Nedan följer en analys av de forskningsresultat vi presenterade i föregående del. Vi kopplar här samman vår egen analys med de teorier som presenterades i teoriavsnittet.
5.1 Flera sinnen i undervisningen gynnar lärandet
I inledningen citerade vi ämnesplanen för moderna språk. Där nämnde vi även att vi strävat efter att utforma ett varierat lektionsupplägg som tog hänsyn till alla de fyra komponenter i språkinlärningen som framhålls i ämnesplanen: tala, läsa, skriva och lyssna. Av enkätsvaren framkommer det tydligt att eleverna har uppfattat undervisningen som varierad och mångsidig samt att de upplever att de olika momenten verkar ömsesidigt förstärkande.
Under pågående musikprojekt har vi upptäckt att rörliga bilder avsevärt underlättar för elevernas att skapa en helhetsförståelse för sångtexten och sammanhanget. Detta blev tydligt för oss när vi visade musikvideon Ella y él som gestaltar en kärlekshistoria. Musikvideon är utformad som en berättelse om ett möte mellan en kvinna och en man. Det var olika tempusformer i texten som även hade ett rikt och nyanserat språk. Vid en första anblick kan texten tyckas väl avancerad för nybörjare i spanska men videoklippet erbjöd eleverna ytterligare en ingång till språklig förståelse. Andersson (2010) lyfter fram att musik som skildrar relationer generellt är lättare att ta till sig och väcker större intresse än andra teman.
Resultatet av aktionsforskningen visar att en aktivering av flera sinnen vid inlärning gjorde att eleverna lättare tog till sig kunskapen. Eriksson och Jakobsson (2001) menar att vi använder oss av associationer och bilder för att lära oss och minnas nya ord. Dessa teorier återkommer på webbplatsen superminnet.se som påpekar att när vi associerar till olika sammanhang då vi tänker på någonting, kan vi även komma ihåg andra saker som hänger samman med detta och dessa kan i sin tur leda till vidare associationer. Genom att använda musik och video i vår studie aktiverades flera sinnen parallellt och erbjöd flera ingångar till materialet. Eriksson och Jakobsson (2001) betonar att vi lär oss på olika sätt, vissa minns med hjälp av bilder medan andra har stöd av rytmer och musik, något som talar för en metod som involverar flera sinnen parallellt.
39
Av enkätsvaren går att utläsa att eleverna upplever att de har utökat sin ordkunskap väsentligt under pågående studie. Detta skulle kunna ha sin förklaring i det som Malmberg (2000) skriver om hjärnan. Författarna menar att språkfunktionerna är lokaliserade i vänstra hjärnhalvan medan musiken finns i den högra hjärnhalva och genom att förena språk och musik förstärks inlärningen och lagringen av nya ord och melodi i minnet.
5.2 Autenticitet
I vår studie har vi med hjälp av musik och blogg skapat en miljö där ungdomarnas känslor har engagerats och flera sinnen har aktiverats. Att välja teman som engagerar eleverna känslomässig, som till exempel kärlekstemat, upplever vi har hjälpt eleverna att skapa egna associationer samt att koppla samman den nya kunskapen till egna erfarenheter.
Vid en analys av enkätsvaren blir det tydligt att eleverna ser en koppling mellan motivation, lust och lärande. Många har påpekat att när de ser kopplingen till vardagen och hur den nya kunskapen kan tillämpas utanför lektionssalen så blir de mer motiverade att lära sig. Av svaren i enkäten framgår det alltså att då eleven hittar sig själv i undervisningsmaterialet så ökar graden av engagemang och lektionen upplevs som mer lustfylld. Detta framhålls av Eriksson och Jakobsson (2001) som betonar att vi lär oss mer om vi är motiverade eftersom vi då har lättare för att hålla koncentrationen uppe.
