Figur 4. Reviderad teoretisk analysmodell av krislärdomsprocessen. OM.
5.3.1 Analys av OM lagrad i individer
Samtliga respondenter lägger tonvikten på att de drar lärdomar kring krishantering från GFC via individer, antingen genom deras egna erfarenheter eller kollegors. Detta stöds även av sekundärdata från Scanias årsredovisning, där erfarenhet från den krisen hänvisas till som en väg till inlärning. Detta kan tydas som att OL från GFC främst lagras och används genom individer. Detta går i samma linje som forskning presenterad av Argote (2013), som slår fast att individer är ett centralt lagringsutrymme för OM. Resultatet stödjer även förslaget av Cross och Baird (2000) att individer är det mest använda lagringsutrymmet av OM för anställda.
Inköpschefen uppmärksammar att många av de som upplevde GFC är kvar i organisationen samt att de refererar till erfarenheter från GFC när de diskuterar COVID-19-krisen, inklusive respondenten själv. Detta understryks även av Produktions- och logistikchefen, som menar att den organisatoriska lärdomen att ha en medvetenhet för potentiell kris härstammar direkt från dessa individer. Dessa svar kan ses ur ljuset av Walsh och Ungsons (1991) studie, som menar att ett kriterium för att lärdom effektivt ska uppkomma från OM så bör individer som varit del av organisationen under lång tid vara involverade i processen. Anställda som varit med vid GFC och är det under COVID-19-krisen kan alltså ha högre möjlighet att dra nytta av lagrade lärdomar från den tidigare krisen. Denna tes understöds av reflektioner från
Ledningsrådgivaren, som berättar att denne bistår med sin erfarenhet och sina lärdomar till de som inte varit med om en global kris tidigare.
Ledningsrådgivaren berättar även att denne inte endast bidrar med egna lärdomar, utan pekar även på relevanta nyckeltal från GFC för medarbetare. Respondenten vägleder således medarbetare till andra lagringsutrymmen för OM, i detta fall statistik. Respondentens roll som vägvisare till OM stöds av Anand, Manz och Glick (1998), som föreslår att personer med insikt kan visa anställda i rätt riktning gällande informationsinhämtning.
5.3.2 Analys av OM lagrad i teknologi
Studiens resultat tyder på att teknologi som lagringsutrymme för lärdom är av låg betydelse inom ramen för studiens avgränsning. Graden av utnyttjande av denna typ av minne skiljer sig dock bland respondenterna. Inköpschefen, CFO:n och Chefsjuristen säger sig inte ha någon nytta av tidigare data vid hanteringen av COVID-19-krisen. Dessa respondenter belyser istället vikten av dagsaktuella data. Ett exempel på dessa data kommer från lastbilarnas inmonterade databoxar. Denna typ av datainsamling och datalagring är visserligen ett tydligt fall där Scanias OM används som beslutsunderlag för krishanteringen under COVID-19-krisen. Dock så är inte detta ett fall av OM i teknologi som sparats specifikt från GFC, även om de var installerade vid den tidpunkten.
Fortsättningsvis uttrycker Produktions- och logistikchefen och Ledningsrådgivaren – i linje med Stein & Zwass (1995) beskrivning av OM inom teknologi – att de använder datasystem med finansiella data som underlag för att ta fram framtida scenarion som således kan användas som beslutsunderlag. Ledningsrådgivaren understryker samtidigt att det är tidigt att säga någonting om var utvecklingen är på väg, och vare sig Produktions- och logistikchefen eller Ledningsrådgivaren uttrycker att användningen har haft signifikant inverkan på nuvarande beslutsprocess. Olivera (2000) beskriver att organisationsmedlemmar som utnyttjar OM i teknologi i sitt beslutsunderlag kan använda sig av sparad historik kring interaktioner mellan organisationen och dess intressenter. Dock finner studien inget belägg för att respondenterna använder sig av någon typ av dokumentation från CRM-system eller liknande datatjänster. Som visat i resultatet, nämner till exempel Chefsjuristen att dennes personliga erfarenheter är mer tillgängliga och användbara vid hanteringen av COVID-19-krisen.
