Analys och tolkning av kvalitativa data

2.17.1 Analys

Enligt Halvorsen (1992) handlar analys och tolkning av data om att kategorisera de insamlade informationerna i syfte att beskriva vad man har hittat. Det insamlade materialet måste struktureras eller bearbetas för att kunna analyseras. Merriam (1994) skriver att förutom att man kodar informationen utifrån uppenbara faktorer som vem, vad, när och var, innebär analysen en utveckling av begreppsliga kategorier, typologier eller teorier som kan hjälpa läsaren att tolka informationen. Man letar efter regelbundenheter och företeelser som återkommer i informationen.

Andersen (1998) skriver att vi vid datainsamlingen och analysen alltid väljer bort information. Om vi inte väljer bort information, kan vi inte förenkla verkligheten och därmed skapa överskådlighet. Vi tvingas därför utelämna rådata som inte är relevanta för problemställningen (Halvorsen, 1992). Gummesson (2003) rekommenderar forskaren att försöka kondensera data så att det rika innehållet blir kvar men i mer förtätad form såsom att data av likartad karaktär förs till samma kategori. Enligt Gummesson sammanhänger detta också med övergången från ren beskrivning av rådata till begrepp på högre abstraktionsnivå och med högre generalitet, alltså i riktning mot teori.

Halvorsen (1992) menar att analyser av kvalitativa data är både en tidskrävande och omständlig process. Det kan leda till analysfel. Enligt Svenning (2000) kan framför allt två typer av fel uppträda i analysfasen,

dels analystekniska fel, dels teoretiska fel. Den förstnämnda typen av fel uppkommer genom att materialet feltolkas eller förvanskas på annat sätt, den andra genom en felaktig återkoppling till teorin. Den här senare typen av fel kan bland annat bero på en avvikelse mellan undersökningens analysnivå och frågeställning.

Idealt sett bör vi välja analysmetod innan vi utformar vår forskningsdesign och börjar datainsamlingen (Halvorsen, 1992). Enligt Andersen (1998) styr vår problemställning i hög grad vår analys. Den tvingar oss att utesluta de rådata som inte är relevanta. Enligt Halvorsen (1992) riskerar vi i annat fall hamna i den situationen att vi sitter med stora datamängder som vi inte vet hur vi ska använda. Forskaren måste därför hela tiden under analysfasen kritiskt värdera den insamlade informationen. Om projektets syfte inte är rent beskrivande, är det forskarens uppgift att komma fram till en förståelse av eller förklaring till de upptäckta mönstren (Andersen, 1998).

Enligt Andersen (1998) ska vi vid analysen urskilja de enskilda delarna i en helhet och att vi undersöker de enskilda delarnas relationer till varandra och eventuellt till helheten. Halvorsen (1992) anser att analysen är mindre formaliserad än den kvantitativa motsvarigheten utan sker mer intuitivt med utgångspunkt från insamlad empirisk data. Vid tolkning utvecklas en teori genom att relatera de olika kategorierna till varandra (Lundahl & Skärvad, 1999). Kvalitativ analys är, enligt Repstad (1999), personlig i bland annat den bemärkelsen att den som har samlat in data vanligtvis också gör systematiseringen. Han anser att i kvalitativa projekt är det en förutsättning för en fruktbar klassifikation att man är införstådd med miljön.

2.17.2 Tolkning

Data talar inte för sig själva, de måste tolkas (Repstad, 1999). Tolkningsprocessen syftar till att uppnå förståelse (Føllesdal et al, 1993). Lundahl & Skärvad (1999) skriver att tolkningen är den fundamentala aktiviteten vid genomförandet av kvalitativa undersökningar. Vidare skriver de att vid tolkning gäller det att se saker och ting genom de studerade aktörernas ögon och beskriva och uttrycka händelser, handlingar et cetera utifrån de studerade personernas perspektiv. Enligt H Andersen (1994) ska man skilja mellan två typer av tolkningar. Den ena typens syfte är att så djupgående och nyanserat som möjligt beskriva enskilda händelser och skeenden. Den andra typen har syftet att utifrån de enskilda händelserna destillera sammanfattande eller typiska drag som kan förväntas uppträda även i andra situationer.

Repstad (1999) skriver att tolkning av informationen är en genomtänkt värdering av den i förhållande till de frågeställningar undersökningen handlar om och i förhållande till de teorier som sätter in resultaten i ett större sammanhang. Vidare skriver han att tolkning innebär att tar ställning till analyserade data i syfte att få en fördjupad förståelse av det som studerats. Det görs oftast genom att konkreta resultat kopplas till mer generella teorier. Wallén (1993) anser att tolkning innebär att man visar innebörder eller sammanhang som ”ligger bakom” det som direkt framträder eller kan observeras i exempelvis en text, samtal eller handling. Han anser vidare att den som tolkar innehar en förförståelse som behöver artikuleras och göras medveten. Det krävs således kunskap, förförståelse, redan från början för att man skall kunna tolka (Hartman, 1998). Alvesson & Sköldberg (1994) skriver att goda teoretiska referensramar är viktiga för att man skall kunna göra goda tolkningar. Det finns inte någon förutsättningslös tolkning och att varje tolkning förutsätter kunskap i ämnet (Kruuse, 1998).

