platser där invånarnas
påverkan inte sker i lika stor utsträckning, ett exempel som nämns inom teorin är att gatuprostitutionen flyttas från ett bostadsområde till en mer avlägsen plats (Guerette, 2009).
När Polisen implementerar brottsförebyggande åtgärder mot hot spots är det därför viktigt att de är uppmärksamma på närliggande platser för att eliminera att det skett en förflyttning av brottet (Andersen & Malleson, 2014; Guerette, 2009). Detta skulle bidra till att effektivisera det polisorienterade arbetet och reducera risken för att brottet flyttar runt hörnet och de preventiva insatserna uppnår en ännu större framgång (a a).
4. METOD OCH MATERIAL
Metoden som tillämpats i detta arbete är av kvalitativ ansats då författarna eftersträvade djupgående kunskap från färre informationskällor kring det berörda ämnet. En kvalitativ ansats för studien ansågs vara mest lämplig då
informationskällorna som fanns tillgängliga var begränsade och den fakta som författarna därav kunde erhålla togs till vara på i största möjliga mån (Bryman, 2011; Malterud, 2014). En annan motivering till att uppsatsen valdes att utgå från en kvalitativ ansats är att det råder en kunskapslucka inom ämnet vilket kan bidra till att arbetet även fyller en funktion i att förse det vetenskapliga fältet med nyansrika synvinklar och en utökad förståelse (Malterud, 2014). De kvalitativa metoder som har använts i arbetet är semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer samt en semistrukturerad observationsstudie på Agneslundsvägen. Dessutom har författarna tagit del av arkiv från Gatukontoret i Malmö.
Vad gäller val av metod för studien så fastställdes det att det krävdes en variation av tillvägagångssätt för insamling av data för att sedan kunna besvara de
utformade frågeställningarna och få en djupare kunskap kring ämnet. Att använda sig av semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer samt en
semistrukturerad observation ansågs vara nödvändigt då den specifika
inriktningen på studien är relativt ostuderad och behövde därför kompletteras med olika former av datainsamling. Eftersom att studien är lokalt baserad är det inte möjligt att endast utgå från tidigare vetenskaplig forskning då det inte
förekommer undersökningar som rör det specifika området, därav vikten av att intervjua nyckelinformanter och aktörer som besitter kunskap samt att besöka den berörda platsen.
4.1 Urval
De två semistrukturerade intervjuerna genomfördes med en nyckelinformant, i detta fall en kommunpolis i Malmö, som besitter kunskap och erfarenhet angående den problematik som föreligger på Agneslundsvägen.
Nyckelinformanten har sedan hänvisat till andra aktörer som kan bidra med väsentlig information, exempelvis medarbetare på Gatukontoret i Malmö och bjudit in författarna på samtliga samverkansmöten där relevanta aktörer närvarar vilket utgör studiens deltagande observationer. Det har därmed skett ett
snöbollsurval som innebär att en individ, i detta fall kontaktpersonen från Polisen, rekommenderat författarna till ytterligare nyckelinformanter som kan vara
relevanta för arbetet (Bryman, 2011). Nyckelinformanten på Gatukontoret hänvisade sedan författarna till en annan medarbetare inom Malmö stad för att få tillgång till arkivet i syfte att tillhandahålla information som kan vara relevant för studiens syfte.
4.2 Datainsamling
Datainsamlingen har skett genom flera olika metoder vilka redogörs för kort ovan. När det förekommer flera datainsamlingsmetoder kallas det med ett annat ord för datatriangulering (Carter, Bryant-Lukosius, DiCenso, Blythe & Neville, 2014). För att kunna besvara arbetets tre frågeställningar var det nödvändigt att samla in data genom olika metoder, vilket inte anses som en nackdel då de olika materialen tillför mer relevant innehåll som sedan kan jämföras och analyseras (a a).
