Syftet med undersökningen var att få veta vilka aktiviteter som kan ha haft betydelse för ungdomars val till gymnasieskolan samt vilka de vanligaste anledningarna till omval varit. Vi ville veta vad det är som gör att ungdomarna byter program i direkt anslutning till skolstart och inte under sommaren innan skolan börjar. Vi har kommit fram till att de vanligaste anledningarna till omval är att program och kurser inte motsvarade förväntningarna. Det kan innebära att de saknade information om gymnasieprogrammen för att göra ett väl genomtänkt val. Det har även framkommit att flertalet elever på något sätt inte trivdes och att resor eller boende på annan ort haft betydelse för omvalet. Andra orsaker är intresse, skoltrötthet, sociala problem samt behörighetsgivande kurser till universitet/högskola. De aktiviteter som kan ha haft betydelse för ungdomarnas val till gymnasiet är både obligatoriska och frivilliga. Genom vår undersökning är det inte möjligt att generalisera vilka aktiviteter som kan ha haft betydelse på grund av en för liten urvalsgrupp. Det framkommer att 20 av 28 elever har haft information av studie- och yrkesvägledare i klass, 18 av 28 har haft samtal med densamma och tio av 28 elever varit på studiebesök på program. Att ha frågor i enkäten som eleverna själva kunde formulera sig i har underlättat för oss att förstå en del av hur de tänkte och vad som kunde leda till omvalet.
Med en tillbakablick på den genomförda undersökningen har vi funnit att det finns fog för kritik. I ett tidigt skede av undersökningen fanns inga tankar på hur stort antalet
bortfall det kunde resultera i, vilket gjorde att vi överraskades när svaren till stor del uteblev. Efter första utskicket, påminnelsebrevet och telefonsamtalen hade 28 svar inkommit av 56. Fokus kunde från början ha lagts mer på litteraturgenomgång för att sätta sig in i ämnet och skapa en problemformulering. Istället användes tiden till att utforma enkäten och skicka den så snabbt som möjligt. Vid en eventuell pilotstudie hade vi konkret fått veta vad som kunde ha förbättrats. Enkätfrågorna hade då motsvarat problemformuleringen bättre. Något som hade varit till stor hjälp under diskussionen hade varit anteckningar som förts under hela arbetets gång. Vi hade genom undersökningen hoppats få se något som tidigare inte uppmärksammats eller som avvek från tidigare forskning vilket vi inte gjorde. Frågorna hade behövt utformas på ett mer noggrant och genomtänkt sätt. Tiden var under hela arbetets gång vår motståndare. På några av frågorna är vi tveksamma till om respondenterna har lagt märke till rubrikerna på enkätens tre sidor.
I den danska undersökningen framgår att föräldrarna har stor betydelse för eleverna och deras val samtidigt som ungdomarna anser att de inte påverkas av vad föräldrarna tycker men att de har en central roll. I och med att föräldrarna är integrerade i ungdomarnas uppväxt tänker de inte på hur stor betydelse de kan ha haft. Det som är naturligt och tillhör vardagen kan de kanske inte se på med en utomståendes ögon. Ungdomarna befinner sig också i en fas då de frigör sig från föräldrarna och vill kanske inte heller förknippas med dem och deras åsikter. I valet till gymnasiet bjuds föräldrarna in till information på skolorna i vår undersökta kommun och kan på så sätt få en inblick i gymnasievärlden. Givetvis pratar många av föräldrarna med sina barn och det finns få personer som känner dem lika väl. Genom uppväxten kan den positiva förstärkningen ha integrerats genom att föräldrarna vet och säger vad de är duktiga på och borde satsa på inför framtiden. Finns det äldre syskon i familjen finns det ytterligare faktorer som kan ha bidragit med positiv förstärkning.
