Enkät 3 Text 3 & Propagandistiska berättargrepp
6.5 Vidare studier
Intressant för vidare studier skulle kunna vara mängden berättargrepp en text från en bestämd genre kan innehålla innan läsarens förtroende försvinner. Det hade varit intressant att enbart använda sig av Text 3 och de propagandistiska berättargreppen, och kanske skicka ut en och samma enkät enbart till veganer och till exempel köttbönder. För att se ifall deras tillit skiljer sig baserat på deras världsbild.
Då texterna byggts upp helt och håller från det teoretiska ramverket så är en förhoppnings att det skulle kunna vara till nytta vid skrivandet av liknande texter.
7. Slutsats
Informativa berättargrepp
Texten som skrivits med de informativa berättargreppen upplevs överlag som mer trovärdig. Det berättargrepp som de svarande uppfattade som minst trovärdig och därför antagligen haft störst negativ påverkan på texten är berättargreppet “Längd”. De svarande ansåg inte att det ökade trovärdigheten att texten var kort och koncis. En annan sak som kan ha fått läsaren att misstro texten är avsaknaden av källor, trots att detta inte definierats som ett av berättargreppen som använts.
Säljande
För de säljande berättargreppen så var många av de som ansågs mest trovärdiga också de som enligt vissa hade lägst trovärdighet. Svaren var till stor del polariserande. Men överlag uppfattades de berättargrepp som berättade för läsarna hur de borde agera som mindre trovärdiga, bland annat “Call to action” och “Presentera lösning”.
Propagandistiska
Texten som skrivits med de propagandistiska berättargreppen upplevs överlag som mycket mindre trovärdig. Alla de propagandistiska berättargreppen upplevdes som mindre trovärdiga än de informativa och säljande. De berättargrepp som gjorde intrycket minst trovärdigt var “Förenkling” och “Selektering”.
Det var dock enskilda svar som ansåg att både texten och berättargreppen uppfattades som mer trovärdiga.
Avslut
De olika berättargreppen påverkar de olika texterna olika. Att den informativa texten och berättargreppen fick högst trovärdighet kändes från start ganska väntat, men samtidigt så fanns det vissa som gav den propagandistiska texten och dess berättargrepp höga förtroendesiffror. Så även ifall läsarna överlag hade högre förtroende för de informativa och objektiva berättargreppen så fanns det enskilda individer som inte höll med. Ifall dessa individer stötte på Text 3 i ett flöde på sociala media, skulle de dela den? Skulle den få spridning? Ifall en liten grupp högljudda tror på något, så kanske det inte spelar någon roll ifall massan inte håller med.
Referenser
Arvola, Mattias (2014). Interaktionsdesign och UX: om att skapa en god användarupplevelse. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Aslan, M. Mert (2017). HITLER'S WAY OF PROPAGANDA. The Journal of Academic Social Science Yıl: 5, Sayı: 52, Eylül 2017, s. 34-42.
https://www.researchgate.net/publication/326249548_HITLER'S_WAY_OF_PROPAGAN DA (Hämtad: 1 mars 2020)
Cattoni, Alex (2019). Copywriting Tutorial: How To Write Sales Copy That Sells. (Video)
https://www.youtube.com/watch?v=9oxZ0976RvY (Hämtad: 20 mars 2020) Creswell, John (2014). Research Design: qualitative, quantitative & mixed methods approaches fourth edition. Sage publications.
Dyrsch, Patrik (2011). Min kamrat. Nordfront. https://www.nordfront.se/min-kamrat.smr (Hämtad 19 mars 2020)
Frisk, Hanna (2006). Effektiv säljande text. Kandidatuppsats, Stockholms Universitet, Institutionen för nordiska språk Språkkonsultlinjen.
http://www.nordiska.su.se/polopoly_fs/1.29474.1320939924!/frisk_hanna_exarb_ht06.pd f (Hämtad 14 juni 2020)
Jowett, Garth & O'Donnell, Victoria (2015). Propaganda & persuasion. Sixth edition Los Angeles: SAGE
Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber
Petersson, Lars, Pettersson, Åke & Rosendahl, Suzanne (2004). Medieboken. kommunikation Text. 3. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Rosén, Mikael (2017). Skriva för att övertyga. Andra upplagan Stockholm: Sanoma Utbildning
Vulovic, Jimmy (2016). Propagandans berättarteknik. Lund: Ellerström
Vulovic, Jimmy (2017). Propaganda: historia, teori och analys. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1
Inledande studie om informativ, övertalande och
propagandistisk text
Linnéa Gistrand
Cigaretter och rökning
Ämnet ”Cigaretter och rökning” har valts till den inledande studien då jag anser att det är ett ämne som många har en
bra grundförståelse för. Jag uppfattar det även som att många har starka åsikter kring ämnet, vilket kan göra det till bra
ämnet att skriva propaganda om. Text 1 - Informativ Cigaretter består av fint rullad tobak i ett rör av vitt papper. Cigaretter innehåller nikotin. När man andas in
nikotinröken simuleras det centrala nervsystemet. Hjärtrytmen och blodtrycket ökar, och man känner sig avslappnad.
