Analys

Utifrån den analys jag har gjort av de tre läroböckerna kan jag tydligt se att de mest förekommande orden i religionerna inte skiljer sig nämnvärt åt, vilket det gör mellan religionerna. Islam och hinduism beskrivs i alla de tre läroböckerna med samma ord. Islam har muslimska som mest förekommande i alla böckerna och hinduism har adjektivet heliga.

Det vanligaste adjektivet för att beskriva judendomen är judiska i två av tre böcker. Den lärobok som utmärker sig är SO-S Religion Ämnesboken där gamla är det mest förekommande adjektivet medan judiska kommer på andra plats.

Buddhismen är även den en religion som utmärker sig och det är även här SO-S Religion Ämnesboken där gyllene är det mest förekommande adjektivet medan i de andra två läroböckerna var det buddhistiska som var mest förekommande. I SO-S Religion Ämnesboken är buddhistiska ett adjektiv som används fler än en gång men inte finns i toppen av mest använda adjektiv.

Det som jag kan utläsa från det resultat som framkommit av undersökningen är att läroboksförfattarna har en likstämmig syn på hur de valt att beskriva de fyra religionerna.

Adjektiv som muslimska, judiska och heliga men även buddhistiska är ord som jag förknippar med de religionerna som adjektiven förekommit i. Skillnaden mellan ordvalen gör att texten som handlar om hinduismen och där adjektivet heliga används istället för exempelvis hinduer eller hinduisk är att fokus är på religionen och inte på utövarna. Utövarna är i fokus i beskrivningen av islam, judendom och buddhism i och med att de mest använda adjektiven är muslimska, judiska och buddhistiska. De beskriver vilka religionen handlar om medan heliga beskriver vad som är heligt i religionen. Heliga förekommer även i de andra religionerna och är på så sätt inte specifik för att beskriva hinduismen så som exempelvis hinduisk hade kunnat vara.

37 Läroboksförfattarna har alla valt samma ord för att beskriva religionerna och det hade varit intressant om fler läroböcker gjort som SO-S Religion Ämnesboken och skrivit med adjektiv som inte är så frekvent använda i de andra läroböckerna. I och med att SO-S Religion Ämnesboken utmärker sig i beskrivningen av buddhismen gör det boken mer intressant och om jag skulle valt en lärobok till min undervisning i religion skulle den vara intressantare eftersom den inte följer samma mönster som de andra två läroböckerna gör.

I de tabeller som sammanställer vilken laddning adjektiven har kan man se att islam beskrivs i de tre läroböckerna med likande laddning på adjektiven. I PRIO Religion stadiebok och SO-S Religion Ämnesboken är det positivt laddade adjektiv som har störst förekomst medan i UTKIK Religion 7–9 förekommer det flest neutrala adjektiv. Alla tre läromedlen beskriver religionerna med positivt laddade adjektiv. Det är något som jag tycker är intressant då det kan upplevas som att islam beskrivs med en negativ ton i samhället och då tycker jag att det är väldigt positivt att detta inte märks i läroböckerna.

Judendomen beskrivs precis som islam ovan med liknande laddning på adjektiven i de olika läroböckerna. PRIO Religion stadiebok och UTKIK Religion 7–9 beskriver judendomen med övervägande neutrala adjektiv. Medan i SO-S Religion Ämnesboken är det flest positivt laddade adjektiv som beskriver religionen. När det kommer till de specifika adjektiven för judendomen så skiljer det sig åt mellan läroböckerna. I PRIO Religion stadiebok är det lika stor förekomst av positivt, neutrala och negativt laddade adjektiv. I UTKIK Religion 7–9 är det de negativt laddade adjektiven som förekommer flest gånger medan det i SO-S Religion Ämnesboken är de neutrala adjektiven som förekommer flest gånger. Jag tycker att det är intressant att läroboksförfattarna valt att beskriva judendomen på tre olika sätt. Det skiljer sig mycket mellan att använda neutrala eller negativt laddade adjektiv i beskrivningen av religionen vilket ger olika effekt av de beskrivningar som görs. Det ger mig som lärare olika förutsättningar för hur undervisningen kommer att bli beroende på vilken lärobok jag använder.Exempelvis om jag väljer att använda Utkik Religion 7–9 som lärobok måste jag som lärare kompensera för lärobokens frekventa användning av negativt laddade ord genom att exempelvis använda helt andra, positivt laddade ord, i mina genomgångar och när jag själv pratar om religionen.