4.2.1 Semistrukturerade intervjuer
En kvalitativ semistrukturerad intervju innebär att frågorna som ställs till
respondenten har formulerats på förhand, men det finns utrymme för intervjuaren att ställa följdfrågor på det som respondenter har uttalat sig om (Bryman, 2011). Grunden för den semistrukturerade intervjun är således att få insyn på individens synsätt och uppfattningar kring det berörda ämnet (a a).
Det genomfördes två semistrukturerade intervjuer med en kommunpolis i Malmö, dessa återfinns i bilaga 1 och 2. Författarna beslutade att det inte var nödvändigt för dessa intervjuer att transkriberas då författarna hade kontinuerlig
kommunikation med kontaktpersonen på Polisen och därav hade möjlighet till att få förtydliganden på eventuella funderingar och oklarheter under arbetets gång. Istället valde författarna att föra noggranna anteckningar vid båda
intervjutillfällena. För att underlätta för respondenten inträffade båda intervjutillfällena på individens arbetsplats där det mellan respondenten och författarna bestämdes dag och tid. Intervjutiderna anpassades utifrån
respondentens schema för att återigen underlätta. Båda författarna närvarade vid intervjutillfällena där ansvaret blev uppdelat. En person hade huvudansvaret att driva intervjun utifrån förutbestämda frågor, detta för att kontakten skulle
upprätthållas med respondenten medan den andra personen hade fokus på att föra detaljerade anteckningar på det som sades. Efter intervjun träffades författarna för att bearbeta och diskutera anteckningarna i syfte om att försäkra att ingen viktig information hade uteslutits, vilket i sin tur ökar arbetets reliabilitet.
Den första intervjun inträffade den 5 december 2017, av anledning att författarna ville få en översikt över den problematik som råder på Agneslundsvägen, för att sedan ha möjlighet att diskutera vilken inriktning som arbetet skulle utgå från. Eftersom att det inte fanns ett tydligt ändamål från författarnas sida vid denna tidpunkt ställdes således allmänna frågor som senare inte visade sig vara relevanta för arbetet. Ett exempel på detta är “Ungefär hur många per år blir dömda i
Malmö för sexköp?”. Dock var en del av frågorna relevanta redan vid denna tidpunkt som sedan kom att vara en del av arbetets resultat som redogörs för senare. Exempel på två av dessa frågor är “Vad har bidragit till att
gatuprostitutionen har koncentrerats på Agneslundsvägen i Malmö?”, vilken är relaterad till frågeställning 2 som berör gatans fysiska förutsättningar för
gatuprostitution, samt “Vilka samverkar Polisen med angående gatuprostitutionen i Malmö?”, vilket ämnar besvara frågeställning 3 som berör förebyggande
åtgärder. För samtliga frågor se bilaga 1.
Det andra intervjutillfället genomfördes den 4 maj 2018 med intentionen att komplettera det redan insamlade materialet. Syftet var således att få ut mer konkret data angående gatuprostitutionen i området Sorgenfri, vilket ökade validiteten för studien. Vid detta tillfälle hade författarna en inriktning på vad studien skulle beröra vilket bidrog till att enbart relevanta frågor på förhand kunde formuleras i relation till frågeställningarna. Exempel på en fråga som ställdes lyder “Varför förflyttades gatuprostitutionen till Agneslundsvägen?“, vilket relateras till frågeställning 1 gällande omfördelning. Se bilaga 2 för hela intervjuguiden.
4.2.2 Deltagande observation vid samverkansmöten
Den deltagande observationen förekom under två tillfällen på samtliga
samverkansmöten, det första tillfället inträffade den 1 mars 2018 och det andra mötet ägde rum 8 maj 2018. De involverade aktörerna i samverkansgruppen var Polisen, säkerhetsutredare från Malmö stad, säkerhetschef från gymnasieskolan vid Sorgenfri, Gatukontoret i Malmö, Kompetenscentrum för sexuella tjänster (KST) samt Socialarbetare för ungdomar (SFU).
