I analysdelen kommer resultatet av undersökningen att prövas med hjälp av Tsukadas välfärdsstatsteori samt relateras till vad tidigare forskning kommit fram till. Först presenteras socialdemokratiska argument och motiveringar för en tillväxtfrämjande ekonomisk politik och därefter argument och motiveringar för en samhällsinriktad ekonomisk politik byggd på välfärd, rättvis fördelning och gemensamt ägande.
7.1. För en ny tillväxtfrämjande ekonomisk politik
Resultatet av undersökningen visar att för många socialdemokrater var den nya ekonomiska politiken, där tillväxt prioriterades, något som var nödvändigt. Alan Larsson lyfte bl.a. fram att för att kunna bekämpa inflationen måste de offentliga utgifterna minska. Det var något som Kjell-Olof Feldt också betonade, att de offentliga utgifterna behövde minska samtidigt som man skulle vidta tillväxtfrämjande åtgärder. Detta för att Sverige skulle kunna komma ikapp andra länder. Andra ledande socialdemokrater inom LO, som bland annat Bertil Jonsson, menade att det var bråttom med investeringar och allt skulle utnyttjas som bl.a. AP-fonder och utländska investeringar.
Stig Malm menade att SAP hade gått marknaden till mötes i och med samarbetet med Folkpartiet som bland annat innebar försämringar i transfereringssystemen, men också höjd moms. Detta för att hejda konsumtionen och minska inflationen.
Argumenten från ledande socialdemokrater visar att tillväxten hade prioriterats framför välfärdssamhället och en rättvis fördelning. Enligt Tsukadas välfärdsstatsteori så tar
32 välfärdsstaten för mycket resurser i anspråk på bekostnad av investeringarna. Det blir ett problem när den globala konkurrensen är stor. Följden blir att stater känner sig tvungna att omprioritera fördelningen av tillgångarna och öka takten av investeringar för att kunna konkurrera på den globala marknaden. Den makroekonomiska ideologi som står bakom den fria marknaden och det fria kapitalet är nyliberalismen och den hade SAP blivit tvungna att förhålla sig till. Det är något som Jenny Andersson avhandling också visar att det hade skett en förändrad diskurs inom SAP- från välfärd under 1970-talet till tillväxt under 1980-talet. Isabelle Thunbergs studie stärker ytterligare den egna studiens resultat, att det skett en ideologisk förskjutning hos SAP till förmån för en ekonomisk politik som gått marknaden till mötes. Thunbergs studie visar att det från 1980-talet och framåt går att urskilja nyliberala inslag i partiprogrammen. Den egna studien bekräftar vad den tidigare forskningen kommit fram till, men lyfter även fram de socialdemokratiska argumenten och motiveringarna för den nya ekonomiska politiken och hur det i sin tur påverkade välfärdsstaten negativt.
7.2 För en samhällsinriktad ekonomisk politik byggd på välfärd, rättvis fördelning och gemensamt ägande
Resultatet av undersökningen visar att för många socialdemokrater var den nya ekonomiska politiken ett problem. På SAP-kongressen fanns det flera talare, bl.a. Widar Andersson och Gunnar Jönsson, som menade att fördelningspolitiken hade misslyckats. Att många förändringar var på gång, bl.a. skattereformen och den ökade internationaliseringen, och att det gällde att stå upp för rättvisan. De rika hade blivit rikare och trots högkonjunkturen så hade socialbidragen bara minskat en aning. Inger Lundberg menade att förändringar kunde ske men att välfärdssystemet måste bestå. Det var viktigt för att bevara idealet om människors lika värde. Under LO-kongressen 1991, så lyfte Ulf Dahlgren fram att löneutvecklingen hade stannat upp för de med de sämsta lönerna och att skattereformen inte gynnade de som hade det sämst ställt. Det skulle kunna leda till en förtroendekris för LO.
