Analys

Detta kapitel ger en lite djupare genomgång av resultaten från enkäten. Flera av frågorna analyseras utifrån andel e-Fakturakunder hos respondenterna för att se om det går att visa på någon skillnad i inställningen till och nyttan med e-Faktura vid olika grad av användning.

Enkätundersökningen fick bra gensvar och resulterade i en svarsfrekvens på 41 procent vilket får anses bra för denna typ av undersökning. Med tanke på den förhållandevis höga

svarsfrekvensen bör respondentgruppen kunna betraktas som ett representativt tvärsnitt av urvalsgruppen.

6.1 motiven

Intressant att notera när det kommer till motiven bakom införandet av e-Faktura är i första hand att endast 41 procent av respondenterna angivit ekonomiska motiv. Förvånande då besparingspotentialen i e-Fakturan fått mycket utrymme i press och marknadsföring av tjänsten. Svarsalternativet följa trend i teknisk utveckling har fått betydligt högre

svarsandel, 65 procent, tätt följt av kundkrav/önskemål på 62 procent. Detta kan tolkas som att företag och kommuner prioriterar teknisk utveckling och tillmötesgående av sina kunder högre än direkt ekonomiska vinstmöjligheter. I ett längre perspektiv påverkar säkerligen dessa aspekter i hög grad de ekonomiska vinstmöjligheterna.

6.2 Införandet

Det som bör påpekas när det gäller införandet av e-Faktura som tjänst i organisationen är att en klar majoritet (71 %) instämmer i någon grad i påståendet att det gått lättare än förväntat. Anpassning av personal och tekniska aspekter har även de orsakat mindre problem än förväntat, 79 procent respektive 61 procent. Detta ger en bild av att organisationer inte bör avstå från att införa e-Faktura på grund av rädsla för att införandet ska innebära problem och stora omställningar i organisationen.

Vi nämner i kapitel 5.2 att 56 procent av organisationerna upplever det som svårt till mycket svårt att knyta kunder till e-Faktura. Tänkbara orsaker är att det för många typer av räkningar

Edvard Byström Oskar Lund Handledare: Sten Ljunggren C-uppsats, FEK, E-Faktura

faktureringsform och att det kan vara en orsak till att det inte är mer utbrett. De stora besparingar som organisationer kan göra genom att fakturera elektroniskt är uppenbara och kunderna förstår detta. Trots det erbjuds generellt inga ekonomiska incitament för kunderna för att locka dem till att använda e-Faktura. En konsument efterlyser någon form av

fakturarabatt men bland företagen väljer man istället att ta ut en avgift för traditionell pappersfakturering i de fall man vill påverka kunden ekonomiskt att välja bort

pappersfakturan. Att man som kund ännu inte, på grund av det relativt låga antalet anslutna organisationer, kan välja att få alla sina räkningar som e-Faktura är säkerligen en bidragande orsak till den låga användningen. Kunden upplever det som krångligt att få sina fakturor på olika sätt. I beskrivningsmodellen nämndes också att kunder tyckte det var krångligt att anmäla sig som e-Fakturakund. Detta kan ha varit sant tidigare under e-Fakturans livstid men numera går man alltid via sin egen Internetbank och hela processen tar inte mer än ett par minuter. De enda uppgifter som efterfrågas är kundnummer och möjligtvis e-postadress. I jämförelse med processen för anslutning till autogiro är det betydligt enklare. Man kan dock tänka sig att den enkla anledningen att processen är helt elektronisk innebär en tröskel för många människor.

Mindre än 10 procent av organisationerna i undersökningen har några fastställda mål

angående sina kunders e-Fakturaanvändning Dessutom anger så många som 91 procent att de inte arbetar aktivt eller inte tillräckligt för att öka e-Fakturaanvändningen bland sina kunder. Med utgångspunkt från detta och med tanke på att e-Faktura inte är en allmänt känd

faktureringsform bland många konsumenter är det inte förvånande att andelen e-Fakturakunder inte är högre än runt 4 procent i genomsnitt.

6.3 Ekonomiska aspekter

En besparing på närmare 50 procent är vad man som fakturautställare kan förvänta sig för varje e-Faktura. Den genomsnittliga besparingen per faktura blev i vår undersökning 6,90 kronor (Dock med ett intervall på 1 krona upp till 43 kronor). Införandet av e-Faktura som faktureringsform har för respondenterna i genomsnitt kostat ungefär 60 000 kronor. Vi aktar oss för att göra en uppskattning av vad det skulle innebära i genomsnittlig besparing per år då antalet e-Fakturor varierat mycket bland respondenterna. För att införandekostnaden ska täckas på ett år krävs att cirka 8 600 fakturor skickas som e-Faktura. Skickas fakturorna månatligen innebär det drygt 700 kunder. Det motsvarar 8,6 procents andel e-Fakturor om