Under dessa möten diskuterades den aktuella lägesbilden från samtliga aktörer och händelser som inträffat på Sorgenfri, samt hur aktörerna ska samverka för att reducera gatuprostitutionen i området. Syftet med att delta på samverkansmötena var att följa utvecklingen av det preventiva arbetet samt ta del av de åtgärder som är planerade att implementeras i framtiden för att reducera gatuprostitutionen på Agneslundsvägen, exempelvis ett antal ombyggnationer. Deltagandet under samtliga möten var tillika viktigt för att besvara studiens tredje frågeställning. Författarna fick möjligheten att presentera sig för samverkansgruppen och förtydliga varför dem satt med på mötet, vilket bidrog till att de som var
närvarande vid mötet var medvetna om att författarna observerade och antecknade det som sades i rummet. I slutet av mötet fanns det tillfälle för allmänna
reflektioner och frågor. Fältanteckningar fördes under hela mötets gång av båda författarna, som sedan direkt efter mötet gick igenom materialet för att säkerställa att viktig information inte uteslutits för att öka reliabiliteten samt för att
sammanfatta all information i ett gemensamt dokument som sedan användes under arbetets gång.
Författarna valde att förbereda observationen med hjälp av ett observationsschema som effektiviserar processen, då observationsschemat fungerar som ett hjälpmedel för vad som är mest relevant att uppmärksamma (Bryman, 2011). Frågor som ansågs vara relevanta att få besvarade för arbetets frågeställningar var exempelvis “Finns det åtgärder som kan implementeras på Agneslundsvägen för att hämma gatuprostitutionen?” samt “Finns det risk för att gatuprostitutionen endast förflyttas till andra gator ifall åtgärder på Agneslundsvägen skulle
implementeras?”. Svaren på dessa frågor kommer att redogöras för i studiens resultatdel. Om väsentlig information hade tagits upp under mötet som inte förekom på observationsschemat fanns det möjlighet att anteckna detta under rutan “övrig information”. Det enda övriga som berördes under mötena utöver observationsschemat beaktade det sociala perspektivet, vilket inte är av relevans för detta arbete och därav antecknades ingenting under den kategorin. Fullständigt observationsschema för samtliga samverkansmöten återfinns i bilaga 3 och 4. För att visualisera de planerade ombyggnationerna för Sorgenfri som diskuterats under samverkansmötena kommer det i resultatet att kompletteras med kartor från Malmö stads hemsida, detta för att ge läsaren en mer tydlig bild över de planerade förändringarna för området.
4.2.3 Semistrukturerad observationsstudie av Agneslundsvägens fysiska attribut
En del av datainsamlingen för föreliggande studie var att genomföra en
semistrukturerad observation på Agneslundsvägen med endast fokus på gatans attribut och fysiska struktur. En semistrukturerad observation valdes som en kompletterande metod då den ansågs vara mest lämplig och nödvändig för att kunna besvara studiens andra frågeställning som enbart syftar till att förklara och
beskriva vilka attribut som föreligger på gatan som är tilldragande för
gatuprostitution. Semistrukturerade observationer innebär, likt semistrukturerade intervjuer, att forskarna på förhand kommit överens om vad det är som ska observeras och vad som bör noteras samt hur dessa observationer är tänkta att analyseras (Bryman, 2011). De punkter som observerades var dock öppna av den anledningen att det skulle finnas utrymme för fältanteckningar om något
observerades som inte kunde förutsägas, exempelvis noterades vändzonen vid slutet av gatan som utgör en möjlig plats för den sexuella akten att ske. Det går med andra ord att påstå att författarna i förhand gjort upp ramar för vad det är som ska noteras under observationstillfället, men lämnat utrymme för ytterligare fältanteckningar för att undvika en helt strukturerad observation och riskera att gå miste om viktig information (a a).