Nikotin är beroendeframkallande. Förutom nikotin finns det i cigaretter även till exempel kväve, syrgas, koldioxid,
koloxid, vatten, väte, ammoniak, kväveoxider, vätecyanid, metan, med mera. Innehållet är skrivet i mängdordning per
cigarett. Några av rökningens negativa hälsoaspekter innefattar ökad risk för cancer, hjärt-kärlsjukdomar, tandlossning
och nedsatt immunförsvar. Några av de positiva hälsoaspekterna som associeras med rökning är bland annat en tillfällig
pigghet samt minskad aptit, vilket kan hjälpa till med viktminskning. Reflektion: Jag har undvikt laddade ord (se 3.3.1). Jag har varierat i vilken ordning positiva och negativa effekter beskrivs.
Innehållet kommer i mängdordning, vilket innebär att jag inte lagt någon värdering i ingredienserna. Både positiva och
negativa hälsoaspekterna tas upp, vilket innebär att jag försöker ge en nyanserad bild av cigarrernas hälsopåverkan. Jag
försöker alltså att inte lägga in någon egen värdering i texten (se 3.3). Texten har även hållits kort och koncis enligt
3.3.4. Jag har debatterat med mig själv hur jag bör göra med källor i denna informativa text. I vetenskapliga texter och
dylikt så är det viktigt med källhänvisningar för att öka validitet, något jag funderar på ifall jag ska ta med eller inte. Text 2 - Övertalande/Säljande Låt inte en PRINCE ta andan ur dig Det känns som en saga första gångerna. Lite hosta i början kanske, men ändå helt magiskt. När hennes läppar sluts runt
den blir hon upprymd. Gång på gång på gång fylls hon av ett begär. Hon är beroende, vill inte sluta. Men gång på gång
blir det svårare. Prince tar andan ur henne. I Sverige är cirka en tredjedel av alla unga mellan 16-29 år beroende av cigaretter, och globalt sett är rökning den största
anledningen till för tidiga dödsfall. Rökning i ung ålder leder bland annat till hjärt-och kärlsjukdomar, lungsjukdomar
och Cancer. MEN! Det positiva är att även ifall man blivit förförd av en Prince så är skadorna skapligt lätta att reparera. Att sluta
röka ger snabbt effekt på kroppen. Redan ett dygn efter att hon dragit sitt sista bloss har risken för hjärtinfarkt minskat
markant. Efter två veckor börjar den normala lungkapaciteten komma tillbaka och det blir lättare att andas igen. Hon börjar komma över honom. Många som kommit över samma beroende lovar att det är det bästa de har gjort!
Reflektion:
Denna text är delvis inspirerad av WHOs kampanj ”don't let tobacco take your breath away” samt kampanjen
”Våldtagen av en PRINCE” av En Rökfri Generation. WHOs kampanj inspirerade rubriken och En Rökfri Generation gav
mig inspiration till stilen och innehållet. Jag har försökt skriva en engagerande och intresseväckande rubrik, för att sedan följa upp temat i rubriken med ett av
Cattonis tre S, Story/Historia om flickan som älskade en Prince (cigarettmärke). Jag presenterar efter det problemet, att
många ungdomar i Sverige är beroende av cigaretter och att dödligheten är hög och komplikationerna många. Efter det
presenteras lösningen, sluta röka. Fördelarna med detta är en omedelbara och långvariga hälsoeffekt. Vad andra
personer som slutat röka tycker, samt en call to action i slutet, vad läsaren förväntas göra nu. Text 3 - Propagandistisk Han ligger med en syrgasmask över ansiktet på intensivvårdsavdelningen när jag träffar honom sista gången. Det är mitt
i regntunga oktober och hans ansikte är grått som aska. Den fiende han kämpar emot är livsfarligt, och det är han ett
starkt bevis på. Under de år han har puffat på de små kemiska fabrikerna så har han fått i sig mängder av
cancerframkallande ämnen. Jag ser min vän, han som förkortat sitt liv med minst 10 år, han som alltid tagit en cigg efter
maten och rökt på fest, jag ser honom kämpa för sitt liv. Min vän har på grund av sin fiende förlorat sin röst. Alla lojala
till denna fiende vet inom sig att det de gör är fel. Genom att utsätta sig för fienden har han under alla dessa år inte
enbart utsatt sig själv för fara, utan även alla runt omkring sig. Hans fiende är rökningen, vilken är din? Reflektion: I denna text har jag använt mig av selektering (se 3.1.2), att enbart visa en sida av argumentet, alltså varför man inte ska
röka. Jag har även använt mig av anonynymisering, alltså att huvudpersonen i berättelsen förblir en anonym vän, så att
flera människor ska kunna relatera, man ska känna sig som en individ i massan. Argumenten har även klätts in i en
berättelse (3.1.5) för att ge större effekt på mottagaren, men även för att bättre förmedla en känsla (3.1.7). Berättaren i
texten är allvetande och är den som bedömer vad som är rätt och fel, enligt 3.1.6. Även viss förenkling har använts, jag
har tagit argumenten för att rökning är farligt men tagit bort detaljerna (3.1.1). I motsatt till den objektiva texten så
används här många laddade ord (3.3.1) för att skapa dramatik. Generell reflektion Jag har av detta lärt mig att jag till de riktiga texterna som ska skriva till examensarbetet inte ska skriva om ett ämne
som är hårt reglerat eller enbart har positiva/negativa aspekter. Alla texterna är något kortare än det som är tänkt då fler
berättargrepp eventuellt ska tillkomma och de som redan finns ska underbyggas ytterligare. Dock har jag lite svårt att se
framför mig hur texterna skulle kunna göras längre utan att man tappar en läsares intresse, men tror att sådant kommer kännas mer naturligt efter att jag skrivit mer med de olika berättargreppen.