I beskrivningen av hinduismen är läroboksförfattarna helt överens. I den generella beskrivningen av hinduismen är det de neutrala adjektiven som är i majoritet. För att beskriva de specifika adjektiven för religionen är läroboksförfattarna överens då alla tre läroböcker har flest adjektiv med negativ laddning. Det finner jag intressant och det kan vara på grund av beskrivningen av de hemska förhållandena med kastsystem men också beskrivningen av de

38 olika gudarna och deras egenskaper som gör att det negativa framställs mest i beskrivningen av hinduismen.

I beskrivningen av buddhismen använder läroboksförfattarna till störst del positivt laddade och neutrala adjektiv. Det görs både i den generella beskrivningen men också i den specifika.

Det är en lärobok som utmärker sig och det är SO-S Religion Ämnesboken som inte använder några negativt laddade adjektiv i den specifika beskrivningen av religionen.

Det är tydligt att läroboksförfattarna har använt övervägande neutrala adjektiv för att beskriva religionerna islam, judendom, hinduism och buddhism. Genom att använda neutrala adjektiv ger de läsaren möjlighet att själv skapa sig en uppfattning kring innehållet. Som undervisande lärare ges jag också möjlighet att välja vilka ord jag vill fokusera på och diskutera i klassrummet.

Den lärobok som har utmärkt sig i den grad att den inte använt sig av samma adjektiv i sin beskrivning av de fyra religionerna är SO-S Religion Ämnesboken. I valet av läroböcker kan det vara bra att ha en bok som utmärker sig och inte följer samma traditionella beskrivningar av religionerna som de andra läroböckerna. Dels för att få variation av läroböcker men också så att läroböckerna kan passa olika lärare och deras undervisningssätt.

Med de negativt laddade orden som förekommer i tabellerna behöver jag som lärare analysera vad dessa ord sänder ut för signaler och om eleverna påverkas. Det kan vara så att jag förstärker eller bekräftar elevernas fördomar genom mina ordval (se avsnitt 2.3.1).

Lärare kan inte ha en hundraprocentig objektivitet i sin undervisning och det kan man också se på det sätt som jag analyserat adjektiven i undersökningen och sedan placerat dem i olika fack: positiva, negativa och neutrala. Bakom analysen ligger en vetskap om min egen oförmåga att vara objektiv och resultatet kan spegla mina erfarenheter precis som den rapport som Läromedelsförfattarnas Förening tagit fram visar (se avsnitt 2.1).

Eleverna kan påverkas av det som sägs i klassrummet men också av det som de själva läser i läroböckerna. Det kan också vara positivt med vinklade läroböcker då det kan leda till diskussioner om normer och värderingar i klassrummet. Där ett tankekollektiv finns är det lättare att påverka individerna genom grupptryck och där får man som lärare vara försiktig med vad man säger och vad man förmedlar (se avsnitt 2.3.3). Adjektiv som exempelvis kommunistiska som i ett exempel beskriver buddhismen i PRIO Religion stadiebok (avsnitt 3.1.4) är komplicerat då det är ett politiskt laddat ord. För mig upplevs ordet negativ men i ett klassrum måste jag ha en objektiv syn när jag undervisar. Hartman (2000) påpekar att barn blir påverkade av vuxna så som exempelvis lärare och då är lärarens roll mycket viktig i fallet som i exemplet ovan (se avsnitt 3.2.1).

39 Skolverket har gjort det tydligt att läroböcker inte behöver användas så som de är utan att man som lärare kan använda dem som ett komplement till undervisningen. Det gör det möjligt att diskutera de ordval som författarna använder och kritiskt granska läroböckerna tillsammans med eleverna så att adjektiv som kommunistiska och gyllene kan få plats i klassrummet och diskuteras (se avsnitt 2.1).

40