Innan författarna utformade ett observationsschema ansågs det vara av stor vikt att ha en förkunskap om vad som skulle observeras. Att utgå från en ostrukturerad observation hade inte varit optimalt eftersom att många attribut hade förbisetts om det inte fanns en medvetenhet om att de är främjande för gatuprostitution. Den förkunskap som författarna utgick från grundar sig således i vilka fysiska
omständigheter tidigare forskning påvisar är gynnsamt för gatuprostitution. Syftet med den semistrukturerade observationen var därmed att försäkra om att det på Agneslundsvägen föreligger de attribut som omnämns i den vetenskapliga
litteraturen. Exempel på några av attributen som nämns i tidigare studier och som även observerades på Agneslundsvägen var industriella områden, förekomst av mansdominerade verksamheter samt nära anslutning till en trafikerad väg. Fullständigt observationsschema återfinns i bilaga 5.
Eftersom det enbart var av relevans att notera den fysiska strukturen på
Agneslundsvägen och inte den sociala aspekten, var det endast väsentligt med en observation. Observationen inträffade den 10 april 2018 klockan 11.30 på
förmiddagen och pågick i cirka 20 minuter. Båda författarna närvarade och gick bredvid varandra medan miljön noterades av båda författarna utifrån de utvalda attributen. Anteckningarna fördes via mobiltelefonerna för att författarna skulle smälta in i miljön och endast upplevas som förbipasserande. Detta bidrog dessutom till valet att genomföra observationen på ett passivt sätt. Människorna som vistades på gatan under tillfället hade ingen kännedom om att en
observationsstudie pågick samtidigt som författarna inte försökte dölja att de befann sig på gatan. Det bör förtydligas att människorna, det vill säga den sociala aktiviteten på gatan, inte var av intresse vid observationstillfället och därav var det inte nödvändigt för de som uppehöll sig på gatan att vara medvetna om att det pågick en observation. Efter observationstillfället utvecklade och jämförde författarna fältanteckningarna för att försäkra sig om att ingen viktig information hade förbisetts. Sedermera fördes respektive fältanteckningar över i ett
gemensamt dokument på datorn som analyserades för att kunna besvara studiens andra frågeställning. Detta dokument blev sedan ett färdigställt
observationsschema som återfinns i bilaga 5.
4.2.4 Gatukontorets arkiv
Som tidigare nämnt hänvisade kommunpolisen författarna till en medarbetare på Gatukontoret i Malmö med syfte att författarna skulle ta del av insatser som implementerats på tidigare gator i Sorgenfri där gatuprostitutionen varit aktiv. Med hjälp av medarbetaren fick författarna tillgång till ett arkiv i form av en pärm där all dokumentation fanns till förfogande angående brottsförebyggande åtgärder
som införts vid framför allt St: Knuts väg, däremot omnämns Industrigatan och Celsiusgatan men i en väldigt begränsad utsträckning. De dokument som förekommer i arkivet är begränsade i sitt tidsspann då enbart information från 1982 - 1995 redogörs för. Författarna blev därmed hänvisade av medarbetaren till en arkivarie från Malmö stad som sökte efter data som var av senare datum. Dock fanns inte det tillgängligt då ny data inte har dokumenterats efter 1995 och kunde därmed inte inkluderas i arbetet.
Den dokumentation som författarna hade till förfogande bearbetades noggrant genom att hela den tillgängliga pärmen lästes två gånger för att försäkra om att all relevant information inkluderades. Den data som var av relevans antecknades ordagrant i ett dokument och efter godkännande av medarbetaren på Gatukontoret hade författarna även tillstånd att fotografera de väsentliga sidorna i pärmen som sedan lagrades i en mapp på datorn för senare analys under arbetets gång.