Anders Lovén beskriver i sin undersökning Kvalet inför valet, att ungdomarna höll sig passiva och saknade information inför gymnasievalet vilket resulterade i handlingsförlamning. Det skulle mycket väl kunna vara så även i vår undersökning men vi går kanske miste om en del information från ungdomarna då vi saknar det personliga mötet. Enligt eleverna har majoriteten av dem fått information om programmet de först började på men också på det program de gjorde omvalet till. Eleverna kan genom detta
svar ha känt sig säkra på valet från början men hade inte tillräcklig insikt om programmets innehåll. Eleverna kan också ha varit osäkra på sitt val redan från början och kan vid skolstart ha upptäckt att det inte kändes rätt men fick då chansa på att det skulle finnas plats på det program de istället ville gå. Ett fåtal elever är fortfarande osäkra på om de hamnat rätt men vad som är intressant är att 25 elever av 28 svarar att de är nöjda med valet till sitt nuvarande program men på nästa fråga svarar två av dessa elever att de inte vet om de är säkra på sitt val den här gången. En av dessa elever svarar att klasskamraterna har haft betydelse och att eleven aldrig skulle komma överens med dem som en anledning till omvalet men uppger samtidigt att anledningen till omvalet är fotointresset. När eleverna är säkra på sitt gymnasieval den här gången men inte vet om de är säkra på valet motsäger de sig själva.
Ungdomarna i vår undersökning skulle kunna ha något gemensamt. Vi vet bara inte vad. Gemensamma nämnare som klass, etnicitet, genus, sociala faktorer eller meritpoäng känner vi inte till. Dessa faktorer hade kunnat vara intressanta att titta på vid en granskning av de ungdomar som inte svarade. Brister vid informationstillfällena kan ha förekommit likväl som handlingsförlamning hos ungdomarna själva. Majoriteten av eleverna uppger att de haft samtal med studie- och yrkesvägledare men har inte getts möjlighet att svara på vad de samtalat om eller om de var nöjda med samtalet eller inte. Vi hade velat att undersökningen skulle ha gett mer förståelse för bakomliggande faktorer till omvalet. Av svaren framkommer att majoriteten av eleverna är mycket nöjda över att ha fått byta program när de inte var nöjda med det första valet. Kanske uppskattar de i högre grad det nya programmet när de har ett mindre bra alternativ att jämföra med.
En sammanfattning av undersökningen visar, även om det inte är möjligt med en generalisering, att resultatet liknar tidigare forskning. Lovén 2000, den danska undersökningen genomförd av Center for Ungdomsforskning i Danmark samt en undersökning genomförd vid Lärarhögskolan i Stockholm 2007 pekar på att personer kring eleverna är viktiga inför valet till gymnasiet så som föräldrar och kompisar samt att intresset ligger till grund för gymnasievalet. I likhet med Lovéns undersökning saknar de information av olika slag och att några elever i undersökningen varit passiva när det gäller de aktiviteter de deltagit i. Undersökningarna visar vad det är som gör att
undersöka vad som ska göras åt detta och varför. Lovén 2000, nämner en studie genomförd av Simovici (1990) där han kom fram till att föräldrarna bör engageras i större utsträckning. Med tanke på att individen påverkas i tidig ålder av den sociala miljön, individens självuppfattning och förmågan att fatta beslut är det viktigt att se på hur skolan ska arbeta med de här frågorna i samarbete med hemmen i ett mycket tidigare skede än vid de punktinsatser som görs vid gymnasievalet.
Sammanfattningsvis har vi fått ta del av 28 elevers svar på vilka aktiviteter de deltagit i i samband med gymnasievalet, vad som varit viktigast för dem vid valet och 17 elevers svar där de själva formulerat sina tankar i ord kring valet. Då så få elever upplever att prao har varit betydelsefullt inför gymnasievalet kanske man skulle kunna titta på om det finns något ytterligare att göra. Vi som gjort undersökningen tror att det viktigaste för eleverna är att vara på plats på den skola och det program de är intresserade av för att känna in atmosfär, träffa lärare och få en visuell uppfattning om det som väntar dem. Något att tänka på inför framtiden är att få fler elever att åka på studiebesök eller vara med i undervisningen en dag så att färre elever förhoppningsvis inte tycker att det är så svårt att välja rätt från början.