Analys text

Text 1s trovärdighet, laddade ord & relevans

Majoriteten ansåg att text 1 överlag uppfattades som lite mer eller mycket mer trovärdig. Berättargreppet “Laddade ord” (se figur 2) hade överlag högt förtroende från de svarande. Ingen ansåg att det berättargreppet var mindre trovärdigt. Berättargreppet “Relevans” (se figur 3) hade högst trovärdighet av de informativa berättargreppen.

Då informativa texter nästan aldrig är helt objektiva (se 2.1) så är det förståeligt att det finns vissa områden som texten faller på när det kommer till trovärdighet. Men då många av berättargreppen fick höga resultat i enkäten, och en informativ text enbart vill informera (ibid.) så är det bra att folk litar på informationen som de läser.

Längd

Både texten och många av berättargreppen fick högt förtroende från de svarande. För den informativa texten verkar det inte som att det är några specifika delar i uppbyggnaden som får folk att misstro texten. Det enda berättargreppet som inte fick lika högt förtroende som resten var “Längd” (se figur 5), alltså att texten hölls kort och koncis. Även ifall många svarande ansåg att det var lite mer trovärdigt med en kort text så var svaren spridda och flera svarade även att det blev mycket mindre trovärdigt av att texten var kort. Dock så får texten inte vara så pass kort att den påverkar innehållet negativt (se 2.1.5). Det faktum att flera ansåg att textens längd sänker trovärdigheten kan alltså också vara ett tecken på att de ansåg att den var för kort.

Avsaknad av källor

En annan anledning till att vissa ansåg att text 1 i sin helhet var mindre trovärdig kan vara avsaknaden av källor. Detta var något som en i expertpanelen påpekade (se 4.1.3) att hen som läsare med akademisk bakgrund saknade. Då flera av de svarande antingen för tillfället läser på högskola eller universitet eller har en examen från dessa (se figur 7) kan de spekuleras i att de resonerat på samma sätt då de svarat på fråga 1.

5.2 Analys text 2

Text 2s trovärdighet

I allmänhet upplevde de svarande trovärdigheten för text 2 som ganska blandad. En majoritet av de svarande ansåg dock att texten upplevdes som lite mer trovärdig till mycket mer trovärdig på skalan.

Rubriker

Att använda sig av en rubrik gjorde enligt många av de svarande att texten blev lite mer trovärdig eller mycket mer trovärdig (se figur 9). Rubriker används för att fånga läsarens uppmärksamhet och snabbt leverera textens budskap (se 2.2.1) så att rubriken anses som mer trovärdig är en bra sak då det tidigt sätter tonen för resten av texten.

S-kroken

En relativ majoritet ansåg att berättargreppet “S-krok” (alltså att man presenterar till exempel ett påstående i början av en text) gjorde att texten upplevdes som lite mer eller mycket mer trovärdig (se figur 10). Dock var det fortfarande en del av de svarande som ansåg att det blev lite mindre trovärdigt. Att göra ett sådant antagande i början av en text kan få folk att identifiera sig med det som skrivs enligt Cattoni, 2019 (se 2.2.2).

Presentera problem, lösning & fördelar

Att texten sedan går vidare och presenterar ett problem uppfattas som som mer trovärdigt av en majoritet av de svarande (se figur 11). Detta var ett av de berättargreppen för övertygande texter som ingav högst trovärdighet och enbart 14% ansåg att det blev lite mindre trovärdigt. Resterande ansåg att det varken blev mer eller mindre trovärdigt. Att presentera ett problem som kan inträffa gör att man bekräftar det läsaren redan oroa sig över (se 2.2.3).

Att presentera lösningen på problemet var enligt en majoritet av de svarande något som gjorde att texten uppfattades som mer trovärdig eller mycket mer trovärdig (se figur 12). Även detta berättargrepp var ett av de med högst trovärdighet av de informativa. Detta berättargrepp hade dock, till skillnad från att presentera problemet, även cirka 36% som ansåg att det blev mindre trovärdigt. Det var alltså fler som ansåg att detta var negativt än neutralt. Samtidigt som många ansåg att det höjer trovärdigheten, var det samtidigt många som ansåg att det sänkte den. Att sedan presentera fördelarna med lösningen som etablerats ger även det mer trovärdighet, då en majoritet även här ansåg att det ingav lite mer eller

mycket mer trovärdighet (se figur 13). Dessa tre berättargrepp hänger till stor del ihop och bygger på varandra, så att de uppfattas ungefär lika trovärdiga känns rimligt.