5.3.3 Analys av OM lagrad i rutiner
Hos Scania förefaller OM kring krishanteringen under GFC inte ligga lagrat inom några nedskrivna rutiner. Inköpschefen pekar på att regler blev ändrade för att driva ned kostnader under GFC, detta även är implementerat under COVID-19-krisen. Produktions- och logistikchefen påpekar att det finns rutiner kring hur Scania hanterar vanligt förekommande kriser som bränder i fabriker. Detta kan sägas vara en rutin som går i linje med den typ av standardiserad syssla som Argote (2013) beskriver, men dessa är inte rutiner specificerade för globala kriser. Vidare så menar Ledningsrådgivaren att någon dokumentation kring GFC inte tagits fram som stöd inför COVID-19-krisen. CFO:n och Projektledaren för digitalisering instämmer med detta. Studien finner således ingen dokumentering av GFC som använts som ett dokument, fil eller regelbok i den benämning som Levitt & March (1988) tar upp. Projektledaren belyser dock, i linje med poängen Levitt & March gör om att organisationers erfarenhet sällan dokumenteras på grund av kostnaden (1988). Denne tror inte att resurserna fanns tillgängliga för att skapa någon användbar dokumentation av GFC. Vidare meenar chefsjuristen på att denne visserligen använder sig av rutiner och styrdokument under den nuvarande COVID-19-krisen, men påpekar likt ovan att detta inte är kris-specifika regler. Det framkommer från resultatet att rutiner i form av dokument existerar inom Scanias OM, vilket är i linje med vad Argote, (2013) Starbuck, (1992) samt Walsh & Ungson (1991) belyser är viktigt för företag. Det framkommer dock inte om några typer av styrdokument baserade på GFC aktivt influerar den nuvarande krishanteringen av COVID-19. Dessa typer av fysiska beskrivningar av rutiner tycks, som tidigare nämnt, vara mer relevanta vid återkommande, likartade kriser.
5.3.4 Analys av nyfunnen variabel: OM lagrad i organisationskultur
I resultatet framkommer OM lagrat inom organisationskultur som ytterligare ett lagringsutrymme för OM utöver de tre i den ursprungliga teoretiska analysmodellen. Detta upptäcktes trots att inga intervjufrågor avsåg undersöka denna variabel, på grund av anledningar upptagna i avsnitt 2.4.4. Till att börja med ger Projektledaren för digitalisering indikationer på att en attitydförändring skett mellan GFC och COVID-19 krisen. Organisationens medlemmar förefaller visa på mindre motstånd inför att gå ned i tid och lön. Inom organisationskulturen har det således skett en kollektiv förändring av det inlärda sättet att tänka kring stora kriser och de potentiella konsekvenserna för dessa. Den förändrade organisationskulturen kan vidare sägas utgöra en del av det organisatoriska minnet som åter blir aktuellt vid nästa kris. Detta går i linje
tänka och känna inför problem som organisationens medlemmar ställs inför. Dessutom överensstämmer detta med Argotes (2013) ursprungliga indelning av lagringsutrymmen för OM. Fortsättningsvis visar resultatet på att både CFO:n och Projektledaren för digitalisering understryker att lärdomar ligger lagrade inom kollektiv och organisationen i sin helhet snarare än individer. Dessa argumenterar för att organisatoriska lärdomar finns lagrade i individer men i en mer abstrakt form, att lärdomar exempelvis “sitter i väggarna”. Denna abstrakta formulering kan återkopplas till Walsh & Ungsons (1991) anmärkning att organisationskultur är komplext att mäta, vilket även är anledningen till att denna variabel initialt exkluderades i denna studie. Med detta lagringsutrymme inkluderat fås en större förståelse för hur lärdomar från globala kriser lagras. Med detta till grund så revideras den teoretiska analysmodellen.
6 Slutsatser
Syftet med studien var att utforska hur organisationers lärdom från krishantering lagras och används i framtida globala kriser. Studien visar att lärdomar om krishantering som Scania dragit från den globala finanskrisen 2008–2009 i huvudsak lagras i individer som själva fick erfara krisen, där de som varit med i organisationen länge verkar bidra mest till detta. Studien finner att få relevanta lärdomar från krishantering finns att hämta i teknologiska lagringsutrymmen. Data används visserligen för att måla upp möjliga scenarier, men skillnaderna i krisernas omständigheter gör att historiska data annars uppfattas som oanvändbara. Av samma anledning finner studien inte heller någon betydande användning av nedskrivna rutiner för global krishantering. Studien identifierar ett nytt – men i tidigare forskning vedertaget – sätt att lagra lärdom från krishantering i form av organisationskultur. Studien fann stöd för att lärdom från hantering av globala kriser används för att ha en större kapacitet till krisberedskap och strategiimplementering. Vidare finner studien att även vid kriser av olika karaktär så har det dragits övergripande lärdomar som är applicerbara från den ena globala krisen till den andra. Dock är dessa lärdomar endast kopplade till processer och färdigheter istället för fakta – i denna fallstudie handlade lärdomarna om intressentrelationer samt strategiska tankesätt. Detta är en indikation på att skillnaden i premiss för en global kris inte utgör ett hinder för möjligheten att använda vissa fördelaktiga lärdomar från tidigare globala kriser.
7 Diskussion
I följande del presenteras studiens praktiska och teoretiska bidrag, följt av förslag på vidare forskning och studiens begränsningar.