Sammanfattning

Syftet med studien har varit att undersöka om SAP vid ingången till 1990-talet hade prioriterat en mer tillväxtfrämjande ekonomisk politik framför en mer samhällsinriktad ekonomisk politik byggd på välfärd, rättvis fördelning och gemensamt ägande. För att besvara syftet med studien har två frågeställningar undersökts. Den första är vilka argument och motiveringar som socialdemokrater uttryckte för en ny tillväxtfrämjande ekonomisk politik och den andra är vilka argument och motiveringar som socialdemokrater uttryckte för en samhällsinriktad ekonomisk politik byggd på välfärd, rättvis fördelning och gemensamt ägande.

Det källmaterial som ligger till grund för undersökningen är riksdagsdebatter gällande privatiseringar av statligt ägda företag, skattereformen och avreglering av jordbruket. Det är även material från SAP:s kongress 1990 och LO:s kongress 1991. Det är också memoarer skrivna av Kjell-Olof Feldt som var finansminister mellan 1982 och 1990, Stig Malm som var LO ordförande mellan åren 1983 och 1993 och Ingvar Carlsson som var statsminister mellan åren 1986 och 1991. I källmaterialet ingår även det handlingsprogram som SAP tog fram 1981 för att föra Sverige ur krisen om SAP skulle återta regeringsmakten 1982. Detta som en grund vilket diskussionerna och debatterna vid ingången till 1990-talet vilade på och relaterade till.

35 Den metod som undersökningen har använt sig av är en beskrivande idéanalys som går ut på att systematisera och utveckla innebörden av de argument och idéer som de socialdemokratiska företrädarna har uttryckt i källmaterialet.

Den teoretiska referensram som undersökningens resultat har analyserats med hjälp av Hiroto Tsukadas välfärdsstatsteori. Teorin går ut på att välfärdsstaten ses som ett hinder för den ekonomiska tillväxten eftersom den tar resurser från investeringar. Investeringar som är helt centrala för att nå ökad produktivitet och tillväxt. Många länder började montera ner sina välfärdssystem från slutet av 1970-talet p.g.a. att välfärdsstaten tog för mycket resurser från de nödvändiga investeringarna som behövdes på en global fri marknad. Teorin är relevant för den egna studien eftersom SAP alltid sagts sig värna välfärd och en rättvis fördelning.

Den tidigare forskningen som har ansetts relevant för den egna studien har varit Isabelle Thunbergs undersökning som belyst den ideologiska förskjutningen som SAP genomgick från 1990-talet och framåt med nyliberalism i partiprogrammen. Jenny Andersson har visat att SAP prioriterade ekonomisk tillväxt framför välfärdspolitik. Mikael Persson har i sin undersökning om skattereformen lyft fram att SAP prioriterade ekonomi framför ideologi och Ola Stjärnhanges resultat visade att Sverige hade en lägre BNP tillväxt än andra länder, men att det inte gick att koppla till en stor välfärdsstat. Sammantaget visar den tidigare forskningen att det skett en ideologisk förskjutning hos SAP och att partiet gått marknaden till mötes och prioriterat tillväxt framför välfärd och en rättvis fördelning.

Resultatet av undersökningen visade att de socialdemokratiska argumenten och motiveringarna var för en tillväxtfrämjande ekonomisk politik där investeringar och tillväxt prioriterades framför välfärd och en rättvis fördelning. Det fanns socialdemokratiska argument och motiveringar för en rättvis fördelningspolitik och mot privatiseringar av statligt ägda företag, men även i fråga om dessa argument och motiveringar sågs investeringar som helt nödvändiga och en marknadsanpassning kunde vara tänkbar om den var samhällsekonomiskt motiverat. Det talade för att socialdemokrater såg välfärdsstaten som ett problem för att nå ökad ekonomisk tillväxt och därför prioriterade investeringar i enlighet med Tsukadas teori. Det blir särskilt viktigt för stater att prioritera investeringar framför välfärd i en konkurrensutsatt global fri marknad.

36 Den egna studien har bidragit till forskningen genom att dels stärka den redan existerande forskningen som visar att det skett en ideologisk förskjutning hos SAP och att partiet har gått marknaden till mötes. Undersökningen har också lyft fram de socialdemokratiska argumenten och motiveringarna för den nya ekonomiska politiken och kopplat dessa till hur de påverkar välfärdsstaten. Slutligen har den egna studien belyst nyliberalismen med dess politiska ideologi och syn på makroekonomisk teori och hur den har påverkat SAP och dess företrädare.

37

Käll- och litteraturförteckning

Carlsson, Ingvar., Så tänkte jag: politik & dramatik, 1. uppl., Hjalmarson & Högberg, Stockholm, 2003.

