Vårt syfte med den här studien har varit att ta reda på huruvida musiken som didaktiskt medel kan bidra till att göra språkundervisningen mer motiverande och intresseväckande för ungdomarna och på så vis även bidra till en fördjupad kunskap inom ämnet. Vi formulerade två frågor som vi hoppades skulle leda oss fram till svaren. Dessa frågor kommer i tur och ordning att besvaras här nedan.
6.1 Hur kan musiken bidra till att motivera eleverna
att vilja lära sig ett främmande språk?
Resultatet av vår studie visar att musiken är en del av ungdomarnas verklighet och ett stort intresse för dem. Att integrera musiken som en bärande del i undervisningen gör att avståndet mellan det som sker i klassrummet och verkligheten utanför minskar. Musik i sin tur upplevs som ett varierande inslag som skapar glädje och motivation i klassrummet. Många elever ställer boken i relation till musiktexterna och menar att musiken har en förmåga att levandegöra språket och koppla det till ett verkligt sammanhang, något som läromedlet saknar. Det autentiska material som sångtexten erbjuder och det faktum att musiken utgör ett intresseområde för eleverna gör att de blir mer motiverade att lära sig. Detta stämmer väl in med vad Tiller (2009) säger om vikten av att nya kunskaper på ett meningsfullt sätt kan kopplas ihop med de som ska omsätta kunskaperna i praktikten, nämligen eleverna.
När elevernas intresseområden integreras i undervisning ökar deras motivation. Att använda sig av digitala medier i språkundervisning är som Lisa Grecznik (2007) och Peter Svensson (2008) skriver ett säkert kort som motiverar eleverna till att vilja lära sig och att överhuvudtaget komma till skolan. Förutom att utgöra en viktig del av ungdomarnas intresse, är de digitala medierna även deras mest naturliga och vardagliga redskap i och utanför skolan.
En faktor som också har visat sig ha en motiverande inverkan på eleverna är klassrumsklimatet. En atmosfärs som präglas av trivsel och där eleverna är avslappande och trygga har en positiv effekt på elevernas inlärningsförmåga. Detta understöds av flera forskare
44
(Tiller 2009, Liljestam & Bossius 2012) som poängterar att för att kunskapen ska internaliseras krävs det inte bara att intellektet tas i bruk utan vi måste också känna ett engagemang, en lust och ett intresse för ämnet
Enligt Eriksson och Jacobsson (2001) behöver eleverna experimentera vid språkinlärning och helst pröva olika sätt att arbeta med ord, knyta dem till skilda sammanhang, aktivera flera sinnen vid inlärningen “och helst ha lite roligt under tiden de lär sig” (s. 20).
6.2 På vilket sätt kan musiken bidra till elevernas
språkinlärning?
Vi har sett att en av de faktorer som har störst inverkan på lärande är då elevernas intresseområden integreras i undervisningen. Ungdomar har en benägenhet att söka och ta till sig kunskap om undervisningen utgår från deras vardag för då finner de stoffet relevant och meningsfullt. Musiken och användandet av digitala medier har en förmåga att minska avståndet mellan eleverna och undervisningen. De är vana vid att lyssna på musik och känner sig hemma med modern teknologi, detta i sig gör dem mer mottagliga för ny kunskap.
Vi har använt oss av en metod som kombinerar musik (det auditiva) och videoklipp (det visuella), detta har visat sig verka ömsesidigt förstärkande vid inlärning av ett främmande språk då den information som eleven eventuellt missar via hörförståelsen kompenseras av synintrycket och vice versa. Vår studie visar att när flera sinnen tas i bruk så lär man sig bättre. Musiken integrerar på ett naturligt sätt flera sinnen i undervisningen och omfattar de förmågor som skolverket (www.skolverket.se) föreskriver:
1. Förståelse av målspråket i tal och skrift samt förmåga att tolka innehållet. 2. Förmåga att formulera sig och kommunicera på målspråket i tal och skrift. 3. Förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang.
4. Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och situationer.
5. Förmåga att diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där språket används.
45
Med musiken tränas hörförståelsen och via sångtexterna läsförståelsen (1). Den tematiska variationen är oändlig när det kommer till sångtexter och erbjuder eleverna inblick i den spanskspråkiga världen (5). Musiken uppvisar också en stor allsidighet vad gäller språkliga variationer och blir en naturlig ingång till olika dialekter, sociolekter och idiomatiska uttryck (2,4). Att använda sig av autentiskt material såsom sångtexter kräver att man ger eleverna olika verktyg vid avkodning av texten (3). Vi har beskrivit att vi har använt oss av top-down strategier vid läsning, en deduktiv metod som bygger på att uppmuntra eleverna att med hjälp av förförståelse och slutledningsförmåga bilda sig en uppfattning om sammanhanget.
En aktivering av flera sinnen under inlärningen påverkar generellt vår hjärna på så vis att det vi försöker lära oss lättare fastnar i minnet. Malmberg (2000) skriver att hjärnan består av olika delar som har specifika uppgifter: den högra hjärnhalva har hand om kreativa aktiviteter som dans, musik och bilder, medan den vänstra hjärnhalvan har hand om språket. När man försöker lära sig något nytt och samtidigt aktiverar dessa två områden, fastnar dem nya kunskapen lättare i minnet. Genom att i undervisningen förena musik och video aktiveras flera sinnen samtidigt, vilket bidrar till en mer omfattande lagring av till exempel nya ord och språkliga begrepp.
Musik har en förmåga att väcka minnen och få oss att förnimma händelser från det förflutna. När vi lär oss något nytt har vi en benägenhet att vilja associera det nya med annat vi redan känner till. Eftersom musiken hjälper oss att minnas kan den också underlätta för ny kunskap att kopplas samman med tidigare erfarenheter. Lars Liljestam och Thomas Bossius (2012) lyfter fram det här fenomenet och menar att musiken är kopplad till händelser och perioder i våra liv och just på grund av detta är musiken ett medel som fungerar som utlösare av minnen som har lagrats i vår hjärna vid en tidigare fas i livet. Därför ser vi musiken som ett medel som kan påverka elevernas minne på ett positiv sätt och även få dem att komma ihåg tidigare moment av språkundervisningen.
46