4.3 Analys av material
Innehållsanalys är en metod som tillämpas för att dra slutsatser på ett objektivt sätt angående innehållet från olika material, som exempelvis intervjuer och observationer (Bryman, 2018; Holsti, 1969). Syftet, frågeställningen och de i förväg formulerade teman för ett arbete, styrs till största del av vad som är mest väsentligt att uppmärksamma och analysera för en innehållsanalys (Bryman, 2018). För att bibehålla författarens objektivitet bör kategorier, eller teman, i förväg utformas där sedan råmaterialet ska placeras i respektive kategori (a a). Dessa teman ska vara tydligt formulerade för att minska författarens påverkan (a a). De fem teman som författarna i förväg bestämde utgick som redan nämnt från syftet och låg till grund för studiens resultat och bevarandet av frågeställningarna. Dessa återkommande teman var följande: ombyggnation, framtidsvision,
omfördelningseffekt, samverkan, miljöns attribut. Vikten i denna systematiska
metod är att två separata analytiker ska undersöka samma material och kunna fastställa en identisk slutsats (a a). De kategorier som tillämpas ska utgå från studiens syfte och frågeställningar och därav förekommer det en form av
subjektivitet hos författarna eftersom att de har en viss förförståelse som gör det möjligt att utforma dessa teman. Dock är subjektivitet svårt att kringgå likaså i andra metoder som tillämpas och anses därmed inte som en större nackdel för föreliggande arbete (a a).
Nedan följer en redogörelse för hur all den insamlade datan analyserades genom en innehållsanalys som tillvägagångssätt. Viktigt att notera att samtligt insamlat datamaterial raderades efter avslutad studie för att inte obehöriga skulle få åtkomst till icke offentliga dokument och personuppgifter.
4.3.1 Semistrukturerade intervjuer
De semistrukturerade intervjuerna genomfördes under två tillfällen med en nyckelinformant från Polisen, med syfte att få ut väsentlig och trovärdig information om gatuprostitutionen på Agneslundsvägen. Inför båda
intervjutillfällena utformades två intervjuguider på förhand (se bilaga 1 och 2) som ämnade att fånga upp den viktigaste informationen som krävs för att kunna besvara studiens utformade frågeställningar. För att kunna analysera innehållet från de semistrukturerade intervjuerna sammanställde författarna all information som sades under tillfället i ett gemensamt dokument på datorn. Detta genomfördes direkt efter intervjuerna för att inte gå miste om väsentlig information. Därefter
påbörjades analysen av innehållet genom att författarna läste igenom alla
anteckningar för att skapa sig ett helhetsintryck av materialet och försäkra sig om att tolkningen av materialet är likvärdigt (Malterud, 2014). Samtidigt kunde återkommande teman identifieras som i förväg hade formulerats, dessa är
ombyggnation, framtidsvision, omfördelningseffekt, samverkan, miljöns attribut.
Samtliga teman var återkommande under båda intervjutillfällena, vilket visar på att informationen från kontaktpersonen på Polisen var av stor relevans för arbetet då temana är utarbetade för att motsvara innehållet i syftet och frågeställningarna. Den information som författarna erhöll från intervjuerna och som inte var av relevans sorterades bort och analyserades inte. För exempel på information som inte berörde arbetets frågeställningar se avsnitt 4.2.1.
4.3.2 Deltagande observation på samverkansmöten
De deltagande observationerna inträffade under två separata tillfällen på två samverkansmöten som författarna blivit inbjudna till. Som ovan nämnt i avsnitt 4.2.2 fördes fältanteckningar av båda författarna under hela tiden
samverkansmötena pågick. I slutet av mötena granskade och jämförde båda författarna sina anteckningar och la sedan ihop respektive anteckningar i ett gemensamt dokument. Efter att anteckningarna hade förts samman satte sig båda författarna ned för att läsa igenom allt material för att kunna garantera att det rådde en samstämmig bild av hur författarna tolkat och antecknat informationen på mötena, samt att utforma ett helhetsintryck av innehållet. Analysen av de deltagande observationerna var identiskt tillvägagångssätt för analysen av de semistrukturerade intervjuerna. Det kunde konstateras att en majoritet av all information som framfördes på samverkansmötet gick under de fem formulerade temana (ombyggnation, framtidsvision, omfördelningseffekt, samverkan, miljöns
attribut). Övrig information som inte kunde placeras under de specifika temana
kunde ändå vara av relevans för uppsatsen, exempelvis tidigare förekomst av svartklubbar i området Sorgenfri.