Feldt, Kjell-Olof., Alla dessa dagar-: i regeringen 1982–1990, Norstedt, Stockholm, 1991. Malm, Stig., 13 år, Brevskolan, Stockholm, 1994.

Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Kongress., Framtid för Sverige: förslag till

handlingslinjer för att föra Sverige ur krisen, Socialdemokraterna, Stockholm, 1981.

Elektroniska källor

Regeringens proposition 1986/87: 150., Med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för

budgetåret 1987/88, m.m. (kompletteringspropositionen).

69C210CC-A12B-4625-B2A8-7D1FEC03682E (riksdagen.se). Hämtat 2020-12-12. Regeringens proposition 1990/91:39., Om den ekonomiska politiken på medellång sikt.

A3F86839-AA0F-425E-A0B1-01E37D6BF603 (riksdagen.se). Hämtat 2020-12-12. Regeringens proposition 1990/91:191., Om vissa livsmedelspolitiska frågor.

7726800A-0439-48C0-861E-02A1FE6DEB89 (riksdagen.se). Hämtat 2020-12-12. Regeringens proposition 1991/92:69., Om privatisering av statligt ägda företag, m.m.

F9CF43F4-0FB1-4033-9BCC-0354DCCF3AED (riksdagen.se). Hämtat 2020-12-12. Protokoll 1990/91:46., Den ekonomiska politiken.

Riksdagens snabbprotokoll 1990/91:46 Fredagen den 14 december Protokoll 1990/91:46 - Riksdagen. Hämtat 2020-12-12.

Protokoll 1990/91:128., Vissa livsmedelspolitiska frågor.

Riksdagens snabbprotokoll 1990/91:128 Måndagen den 10 juni Protokoll 1990/91:128 - Riksdagen. Hämtat 2020-12-12.

Protokoll 1991/92:48., Privatisering av statligt ägda företag.

Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:48 Onsdagen den 18 december Protokoll 1991/92:48 - Riksdagen. Hämtat 2020-12-12.

38

Litteratur

Andersson, Jenny., Between growth and security: Swedish social democracy from a strong

society to a third way, Manchester university press, Manchester, 2006.

Beckman Ludvig. & Ljungwald Carina., Idéanalys, i Hollander A. & Alexius Borgström K.

Juridik och rättsvetenskap i socialt arbete, Lund, 2009.

Berend, T. Iván., An economic history of twentieth-century Europe: economic regimes from

laissez-faire to globalization, Second edition., Cambridge University Press, Cambridge,

2016.

Carlsson, Ingvar & Lindgren, Anne-Marie., What is social democracy?: a book about ideas

and challenges, Arbetarrörelsens tankesmedja, Stockholm, 2007.

Heywood, Andrew., Political ideologies: an introduction, 6. ed., Palgrave, London, 2017. Jonung, Lars., ”Med backspegeln som kompass-en ESO rapport-om stabiliseringspolitik som läroprocess”, Stockholm, 1999.

Lewin, Leif., Ideologi och strategi: svensk politik under 130 år, Sjätte omarbetade och utvidgade upplagan, Carlssons, Stockholm, 2017.

Lindgren Åsbrink, Marika (red.)., Kan(s)lihushögern: frälsare eller dödgrävare?, Tiden, [Stockholm], 2019.

Mingst, Karen A., Essentials of international relations, 4th ed., W.W. Norton & Co., New York, 2008.

Morell, Mats & Hedenborg, Susanna (red.)., Sverige - en social och ekonomisk historia, Studentlitteratur, Lund, 2006.

Stjärnhagen, Ola., Ekonomisk tillväxt i välfärdskapitalismen: en jämförande studie av BNP

per capita-tillväxten i rika OECD-länder 1970–2000, Lunds universitet, Sociologiska

institutionen, Lund, 2015.

Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Kongress, Framtid för Sverige: förslag till

handlingslinjer för att föra Sverige ur krisen, Socialdemokraterna, Stockholm, 1981.

Tsukada, Hiroto, Economic globalization and the citizens' welfare state: Sweden, UK, Japan,

US, Ashgate, Aldershot, 2001.

Elektroniskt material

Jonung, Lars., ”från guldmyntfot till inflationsmål-svensk stabiliseringspolitik under det 20:e seklet”, 2000.

28-1-lj.pdf (nationalekonomi.se). Hämtat 2020-12-12.

Persson, Mikael., ”Vad driver socialdemokraterna? En fallstudie av motiven bakom århundradets skattereform”, Lund, 2005.

39 Riksbanken, ”från kris till norm”, 2018.

Riksbanken. Hämtat 2020-12-12.

Thunberg, Isabelle., ”Socialdemokratin och välfärdspolitiken i Sverige: En argumentations-och ideologianalys om det Socialdemokratiska arbetarpartiets välfärdspolitiska förändringar från 1960-talet fram till idag”, Stockholm, 2011.