Från observationerna och enkätsvaren framgår det att eleverna upplever att musiken som sådan väcker lust och glädje. Ann Werner (2009) skriver i sin studie om musikens betydelse för identitetsskapande och musikens känslomässiga inverkan på unga tjejer. Hon för fram musikens förmåga att förmedla en känsla som ett argument för autenticitet. När vi lyssnar på musik, menar Werner, sker det inte bara saker på ett meningstolkande plan utan musiken involverar också kroppsliga och känslomässiga upplevelser. Tiller (2009) betonar att undervisningsstoffet måste kännas relevant eller intressant och slå an en ton hos eleverna så att det kan fortplanta sig och inte bara stanna vid ytkunskap. En autentisk text har sin förankring i ett verkligt sammanhang, något som i sig kan verka motivationshöjande på eleverna som då tydligare kan se kopplingen mellan skolbänken och livet utanför skolan.
Elevernas respons under aktionsforskningen, liksom enkätsvaren, visar tydligt att musik har en förmåga att koppla samman elevernas verklighet med ämnet och att detta i sin tur ökar motivationen avsevärt. Språkforskaren Bachtin (1991) beskriver att elever som läser
40
eller lyssnar på en text går in i en dialog med texten. Då detta möte mellan sångtext och elev uppstår uttrycks det genom en hög grad av engagemang hos eleverna samt en vilja att dela med sig av sin egen tolkning av texten. I resultatdelen beskrev vi elevernas positiva respons på låten Ella y él och det intresse som temat tycktes väcka. Tornberg (2009) skriver också om vikten av att stoffet upplevs som giltigt för målgruppen. En text, menar författaren, måste väcka ett engagemang hos mottagaren för att eleverna ska vilja gå den till mötes.
En av de förmågor som skolverket framhåller ska ingå i ämnesplanen för moderna språk är “Förmåga att diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där språket används”
(www.skolverket.se). Sångerna som vi använt oss av har en förankring i den spansktalande kulturen som återspeglas i texten. Skolverkets krav skulle kunna tolkas som ett incitament till lärare att använda sig av autentiskt material i sin undervisning. Björneloo (2011) menar att läraren bör använda sig av tidningar och media som komplement till läromedlen eftersom det kan sporra eleverna att uppleva ett större engagemang för undervisningen då de ser att “detta är på riktigt, det är verkligt och det sker just nu” (s. 63).
5.3 Uttalsträning och ordinlärning med musik
Enligt Skolverket (www.skolverket) skall följande punkter, som avser muntlig och skriftlig produktionen, utvecklas vid undervisning i språk: 1) Förmåga att formulera sig och kommunicera på målspråket i tal och skrift och 2) Förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang. Flera elever skriver i enkäten att de lärt sig många nya ord samt att de förbättrat sitt uttal under musikprojektet. När vi gjorde lektionsplaneringen inför vår studie, fokuserade vi på att ha med alla de viktiga moment som krävs för att lära sig ett språk. Dessa färdigheter som vi tidigare nämnt är: läsa, skriva, tala och höra. Vi fokuserade inte specifikt på uttalsträning och inte heller på ordinlärningen även om flera moment i lektionsplaneringen gjorde att eleverna lärde sig flera nya ord och lärde sig att uttala dem. Kjellin (2002), doktor i fonetik, lyfter fram uttalsträning som ett av de viktigaste momenten för språkinlärning och påpekar att ett bra uttal kan bidra till att man automatiskt lär sig andra delar av språket såsom ordkunskap och grammatik. Han skriver att musiken i sig gör att orden blir mer självklara och just därför borde man fokusera på att träna prosodin, innan man börjar öva in korrekta vokaler och konsonanter. Intressant att notera är att många elever i enkäterna framförde just
41
uttalsträningen som en ny och viktig aspekt av undervisningen som de upplevt att de inte tränat så mycket på tidigare.
Genom att öva uttal sker således en förbättring av det talade språket men även av skriftspråket. Kjellins (2002) teorier om uttalsträning i språkinlärning befäster elevernas reaktioner på undervisningen samt deras enkätsvar om att musik i språkundervisningen är bra för uttalet men även för ordinlärningen. Med hjälp av musiken har eleverna både hört och tränat på språkrytmen och språkmelodin i stort sett under hela projektet. Detta har skett under hörförståelse med musik men även genom andra övningar som körläsning, sång och dialogövning. Under vårt projekt har vi lärare oftast interagerat med varandra på spanska vilket har gett eleverna ytterligare en möjlighet att höra det talade språket.