Dessa argument och motiveringar går mot Tsukadas teori om att politiker har prioriterat investeringar framför välfärd. Men trots att det fanns flera talare på SAP och LO-kongresserna som lyfte fram den offentliga sektorn och en rättvis fördelningspolitik, samt välfärd, så dominerades de av att tillväxt var helt nödvändig om inte för att just rädda den offentliga sektorn eller välfärden. Ett exempel på det var Ove Elf på LO-kongressen 1991 som menade att produktivitetsutveckling och ekonomisk tillväxt skapade resurser för en stark offentlig
33 sektor. Ulf Björk sa på samma LO-kongress att exportindustrin behövde stärkas eftersom det möjliggjorde en rättvis fördelning och en fortsatt stark offentlig sektor.
I riksdagsdebatten gällande privatiseringar av statligt ägda företag 1991 så var alla argument från socialdemokrater mot privatiseringar. Motiveringar från bl.a. Hans Stenberg och Bo Finnkvist menade att försäljningar av statliga företag var oklokt eftersom statens inkomster då skulle minska. Om försäljningar skulle ske måste det finnas goda skäl till det och tiden måste vara rätt. Detta för att samhällsvinsten skulle bli så stor som möjlig. Man fick inte realisera ut de statliga företagen. Dessutom fanns det vissa branscher som energisektorn där det fanns ett nationellt intresse. Andra socialdemokrater som Sten-Ove Sundström och Bengt-Ola Ryttar talade om att staten var en garant för arbetstillfällen och att långsiktiga investeringar krävde statligt ägande. Det var bra för människor ute i landet.
Det här är socialdemokratiska argument och motiveringar som till viss del talar mot Tsukadas teori om att politiker har prioriterat tillväxt framför välfärd. Dock menade samma socialdemokrater också att utförsäljningar kunde ske om marknaden var rätt, eftersom staten då skulle få största möjliga ersättning. Dessutom talade alla socialdemokrater i nämnda riksdagsdebatt, om vikten av investeringar och export. Det var argument och motiveringar som på så sätt prioriterade tillväxt framför välfärd och en rättvis fördelning av BNI. Staten må vara ägare av företag om det anses motiverat, men inget får hindra investeringar eller ökad produktivitet på en fri global marknad. Det är också något som Mikael Perssons studie visat, att SAP prioriterade det som var ekonomiskt gynnsamt framför det ideologiska. I Perssons studie gäller det skattereformen och att det för SAP inte handlade om en rättvis fördelningspolitik utan att reformen var ekonomiskt och parlamentariskt motiverad.
7.3 Slutsats
Skedde det en ideologisk förskjutning hos SAP under perioden 1981 till 1992 där en mer tillväxtfrämjande ekonomisk politik prioriterades framför en mer samhällsinriktad ekonomisk politik byggd på välfärd, rättvis fördelning och gemensamt ägande?
Det finns inga argument där socialdemokrater har sagt att de prioriterade investeringar framför välfärd eller en rättvis fördelning. Det skulle aldrig ske. Däremot visar undersökningen att i så gott som i alla fall, så lyfte socialdemokrater fram investeringar och tillväxt. Många argument tar upp den offentliga sektorn som ett utgiftsproblem och att den till exempel måste anpassas
34 efter förmåga och effektiviseras. Att det skett en ideologisk förskjutning hos SAP kan både den egna studiens resultat och den tidigare forskningen konstatera. Den internationella trenden av nyliberalism hade sedan 1980-talet varit att gå marknaden till mötes och som ensamt land gick det inte att gå mot den trenden. Även om välfärden inte omnämns som ett problem, så betecknas den offentliga sektorns utgifter som ett problem för tillväxten. På så sätt så har politiker prioriterat investeringar framför välfärd.
Att staten ska kunna äga företag och att det i vissa fall kan vara bra har alla socialdemokratiska argument och motiveringar framhållit, men det är inte av ideologiska skäl utan enbart positivt från ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detta eftersom staten då till exempel kan garantera långsiktiga investeringar som kan vara gynnsamma för framtiden, eller att en försäljning kan ske när marknaden har blivit bättre eftersom vinsten då kan bli större för staten. Även det visar att ekonomin gick före ideologin för SAP:s räkning.