Jag har i denna uppsats undersökt hur samhällskunskapslärare på högstadiet i Skåne ställer sig till om huruvida elever med odemokratiska åsikter och/eller arbetssätt ska kunna få betyg i ämnet samhällskunskap. Vidare har jag undersökt i vilken grad samhällskunskapslärarna någon gång har undervisat odemokratiska elever. En majoritet av lärarna sade sig ha undervisat odemokratiska elever under sin karriär men i uppfattningen kring odemokratiska elevers betygsmöjlighet fanns ingen skillnad mot de som saknar erfarenheter. Jag har också undersökt på vilket sätt som Skolverket menar att den nya läroplanen och de nya styrdokumenten i Lgr 11 skiljer sig från Lpo 94 när det gäller demokratiuppdraget i skolan och betygsättning av odemokratiska elever. Resultatet visar att såväl Lgr 11 som lärarna i min undersökning menar att skolan inte ska betygsätta elevers åsikter eller arbetssätt. Istället är det elevernas kunskapsnivå som ska utvärderas. Min slutsats är att de nya styrdokumenten såväl som lärarna i min enkätundersökning ska tolkas som att det räcker för eleverna att ha kunskap om demokratins processer för att de ska kunna bli godkända i samhällskunskapsämnet. Det finns för detta inget krav på att eleverna måste omfamna demokratin.
Jag menar att det framkomna resultatet är välkommet och positivt. Demokratin kan inte inskränkas till att bara gälla för de vars åsikter faller inom den av samhället upprättade normen. I demokratin framkommer ibland åsikter och värderingar som den stora massan finner osmakliga eller oetiska, men dessa åsikter har ändå rätt att finnas till. Skolan får dock aldrig sluta vara en representant för demokratin och alla som arbetar i skolan ska praktisera de värderingar som finns beskrivna i både Lpo 94 och Lgr 11. Jag menar att om eleverna inte betygsätts enligt sina åsikter, kan de också känna en trygghet i att uttrycka åsikter som de vet eller misstänker skiljer sig från normen och inte bli straffade för detta. Kan skolan få dessa elever att uttrycka sina värderingar, kan de också göras synliga och hanterbara för läraren. Odemokratiska åsikter bör bemötas, ifrågasättas och därefter kan aktiva insatser ske. Det måste givetvis vara ett mål för alla som arbetar i skolan att de elever som man släpper ut i vuxenlivet tror på demokratins alla grundläggande värden och detta mål uppnås bäst genom att synliggöra vad eleverna
40
tycker i ett accepterande klassrumsklimat. Om vi i samhället och i skolan är övertygade om att demokratin som styrelseform är överlägsen alla andra, bör vi också ha självförtroende att ta diskussionen när den kommer. Jag tror att när samhällskunskapsämnet inte betygsätter åsikter kommer åsikterna att komma fram. Lgr 11 är ett steg i denna riktning.
Vidare tror jag att undersökningar liknande den jag gjort är av vitalt värde för skolprofessionen. Det är viktigt att lärarnas tolkning av och uppfattning om styrdokumenten undersöks så att de kan ställas i relation till de skrivelser Skolverket ger. Det ger en viktig signal om hur tolkningarna och praktiserandet överensstämmer med varandra och vidare om betygssättningen är rättssäker och likvärdig i landets olika skolor. En undersökning på nationell nivå skulle tillföra viktig information på detta område, som jag menar är eftersatt i en svensk kontext. Undersökningar på detta område skulle också ge Sveriges lärare en uppfattning om vad andra lärare tycker och tänker om demokratiarbetet i skolan och skulle kunna ligga till grund för en bred diskussion i ämnet inom lärarprofessionen.
41
Referenser
Tryckta källor
Andersson, Ib (1998). Den uppenbara verkligheten - val av samhällsvetenskaplig
metod, Lund: Studentlitteratur.
Bernmark – Ottosson, Ann (2005). Demokratins stöttepelare- en studie av
lärarstuderandes demokratiuppfattningar, Karlstad: Universitetet.
Biesta, Gert (2006). Bortom lärandet - demokratisk utbildning för en mänsklig framtid, Lund: Studentlitteratur.
Broman, Anders (2009). Att göra en demokrat?- demokratisk socialisation i den
svenska gymnasieskolan, Karlstad: Universitetet.
Dahl, Robert A (2009). Demokratin och dess antagonister, Stockholm: Ordfront.
Ekman, Joakim & Todosivejic,Sladjana (2003). Unga demokrater- en översikt av den
aktuella forskningen om ungdomar, politik och skolans demokrativärden, Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling.
Englund, Tomas (2005). Läroplanens och skolkunskapernas politiska dimension, Göteborg: Daidalos.
Esaiasson Peter, Giljam Mikael, Oscarsson Henrik & Wägnerud Lena (2007).
Metodpraktikan - konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm:
Norstedts.
Hedin, Christer & Lahdenperä, Pirjo (2000). Värdegrund och samhällsutveckling, Stockholm: HLS Förlag.
May, Tim (2009). Samhällsvetenskaplig forskning, Lund: Studentlitteratur.
Oscarsson, Vilgot (2005). Elevers demokratiska kompetens- rapport från den nationella
utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03)- samhällsorienterade ämnen, Göteborg:
Universitetet.