Enligt Andersen (1998) syftar tolkningar och diskussioner av alternativa förklaringar till att öka trovärdigheten hos slutsatserna. Men detta sker inte bara efter att undersökningen avslutats och resultaten diskuterats. Vidare menar Andersen (1998) att forskaren prövar sin tolkning och förståelse i en fortlöpande process på den respondent som undersöks, där de var för sig förväntas förmedla en djupare förståelse av vederbörandes livsvärld. Själva tolkningsprocessen beskrivs av H Andersen (1994) som en pågående dialog i vilken deltagarna gradvis ändrar sina uppfattningar om varandras livsvärldar genom att korrigera sin förförståelse och förutfattade meningar (se figur 2.17.1).

Förståelse

Ny förståelseram

Ny tolkning Tolkning

Dialog

FIGUR 2.17.1: TOLKNINGSPROCESSEN (FRITT: H ANDERSEN, 1994)

Ödman (2003) menar att vi inte kan ha en helhetsförståelse utan att ha studerat delarna och att vi inte kan göra förnuftiga delanalyser utan att ha en helhetsförståelse av det område/de fenomen som vi studerar. När vi arbetar med insamling, analys och tolkning av kvalitativa data ska vi som undersökare vara så öppna som möjligt och bygga upp informationen steg för steg. Vidare skriver han att tolkningsprocessen inte är, som vid traditionella analyser av kvantitativa data, skild från datainsamlingsprocessen.

Ibland beskrivs tolkningsprocessen som den hermeneutiska cirkeln. H Andersen (1994) anser dock att det är mer rättvisande att tala om den tolkningsutvidgande och tolkningsfördjupande spiralen då en cirkel återvänder till utgångspunkten medan en spiral söker sig djupare. Figur 2.17.2 visar enligt Ödman (2003) såväl tolknings- och förståelseprocessens tidsdimension som svängningarna mellan del och helheter. Den ska visa att vi i verkligheten kan genomlöpa hela figuren och delar av den gång på gång i en framåtskridande tolkningsprocess.

FIGUR 2.17.2: DEN HERMENEUTISKA SPIRALEN (ÖDMAN, 2003)

Vidare menar Ödman (2003) att den hermeneutiska spiralen ska illustrera hur empirin, alltså det material som tolkas, får sin innebörd genom att den relateras till tolkarens erfarenhet, teoretiska perspektiv och kunskaper men också genom att den ses i ljuset av de tolkningar som växer fram. Erfarenhet, teoretiska perspektiv och kunskaper ingår samtidigt i tolkarens förförståelse, som förändras under tolkningsarbetets gång. Spiralrörelsen möjliggör en kontinuerlig fördjupning av förståelsen (Repstad, 1999).

Lundahl & Skärvad (1999) anser att alla tolkningar påverkas av tidigare erfarenheter, uppfattningar och föreställningar - den så kallade förförståelsen. Tolkningarna är "teoriimpregnerade" och perspektivstyrda. Vid kvalitativa studier är det viktigt att vara medveten om hur perspektivet styr tolkningen samt att i många fall utgå från olika perspektiv. H Andersen (1994) menar att eftersom tolkningen gäller något subjektivt upplevt och inte något som objektivt observerbart så måste tolkningen själv också bli subjektiv. När man ska tränga in i andra människors livsvärldar kan det bara ske via tolkningar av deras yttringar i form av personernas uttalanden och handlingar. Man tolkar dessa yttringar som meningsfulla uttryck för deras inre livsvärld. Tolkningen är förknippad med empati (Alvesson & Sköldberg, 1994). Ödman (2003) anser att det naturligtvis är det tolkaren själv som mitt i sin subjektivitet och mitt i verkligheten måste bestämma vad som i det enskilda fallet är rimligt. Det som avgör är alltså vårt eget tolkande omdöme och vårt eget logiska tänkande.

Gummesson (2003) menar att intuition kommer in i bilden för all analys och tolkning, vare sig man erkänner eller inte. Det sammanhänger med att forskaren är det viktigaste mätinstrumentet. Vidare anser han att god intuition innebär att snabbt se samband och dra slutsatser baserat på de enorma mängder data och synapser (förbindelser mellan data) som ryms och bearbetas i hjärnan. Intuition kan givetvis innehålla förutfattade meningar och subjektivt godtycke men det gäller också andra analys- och tolkningsmetoder. Alvesson & Sköldberg (1994) beskriver intuitionen med att kunskapen inte kan nås på sedvanlig, resonerande och rationell väg. Det finns istället något av en privilegierad kungsväg till den sanna kunskapen om världen.

Ödman (2003) menar att risken är att de egna fördomarna medverkar till att de alternativa tolkningar som ställs upp görs så orimliga och orealistiska, att de utan problem kan avvisas. Förhoppningsvis är forskaren, enligt Repstad (1999), tillräckligt vaken, ärlig och professionell för att i analysen och tolkningen också ta in fakta och intryck som inte passar in på hans eller hennes förväntningar och hypoteser. Molander (1988) anser att ett villkor för att en tolknings riktighet är att förståelsen av innebörden kan bli intersubjektivt accepterad.