4.3.3 Semistrukturerad observationsstudie
Observationen av Agneslundsvägen i Malmö inträffade under ett tillfälle, då författarna uteslutet ville observera gatans struktur och attribut. Författarna var inte intresserade av den sociala aktiviteten som skedde på gatan och därav var det endast nödvändigt med ett observationstillfälle. Efter att observationen var
genomförd sammanställdes alla anteckningar som fördes på mobiltelefonerna i ett dokument på datorn där information från fältanteckningarna sammanställdes. Observationsschemat återfinns i bilaga 5 där det framgår vilka attribut som skulle observeras och vilka som förekom på platsen.
Analysen genomfördes på så sätt att författarna gick igenom vilka attribut och egenskaper de kunnat konstatera förelåg för gatan, exempelvis graffiti och att området var av industriell natur, samtidigt som författarna jämförde respektive utvecklade anteckningar som noterades under observationstillfället. Detta för att försäkra sig om att det rådde en enig och samstämmig uppfattning kring de observerade attributen. Resultaten från observationstillfället analyserades för att sedermera kunna placera det under ett av de fem utvalda teman som återkommer. Innehållet från denna datainsamlingen kunde därmed placeras under temat som berör miljöns attribut. Det bör påpekas att en observationsstudie av detta slag inte kan beröra resterande teman som exempelvis samverkan och framtidsvisioner, då
detta är teman som endast kan omnämnas via muntlig kommunikation eller genomgång av dokumenterat material.
4.3.4 Gatukontorets arkiv
Författarna fick möjlighet att ta del av Gatukontorets arkiv över implementeringar som införts i området Sorgenfri som berör gatuprostitutionen. Efter att materialet noga granskats och dokumenterats i form av anteckningar av båda författarna samt bilddokumentation, överfördes anteckningarna till ett gemensamt dokument och bilderna av materialet sattes in på en mapp i datorn för att enklare kunna studeras. Materialet från Gatukontoret analyserades genom att författarna tillsammans valde ut den väsentliga informationen som fanns att tillgå. Den information som framkom ur materialet hörde främst till temat som berör
omfördelningseffekten. Detta kunde konstateras då vissa dokument antydde på att
efter implementerade åtgärder vid en viss tidpunkt, förekom problemet vid en annan gata i Sorgenfri en tid senare. Författarna fastställde vid analysen att majoriteten av arkivets råmaterial dock inte innehöll adekvat information för arbetet, vilket bidrog till att en stor del av materialet kom att sorteras bort.
4.4 Forskningsetiska principer
Det är av betydande vikt att studien uppfyller alla forskningsetiska krav som eftersträvas inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning som grundar sig i de fyra viktiga principerna angående samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet, informationskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017). Trots att studiens ämne är av känslig karaktär så har den inte genomgått en etikprövning av en etikprövningsnämnd. Detta var inte nödvändigt eftersom att arbetet inte berör eller undersöker specifika individer utan endast fokuserar på platsen dessa individer befinner sig på.
