Analys och teoretisk tolkning

I enkätundersökningen framkommer att lärarna är relativt samstämmiga i sin inställning till odemokratiska elevers möjlighet till betyg i samhällskunskapsämnet. Som Figur 3 visar menar samtliga lärare att en elev med sina politiska sympatier i extremvänstern eller extremhögern ska kunna få ett betyg i samhällskunskap om den uppvisar stor kunskap om demokratin som system. Som synes i figur 4 menade en majoritet av lärarna, 69, 2 %, att också en elev som inte uppvisar ett demokratiskt arbetssätt ska kunna få ett betyg i samhällskunskap.

I Bromans undersökning menade en majoritet av lärarna att kunskapsmålet är viktigare än fostransmålet.90 Detta går att sätta i relation till hur respondenterna i min undersökning svarade på fråga 4, där 100 % svarade ja. Respondenterna i min undersökning ger uttryck för att det är viktigare att eleven besitter kunskap än ”rätt” åsikter. Mina respondenter är ännu tydligare är de i Bromans undersökning i denna fråga.

Svaren som respondenterna i min undersökning ger på fråga 5 går också de att jämföra med Bromans arbete. Nästan sju av tio lärare menar att skolans demokratiuppdrag inte innefattar att eleverna betygsätts i sin förmåga att agera enligt demokratiska principer i skolan. Sju av tolv respondenter i Bromans undersökning menar att skolans uppdrag inkluderar att ge eller överföra demokratiska värderingar till eleverna

90 _{Broman (2009), s. 110.}

36

I Ann Bernmark – Ottossons undersökning om lärarstudenters på Karlstad universitet demokratisyn kommer det fram att studenterna anser att odemokratiska åsikter bör accepteras i samhället, så länge de håller sig inom lagens ramar. De menade att man bör skilja på ord och handling.91 Detta säger inte explicit hur lärarstudenterna ser på sina kommande elevers politiska åsikter men det är en adekvat gissning att synen på odemokratiska sympatier kommer följa med i deras lärarkarriärer. Synen på odemokratiska grupper stämmer med den bild respondenterna i min undersökning ger då de tillfrågade lärarna menar att odemokratiska åsikter kan accepteras i skolan såtillvida att de inte får verkningar i elevernas betyg.

Den syn som lärarna i min undersökning ger av skolans demokratiuppdrag är att det faller inom ramen för utbildning för demokrati”. De ger uttryck för en Kantianskt individualistisk syn, då man menar att skolans uppdrag är att förse eleverna med kunskaper inte åsikter. Kant menade att den subjektivitet som behövs i en demokrati är individens förmåga att agera efter eget förnuft utan styrning av andra. Den demokratiska personen ska kunna fatta beslut utan vägledning utifrån.92 Den demokratiska utbildningen ska fokusera på individens utveckling av kunskaper och färdigheter.93 Detta i kontrast mot Deweys syn på den demokratiska utbildningen som social, där elevernas riktning och utveckling sker genom deltagande i gruppen.94 Lärarna i min enkätundersökning uttrycker att skolan främst bör fokusera på kunskap och inte värderingar. Bara 30 % av lärarna i min undersökning menar att betygskriterierna i Lpo 94 ska tolkas som att elevernas demokratiska arbetssätt ska ligga till grund för betyg. Ingen av lärarna tyckte att extremhöger - eller extremvänsteråsikter ska ligga till grund vid betygssättning i samhällskunskap. Detta går att tolka som att lärarna menar att målen i samhällskunskapskunskapsämnets läroplan ska vara kunskapsgrundade och inte värderingsgrundade.

Lärarnas uppfattning stämmer med den i Demokratiutredningen som menar att utbildningssystemet ska vara en mötesplats för olika uppfattningar och att det i en demokrati ska finnas olika åsikter och oenighet, och så även i skolan.95 Lärarnas uppfattning kring betygssättningen av på olika sätt odemokratiska elever i figur 3 och 4 91 _{Bernmark – Ottosson (2005), s. 202.} 92 Biesta (2006), s. 114-115. 93 _{A.a., s. 122.} 94 _{Biesta (2006), s. 117.} 95 _{Demokratiutredningens betänkande (2000), s. 242.}

37

tyder på att lärarna i min undersökning inte ser på sitt uppdrag som varken politisk eller demokratisk socialisation, i vilket eleverna ska få de rätta värderingarna inpräntade i sig. Istället verkar lärarna ha anammat en syn på eleverna som gör avvikande åsikter, om inte önskvärda, så accepterade. Även om Lpo 94 menar att skolan ska förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på är, detta bara en del av det önskvärda resultatet hos eleverna, inte det resultat som ska uppnås och mätas, om vi ska tolka resultatet av enkätundersökningen. Synen skiljer sig här från Hedins och Lahdenperäs, som menar att skolan ska vara medvetet indoktrinerande och att det är orimligt att ens ifrågasätta demokratin som styrelseform. Alla åsikter och kunskaper i skolan ska ligga i linje med den och skolans etiska principer är för värdefulla för att förloras.96 Min slutsats är att samhällskunskapslärarna i min undersökning menar att odemokratiska åsikter eller arbetssätt hos elever är godkännbart om eleverna visar att de kan argumentera för sin sak och att skolans fostransuppdrag inte är viktigare än kunskapsuppdraget.

Även Skolverkets tolkning av Lgr 11 speglar ovan nämnda uppfattning. En tydligare uppdelning av elevernas åsikter och kunskaper görs i den nya läroplanen och den övergripande verksamhetens demokratimål skiljs åt från samhällskunskapens kursplan. Samhällskunskapens uppgift är inte att se till att eleverna omfamnar skolans demokratigrund utan att de besitter kunskaper om demokratin som styrelseskick och koncept. Det finns alltså i den nya kursplanen för samhällskunskap inga uttalade fostransmål, utan det är elevernas färdigheter som sätts i fokus. Elever med vänsterextrema eller högerextrema åsikter ska bli godkända, om de klarar kunskapsmålen i kursplanen. Eftersom det inte ännu finns någon forskning kring demokratiuppdraget i Lgr 11, då läroplanen inte är implementerad, finns ingen litteratur att analysera resultatet av Skolverket-intervjun med. Resultatet går dock att jämföra med vad lärarna uppgav i min enkätundersökning och man finner en jämförelse att de båda ger uttryck för samma syn på skolans demokratiuppdrag och om det ska inkluderas i kursplanens betygskriterier eller ej. Både Skolverkets syn på Lgr 11 och lärarnas svar pekar på att skolan inte ska betygsätta elevers åsikter eller arbetssätt utan endast kunskapsnivån hos eleverna.

I den nya kursplanen för samhällskunskap finns inga kunskapsmål som handlar om elevernas förmåga att omfamna ett demokratiskt arbetssätt, till skillnad från i Lpo 94 där ett av uppnåendemålen för årskurs 9 inkluderade att eleven ska ”kunna tillämpa ett

38

demokratiskt arbets- och beslutssätt”.97 Detta gör att det önskvärda klassrumsklimatet finns med i skolan som en del av det övergripande demokratiarbetet men är skilt från samhällskunskapsämnet. Min slutsats är att Skolverket menar att Lgr 11 accepterar elever med odemokratiska åsikter och/eller arbetssätt såtillvida att dessa elever ska kunna få ett betyg i ämnet. Kunskapsförmedlingen är överordnad fostran i de nya styrdokumenten. Resultaten av de gjorda undersökningarna visar på en samstämmighet mellan de nya styrdokumenten i Lgr 11 och mellan hur samhällslärare på skånska högstadieskolor ser på betygsättningen av odemokratiska elever.

39