Informationen eleverna delges, obligatorisk och frivillig, kan vara av betydelse för valet. Samtliga elever svarade att de fått någon form av information om gymnasiet och att de flesta är nöjda med densamma. Enligt Krumboltz 1996, inlärningsteori krävs en växelverkan mellan inlärda erfarenheter, arv och speciella förmågor samt händelser och förhållanden i miljön för att lösa uppgifter som exempelvis ett val. I Supers teori 1996, ligger fokus på individens självuppfattning i kombination med erfarenheter för att lättare göra ett val. Sjöstrand 1980, menar att individen måste känna till alternativen och dessutom ha viss bekantskap sedan tidigare för att förstå. Med mer kunskap ökar attraktiviteten och dess motsats leder till tveksamhet.
Mer om vad man läser, vad för utbildningar man får, mer information om andra program som skulle kunna vara intressanta.
I undersökningen har inte frågeställningar formulerats som berört självuppfattning, självkännedom och tidigare erfarenheter. Resultatet visar inte heller vilken information eleverna delgivits, hur den presenterats för dem eller hur den mottagits. De har däremot deltagit i olika aktiviteter inför gymnasievalet. Frågeställningarna har inte heller berört elevernas kunskap om alternativen eller den sociala miljö de lever i. För att tolka teorierna väl hade det varit nödvändig information. Detta kan innebära att den information som delgivits, frivillig och obligatorisk, kan vara utformad så att den inte är anpassad efter varje enskild individs behov om hur denne uppfattar, bearbetar och därefter använder den i processen till valet. Inför elevernas val har information av studie- och yrkesvägledaren i klass en låg prioritering enligt undersökningen medan de tycker att samtal med studie- och yrkesvägledaren är viktigt. Det framgår i undersökningen där eleverna själva formulerat sig att de önskar mer information om program och kurser samt möjligheter efter avslutad utbildning.
Eleverna i undersökningen svarar att praon har haft liten betydelse, om någon alls, för deras gymnasieval. Det kan betyda att majoriteten av eleverna inte kan koppla ihop ett för dem intressant yrke och program på gymnasiet. Genom prao kan eleven få intresse för ett specifikt yrke. De aktiviteter som flest elever har deltagit i är informationen av
studie- och yrkesvägledaren i klassen samt samtalen med densamma. Under samtal med studie- och yrkesvägledaren skulle eleven kunna få större självinsikt. Super menar att livsstegen är uppdelade i fem perioder där vår undersökta grupp kan befinna sig i två av dessa, den växande och den utforskande. Då individerna utvecklas olika befinner de sig kanske inte ännu i den fas där de borde vara och på så sätt upplever det svårt att välja mellan alternativen. Individens självuppfattning i kombination med avsaknad av erfarenheter gällande yrken underlättar inte för eleven att göra ett väl underbyggt gymnasieval.
När en individ upplever positiv förstärkning tenderar vi att upprepa beteendet enligt Krumboltz. Den praktiska arbetslivsorienteringen, praon har enligt eleverna inte haft stor betydelse i valet till gymnasiet. En elev uttrycker: ”Det hjälper om man har valt den linjen man har praoat.” Betydelsen kan vara mer framträdande än vad de själva kan se genom att de genomfört sin prao inom ett känt område eller dess motsats. Ges individen positiv förstärkning under en till två veckor genom prao och saknar tidigare koppling till arbetsplats får individen inte den positiva förstärkning som krävs. Individens korta erfarenhet av arbetslivet ger ingen positiv förstärkning i någon vidare bemärkelse. Förstärkningen har inte varat under en tillräckligt lång tidsperiod. Individen kan inte koppla arbetsplats till framtida val av gymnasieprogram.