Edvard Byström Oskar Lund Handledare: Sten Ljunggren C-uppsats, FEK, E-Faktura

man totalt skickar 100 000 fakturor. Med dagens genomsnittliga andel e-Fakturor (ca 4 %) och medianen för totalt antal fakturor (70 000 st) innebär det att investeringen betalar sig på lite mindre än tre år. Räkneexemplet är högst hypotetiskt då siffrorna som ligger till grund för medeltalen i beräkningarna skiljer mycket mellan respondenterna. Notera dock att

återbetalningstiden i räkneexemplet ligger mycket nära genomsnittet på vad respondenterna angav i enkäten. Siffrorna bör kunna ge en bild av besparingspotentialen i e-Fakturan även om återbetalningstiden är högst beroende av antal e-Fakturor och faktisk besparing per faktura.

Det är, som framkommit i resultatet av undersökningen, förknippat med vissa fasta kostnader att tillhandahålla e-Fakturor. För mindre organisationer med mycket få e-Fakturakunder kan tjänsten därför innebära en mindre merkostnad, vilket påpekats av ett par respondenter. Det bör tilläggas att det då handlar om respondenter som använder Postens tjänst eSkicka. Posten tar då ut en avgift per e-Faktura som nästan motsvarar vad det kostar att skicka en

pappersfaktura. Lägg därtill den fasta kostnaden för tjänsten och besparingen uteblir. Denna tjänst från Posten får ändå ses som ett bra alternativ för de organisationer som har

förhållandevis liten fakturavolym, och därmed mindre besparingspotential, men ändå vill erbjuda e-Faktura som en service till sina kunder.

6.4 Upplevd nytta med e-Faktura

Nedan följer en korstabell där genomsnittet av svaren på enkätens påståendefrågor redovisas uppdelat på hur stor andel e-Fakturakunder respondenterna har.

Fråga nr 15Ungefär hur stor andel av era kunder har valt att betala via e- Faktura?

0-5 % 5-10 % 10-15 % 15-25 %

Fråga nr22: - pappersförbrukningen har minskat. 2.8 4.7 3.6 3.0

Fråga nr23: - kostnaderna för fakturahantering

har minskat. (t ex arbetstid, papper, porto) 3.4 4.5 3.6 3.0

Fråga nr24: - vi vunnit konkurrensfördelar. 3.4 4.6 5.3 6.0

Fråga nr25: - vår kundservice förbättrats. 2.4 3.4 3.0 4.0

Fråga nr26: - kundnöjdheten ökat.

(Dokumenterat) 4.3 5.6 4.2 5.0

Fråga nr28: - fakturahantering nu går snabbare. 3.2 3.7 4.4 4.0

Fråga nr30: - vi nu har färre utestående

Edvard Byström Oskar Lund Handledare: Sten Ljunggren C-uppsats, FEK, E-Faktura

Påståendefrågorna är utformade med utgångspunkt från potentiella fördelar med elektronisk fakturering. Korstabellen visar att man med en högre andel e-Fakturor generellt är mer benägna att instämma i påståendena. Om vi bortser från respondenterna som angivit en e-Fakturaandel högre än 10 procent, vilka bara är sammanlagt 5 stycken, ser vi att de med en andel över 5 procent, i samtliga frågor instämmer i högre grad än de med en andel under 5 procent.

Respondenterna instämmer överlag i att kundnöjdheten ökat, oberoende av andel e-fakturor. Dock instämmer man generellt i högre grad i påståendet om man har en större andel

e-Fakturor. Värt att notera är att bland de respondenter som angett 5 till 10 procents andel e-Fakturor ligger medlet på 5.6 av maximalt 7. Man upplever alltså att E-Faktura ger nöjdare kunder.

Hypotesen om att e-Fakturaanvändningen skulle befinna sig i ett moment 22, där företagen väntar på att intresset ska bli större från konsumenter och konsumenter väntar på att fler företag ska ansluta sig, ser vi fortfarande som en rimlig förklaring till den låga spridningen av e-Fakturan. Hypotesen har inte kunnat stärkas ytterligare i och med vår undersökning men så är också alla som representerar företag/organisationer i vår undersökning redan anslutna till tjänsten. För att bekräfta eller dementera att det rör sig om ett moment 22 lämpar sig en undersökning riktad mot ej anslutna företag och mot Internetbanksanvändare bättre.

Det har i vår undersökning framkommit indikationer på att e-Fakturan skulle vara en generationsfråga. Man har funnit det svårare att knyta kunder till e-Faktura då man haft en relativt stor andel äldre kunder. Man upplever att äldre medborgare har mindre benägenhet att ta till sig nya tekniker. Helt naturligt får man väl säga, särskilt som de gamla

faktureringsformerna pappersfaktura och autogiro, fortfarande finns kvar och fungerar lika bra som förut.

Edvard Byström Oskar Lund Handledare: Sten Ljunggren C-uppsats, FEK, E-Faktura