Peterson, Abby (2001). Contemporary Political Protest- Essays on Political Militancy, Hampshire: Ashgate.
Sigurdson, Ola (2002). Den goda skolan – om etik, läroplaner och skolans värdegrund, Lund: Studentlitteratur.
42
Skolverket (2010), Skolor som politiska arenor- medborgarkompetens och
kontrovershantering, Stockholm: Fritzes.
Otryckta källor
Demokratiutredningens betänkande, En uthållig demokrati – politik för folkstyrelse på
2000-talet, SOU 2000: 1, Regeringens hemsida. Hämtad 2011-04-27.
http://www.sweden.gov.se/content/1/c4/06/24/1c43643c.pdf
Göteborgs-Posten, Ytterbyskolan mitt i skoldebatten, Göteborgs-Postens hemsida. Publicerad 2006-03-29. Hämtad 2011-04-13.
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.180960-ytterbyskolan-mitt-i-skoldebatten?m=print
Göteborgs-Posten, Skolverket stöder Ytterbyskolan, Göteborgs-Postens hemsida. Publicerad 2006-05-10. Hämtad 2011-04-13.
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.95600-skolverket-stoder-ytterbyskolan
Motkrafts hemsida. Antifascistisk Aktion. Hämtad 2011-04-21.
http://motkraft.net/aktipedia/antifascistisk_aktion/
Svensk författningssamling (2011), Regeringsformen 1974:152. Riksdagens hemsida. Hämtad 2011-04-29.
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3925
Svensk författningssamling (1997), Skollagen 1985: 1100. Riksdagens hemsida. Hämtad 2011-04-29.
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=1985:1100
Skolverket (2000), En fördjupad studie om värdegrunden, Skolverkets hemsida. Hämtad 2011-05-03.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=767
Skolverket (2011), Kursplan för Samhällskunskap, Skolverkets hemsida. Hämtad 2011- 05-11.
43
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Skolverket (2000), Kursplan för Samhällskunskap, Skolverkets hemsida. Hämtad 2011- 04-15.
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3887/titleId/SH1010%20- %20Samh%E4llskunskap
Skolverket (2006), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet- Lpo 94, Skolverkets hemsida. Hämtad 2011-04-27.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069
Skolverket (2010), Med demokrati som uppdrag- en temabild om värdegrunden, Skolverkets hemsida. Hämtad 2011-05-03.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=721
Skolverket, Skrivelse till Ytterbyskolan. Publicerad 2006-05-09. Hämtad 2011-04-15.
http://www.skolverket.se/content/1/c4/59/81/Skrivelse_till_Ytterbyskolan.pdf
Säkerhetspolisen & Brottsförebyggande rådet (2009), Våldsam politisk extremism-
antidemokratiska grupperingar på den yttersta höger- och vänsterkanten,
Säkerhetspolisens hemsida. Hämtad 2011-05-02.
http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsamp
olitiskextremism.pdf
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning, Vetenskapsrådets hemsida. Hämtad 2011-06-09.
http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_princ
iper_tf_2002.pdf
Intervju
Telefonintervju gjord med Skolverkets kontaktperson för samhällsorienterande ämnen Maria Weståker 2011-04-29.
44
Bilaga 1. Enkät
Enkät om odemokratiska elever
Jag heter Cecilia Hellgren och jag läser min sista termin på lärarutbildningen på Malmö högskola. Just nu skriver jag mitt examensarbete i mitt huvudämne samhällsvetenskap och lärande. I min uppsats vill jag undersöka hur samhällslärare på grundskolan i Skåne ser på odemokratiska elever och deras möjlighet att få betyg i samhällskunskap. Nedan följer ett antal frågor. Läs igenom dem och kryssa i det svar som passar dig. Alla svar i enkäten anonymiseras.
1.1 Fråga 1 *
Hur länge har du jobbat som lärare?
0-6 år 7-12 år 13-18 år 19-24 år 25 + år 1.2 Fråga 2 * Är du behörig lärare? Ja Nej 1.3 Fråga 3 *
Odemokratiska elever finns både inom extremvänstern och extremhögern, det är elever som inte omfamnar den västerländska demokratins styrelsesätt och människosyn. Har du under din karriär som lärare undervisat en eller flera odemokratiska elever?
Ja
Nej
1.4 Fråga 4 *
Ska en elev med odemokratiska åsikter, som uppvisar stor kännedom om det demokratiska systemet, kunna få betyg i samhällskunskap?
Ja
Nej
1.5 Fråga 5 *
Ska en elev som inte tillämpar ett demokratiskt arbetssätt i skolan, t.ex. genom att inte samarbeta med vissa elever pga etnicitet, kunna få betyg i samhällskunskap?
Ja
45
Bilaga 2. Intervjuguide
Intervjuguide: Maria Weståker
1. Hur gick arbetet med den nya kursplanen Lgr 11 till och hur ser den ut när det gäller skolans värdegrund?
2. På vilket sätt skiljer sig Lgr11 från Lpo 94 när det gäller det demokratiska uppdraget och vad det är som ska betygsättas?
3. Hur ser den ämnesspecifika kursplanen för samhällskunskap ut när det gäller demokratifostran?
4. Om Lgr 11 hade varit gällande läroplan 2006, hade då den nazist- sympatiserande eleven på Ytterbyskolan fått betyg i samhällskunskap? Varför/varför inte?