Vygotsky (1992, 1978) menar att vi lär oss och utvecklas i interaktion med andra. När det gäller andraspråksstudenter bör läraren ha samma inställning som då vi pratar med små barn som håller på att erövra sitt första språk. Viktigare än att förenkla är att upprepa samma budskap på många olika sätt tills förståelse uppnås, så kallad parafrasering. Vi har försökt att ha detta i åtanke i klassrummet och upprepat samma budskap på olika sätt med hjälp av gester, liknelser samt bilder och ljud tills eleverna visat att de tagit emot budskapet.
5.4 Top-down perspektivet
Vi har under pågående arbete samtalat mycket kring val av musik till vår undervisning. Hur avancerad får låttexten vara grammatiskt, ordmässigt, till innehållet och så vidare. Då våra informanter är
nybörjare insåg vi snart att det vore omöjligt att hitta den optimala svårighetsgraden om man inte vill söka efter musiktexter som skapats specifikt för undervisningssammanhang och då vore det inte längre tal om autentiska texter. Därför sökte vi texter med en annan utgångspunkt och kom fram till att även på de lägre nivåerna kan fler sångtexter än man tror fungera. Vygotsky (1992) myntade begreppet zone
of proximal development och menade att eleverna måste sporras att göra framsteg och detta görs bäst
om undervisningsstoffet ligger en liten bit över den egna språkliga nivån och alltså innebär en viss utmaning för eleverna. Även andraspråkforskaren Steven Kraschen (1983) menar att de bästa betingelserna för språkutveckling är då input (målspråket) är begripligt men snäppet över den egna nivån.
I ämnesplanen för moderna språk (www.skolverket.se) står det att eleven ska ges möjlighet att utveckla “Förståelse av målspråket i tal och skrift samt förmåga att tolka innehållet”. Där står även att eleven ska utveckla en “Förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang”. Under
42
musikprojektet har sångtexterna stått i centrum och mycket tid har ägnats åt tolkning av sångtexter. Under dessa moment som var en kombination av hör- och läsförståelse uppmanade vi eleverna att fokusera på de ord de kunde samtidigt som de tittade på musikvideon. Det visuella intrycket stärkte det auditiva och hjälpte eleverna att plocka fram sina förkunskaper och skapa sig en helhetsförståelse av sångtexterna. Många elever är vana vid att stryka under ord som de inte förstår, en metod som lätt kan leda till frustration och vanmakt. Att istället närma sig texten med det perspektiv som Tornberg (2009) benämner top-down är att påminna eleverna om alla de kunskaper de redan besitter i form av omvärldskunskap, övrig språkkunskap och så vidare. Musiken med sin förmåga att väcka känslor och minnen kan föra upp dessa kunskaper till ytan. Det blev tydligt för oss att eleverna växte med
uppgiften och fick självförtroende av att kunna tolka innebörden av en autentisk sångtext framförd på en spanska som inte var anpassade för nybörjare.
5.5 IT i undervisningen
Det är tydligt att eleverna ser bloggen som ett medel som förenklar åtkomsten till undervisningsmaterialet men också ett sätt att komma åt och länka till musik och annan information kopplad till ämnet. Peter Svensson (2008) och Lisa Grecznik (2007) påpekar att IT är en del av ungdomarnas fritidsintresse och något de gärna använder sig av i sin vardag. Därför menar författarna att det vore fel att inte använda sig av de digitala medierna i undervisningen. Grecznik (2007) skriver att ett sätt att fånga elevernas intresse för undvervisningen är just genom att utgå från det som angår dem. Genom att använda oss av musik och blogg i vår undervisning har vi kunnat koppla ihop elevernas vardag med undervisningen.
43