Call to action

Berättargreppet “Call to action” var ett av de säljande berättargreppen som gav sämst trovärdighet enligt de svarande (se figur 14). En majoritet ansåg att detta gjorde att det uppfattades som lite mindre trovärdigt eller mycket mindre trovärdigt. Mindre än hälften ansåg att det gjorde att texten uppfattades som lite mer trovärdig eller mycket mer trovärdig. Då ett Call to action ofta används i reklamsammanhang för att påverka läsaren (se 2.2.6) kan det vara en anledning till att det uppfattats som mindre trovärdigt. Så även ifall det är bra för att skapa klick och interaktion så verkar det i detta fall som att det sänker trovärdigheten i texten något.

Siffror

Att texten presenterade siffror trots att dessa inte hade någon källa eller dylikt, ansågs av en majoritet av de svarande höja trovärdigheten (se figur 15). Med hjälp av siffror så är det lätt att övertyga en läsare (se 2.2.8), vilket verkar stämma då en majoritet ansåg att det höjer trovärdigheten.

Hur läsaren ska agera

De berättargrepp som berättar för läsarna hur de bör agera verkar i någon utsträckning ge lägre trovärdighet än de som enbart presenterar ett faktum. Exempel på detta är Call to action och att presentera lösning (som trots sin höga trovärdighet även hade många svarande som ansåg att det sänker trovärdigheten).

De av dem svarande som angett att de sällan eller aldrig äter vegansk mat (se figur 16) har i denna enkät överlag angett högre siffror än de som alltid äter vegansk mat.

5.3 Analys text 3

Text 3s trovärdighet

På frågan om trovärdigheten för text 3 som helhet så ansåg en stor majoritet att den var mindre trovärdig (se figur 18). Men samtidigt var det 15% av de svarande som ansåg att texten uppfattades som lite mer trovärdig. Även ifall det fanns folk som ansåg att trovärdigheten för denna text var i botten så fanns det alltså svarande som ändå i någon mån litade på texten. Varje del av ett propagandistiskt budskap används för att övertyga läsaren

om det som sägs (se 2.3), och då propaganda ofta siktar på att få folk att tycka baserat på känslor snarare än logik (se 2.3.6) så kan detta vara anledningen till att en liten del av de svarande hade högre förtroende för texten.

Förenkling & selektering

Berättargreppet “Förenkling” upplevdes som mycket mindre trovärdigt av en stark majoritet av de svarande (se figur 19). Men även här var det några få som ansåg att det gjorde texten lite mer trovärdig. Att förenkla och rationalisera budskap (se 2.3.1) gör enligt Vulovic, 2019 det lättare för fler människor att ta till sig budskapet. Dock verkar detta påverka trovärdigheten negativt. I båda berättargreppen “Selektering” (se figur 20) och “Förenkling” så ansåg en relativ majoritet på 42% av de svarande att dessa gjorde texten mycket mindre trovärdig. En ensam svarande ansåg att selekteringen gjorde att texten blev mycket mer trovärdig. Selektering används för att enbart stödja det som sägs för att göra det mer trovärdigt (se 2.3.2). Då det bara är en svarande som ansåg att det gjorde texten mer trovärdig så fungerar det i detta fall inte särskilt väl.

Dubbelt tilltal & anonymisering

Berättargreppet “Dubbelt tilltal” ansågs varken mer eller mindre trovärdigt av många svarande (se figur 21). Detta berättargrepp var ett av de propagandistiska berättargreppen som hade minst negativ påverkan på textens trovärdighet. Det var dock fler som ansåg att det blev mindre trovärdigt än mer trovärdigt. Ungefär samma resultat kan observeras om berättargreppet “Anonymisering” där flera av de svarande varken ansåg att det blev mer eller mindre trovärdigt av att huvudpersonen hölls anonym (se figur 22). Även här var det dock fler svarande som ansåg att det gjorde texten mindre trovärdig än mer trovärdig.

Allvetande berättare & förmedla känsla

Att använda sig av en allvetande berättare (se 2.3.5) som gav sin moraliska ståndpunkt texten igenom var även det ett berättargrepp som gav spridda svar från de svarande (se figur 23). En relativ majoritet av de svarande ansåg att det gjorde texten mycket mindre trovärdig, medans en ensam svarande ansåg att detta gjorde texten mycket mer trovärdig, och 27% ansåg att det gjorde texten lite mer trovärdig.

Att texten förmedlade en känsla gjorde texten mycket mindre trovärdig eller lite mindre trovärdig enligt en relativ majoritet av de svarande (se figur 24). Dock så var detta ett av de propagandistiska berättargreppen som samtidigt hade flera svarande som ansåg att det

faktiskt ökade trovärdigheten. Att förmedla en känsla i propagandatexter används för att få folk att fatta beslut och bilda sig uppfattningar baserade på känslor istället för resonemang (se 2.3.6).

Alla som svarat på enkäten för att utvärdera text 3 angav att de antingen alltid eller ibland äter veganskt (se figur 25). Det var ingen av de svarande som sällan eller aldrig åt veganskt. Detta kan ha påverkat resultatet.