Sjöstrand 1980, skiljer mellan fyra typer av väljande där attraktivitetsväljandet syftar till ett karriärmål, vilket är aktuellt i den här elevens val. ”Jag bytte program för att jag vill studera vidare som socionom o det kan jag även läsa vidare på Barn- o fritid o samtidigt få 3 år i skolan vara roliga, ej plugga så mkt.” Eleven upptäckte att det program som var mest intressant och roligt dessutom ger behörighet för att söka till socionomutbildningen efter avslutad gymnasieutbildning. Det stämmer med vinst – kostnadsprincipen enligt Sjöstrand då eleven vägt de olika alternativen mot varandra och funnit att valet ger den mest positiva konsekvensen, maximerad vinst. Super 1996, beskriver i sin teori att individen handskas med val på skilda sätt beroende på var individen befinner sig i sin karriärmognad. Ovan nämnda elev befinner sig i den utforskande fasen mellan 14 till 24 år. Där försöker individen utforska egenskaper och talanger, fördjupa sin självkännedom (self concept) för att kunna göra ett val till gymnasiet, Barn- och fritidsprogrammet, samtidigt som målet är socionom.
De aktiviteter eleverna i undersökningen har varit mest delaktiga i är information om gymnasiet i klassen, samtal med studie- och yrkesvägledare och på öppet hus. Sjöstrand beskriver kunskapsprincipen med att eleverna behöver känna till alternativen för att kunna genomföra ett val. Genom att ett flertal elever har gått på öppet hus och gymnasiemässa har de kunnat bekanta sig med alternativen och få förståelse för innebörden av de program de valde och på hösten startade. De har sedan gjort ett omval till ett annat program. Fyra elever har varken varit på gymnasiemässa, öppet hus eller studiebesök vilket kan förklara anledningarna till omvalet. Två av dessa elever har efter skolstarten skaffat sig mer information om programmen de senare valde och då genom samtal med studie- och yrkesvägledaren. Eleverna har uppgett kompisarna som en viktig faktor inför det första gymnasievalet. Två av dessa elever förklarar med egna ord anledningen till omvalet ”Jag vill satsa på en linje som kan ge mig bra förutsättningar när jag ska läsa vidare på högskolan” samt ”Jag kände att jag inte hade hamnat rätt”.
Sjöstrand 1980, menar genom kunskapsprincipen att individen måste känna till alternativen för att kunna genomföra ett val. Det krävs dessutom viss bekantskap för att leva sig in i alternativet. Av svaren på fråga 17 skriver så många som 13 elever att deras omval beror på att programmet eller kurserna inte var rätt. Vilken information eleverna har fått angående detta framkommer inte i undersökningen men det kan finnas fler alternativ till bristande kunskap om gymnasiets program och kurser. Beroende på hur involverad en individ är i sitt val handskas han eller hon med detta på olika sätt. Krumboltz 1996, pekar på en växelverkan mellan inlärda erfarenheter, arv, förmågor samt händelser och förhållanden i miljön som påverkar individens förmåga att lösa en uppgift vilket ett val innebär. Super 1996, beskriver också hur individen beroende av självuppfattning, kunskap om yrken och erfarenheter avgör hur väl individen handskas med en valsituation. Andra orsaker till omvalet är enligt eleverna att de inte trivs på programmet, skolan eller med personerna där. Ytterligare orsaker som nämns är resor eller annat boende utanför hemorten, intresse, skoltrötthet, sociala problem samt behörighetsgivande kurser till universitet/högskola.
Sjöstrand skriver om frivilliga eller påtvingade brytpunkter. Majoriteten av eleverna har svarat att det känns roligt och intressant att gå på gymnasiet men det finns också elever i undersökningen som tycker att gymnasiet känns som ett måste eller ska bli jobbigt. För dem kan valet upplevas som påtvingat. Individen befinner sig i en valsituation i olika
grad beroende på hur involverad den är. Dessa elever kan sägas tillhöra gruppen som genomför ett alienerat val och med det menas att karriärmål saknas. Enligt Super 1996, befinner sig individen i olika faser av psykosocial mognad och är olika anpassad till att välja utbildning och yrke. Individens självuppfattning i kombination med erfarenheter avgör elevens möjlighet att göra ett väl underbyggt val. De faser Super beskriver som kan hänvisas till undersökningen är den växande och utforskande fasen beroende av mognad och självuppfattning. De elever som upplever valet jobbigt och påtvingat har inte nödvändigtvis nått fasen där de försöker smälta in och passa i samhällets normer vilket ett gymnasieval innebär. Gymnasiet är frivilligt men samhället signalerar att individen ska genomföra en gymnasieutbildning för att sedan gå vidare i yrkeslivet.