4.4.1 Fyra etiska huvudkrav
Examensarbetet har genomtänkts noggrant för att kunna garantera att alla eftersträvade forskningsetiska principer uppfylls. Denna studien innefattar inte många respondenter eftersom att fokus har varit på miljön och områdets
förutsättningar för gatuprostitution. Kommunpolisen fick information om syftet med intervjun och har haft valet att frivilligt ställa upp, vilket innebär att
informationskravet har blivit uppfyllt (Vetenskapsrådet, 2002). Respondenten har
själv aktivt kunnat bestämma över sin medverkan och över sitt deltagande på intervjun, det har dessutom funnits en valmöjlighet att avbryta sin medverkan om så önskas. Detta innebär att studien uppfyller samtyckeskravet (a a). För att inte obehöriga ska kunna identifiera respondenterna har därför dessa bibehållits anonyma och inga personliga namn har offentliggjorts utan tillåtelse. Dock bör det poängteras att endast aktörsnamn har omnämnts vid namn i rapporten. Den information som författarna innehar angåendeuppgiftslämnarna som exempelvis namn och arbetsplats, har lagrats på så sätt att utomstående som är obehöriga inte kan komma åt den informationen. Den mailkontakt som har förekommit med olika individer och aktörer har efter avslutat arbete raderats, för att inte någon obehörig ska få tillgång till personens identitet. Arbetet innefattar dessutom ingen övrig detaljerad information om deltagarna som skulle kunna resultera att
utomstående kan identifiera individerna. Dessutom redogörs det inte för sociala omständigheter eller annan information som berör de prostituerade på
detta uppfylls konfidentialitetskravet och samtliga involverade kan förlita sig på att deras anonymitet kommer att upprätthållas (Vetenskapsrådet, 2002). Det sista huvudkravet som uppfylls i studien är nyttjandekravet, som innebär att all den insamlade data enbart har använts för forskningens ändamål och ingenting annat (a a). All data raderades dessutom efter avslutad studie för att involverade individer och aktörer ska vara försäkrade om att insamlad information inte kommer nyttjas i andra ändamål.
Utöver de fyra huvudkrav vid humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning har ämnesrådet utfärdat rekommendationer som är fördelaktigt att efterfölja (Vetenskapsrådet, 2002). Dessa är bland annat att de individer eller aktörer som har deltagit i undersökningen i förhand får ta del av studiens slutresultat och deras utlämnande av uppgifter, innan arbetet publiceras för allmänheten (a a). Detta är något som ansågs vara viktigt i denna studie, vilket innebar att involverade aktörer fick ta del av ett utkast och godkänna den data som berör dem för att författarna ska kunna försäkra att ingen viktig information har misstolkats eller uteslutits. En annan rekommendation ämnesrådet påpekar är att respondenterna blir informerade om när och vart det slutgiltiga resultatet kommer att publiceras (Vetenskapsrådet, 2002). I detta arbete så underrättades samtliga deltagare angående publikationen vid samma tillfälle som de fick ta del av utkastet för att godkänna innehållet.
5. RESULTAT
I följande avsnitt kommer det resultat som presenteras att utgå från studiens insamlade datamaterial som varit i form av semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer, semistrukturerad observation samt information från Gatukontorets arkiv. Samtliga frågeställningar kommer att besvaras i kronologisk ordning under respektive rubrik.
5.1 Gatuprostitutionens omfördelning i Sorgenfri
Stadsdelen Sorgenfri har under många år varit ett centralt område i Malmö för gatuprostitution (IP kommunpolis, muntlig kommunikation, 4 maj 2018; 1). De gator där prostitutionen varit aktiv är främst på Industrigatan, Celsiusgatan samt St. Knuts väg som ligger väster om Agneslundsvägen (IP kommunpolis, muntlig kommunikation, 4 maj 2018; 2). Detta kan tydligt studeras i det material som finns dokumenterat hos Gatukontorets arkiv i Malmö. I dagsläget är dock
Agneslundsvägen den gata där det förekommer mest gatuprostitution (IP kommunpolis, muntlig kommunikation, 5 december 2017; Samverkansmöte, muntlig kommunikation, 1 mars 2018).
Det finns omständigheter som gör vissa områden och gator mer attraktiva och lämpliga för gatuprostitutionen att etableras och att kunna fortgå. Omfördelningen som har skett av gatuprostitutionen från tidigare gator till Agneslundsvägen kan bero på att det tillkommit olika omständigheter som gör att det inte längre blir lämpligt att bedriva en sådan aktivitet på en viss gata (IP kommunpolis, muntlig kommunikation, 5 december 2017). Exempelvis så har de tidigare gatorna där prostitution bedrivits blivit mer befolkade i form av att det byggts bostäder (IP
1 Gatukontorets arkiv, Malmö stad, från 1982–1995 2 Gatukontorets arkiv, Malmö stad, från 1982–1995
