Analys utifrån Lederman (2004)

I analysen av temaarbetet finns ofta fler beröringspunkter i tematiseringen efter Ledermans aspekter. Där har vi gjort val där vi tyckt att aktiviteten bäst passar in. Vi vill även förtydliga att innehållet i analysen är det som vi fått implicit genom våra intervjuer, eftersom lärarna inte själva nämner nature of science. Vi förtydligar att en lärare inte arbetat med NO-undervisning i Linné-temat än, därför ingår bara sju lärare i analysen efter Lederman (2004). Vi förklarar var punkt med en enkel förklaring som utgår från Linnés vetenskapliga arbete.

1 Naturvetenskapen är empiriskt baserad

Ledermans första tema för NOS-undervisning är att det ska framgå att naturvetenskapen är empiriskt uppbyggd efter att Linné förenklat undersökte blommor där han räknade och jämförde ståndare och pistiller.

använt sig av Linnés kategorisering som modell. En lärare poängterar att eleverna utforskat Linné och hans arbete. Hon menar att det skiljer sig från att forska, vilket enligt henne är att upptäcka ny kunskap.

2 Naturvetenskapen är formulerad i teorier och lagar

Ledermans andra punkt är att vetenskaplig kunskap är formulerad i teorier och lagar. Linnés sexualsystem formulerades som en teori för hur naturen kunde ordnas.

Det här är ett område som alla lärare har med i Linné-temat. En av lärarna menar att eleverna blir mer intresserade av att lära sig mer när de möter en ny teori, såsom Linnés kategorisering. Flera pedagoger har vidgat Linnés upptäckter till att innefatta hela naturen inklusive djur och mineralriket.

3 Naturvetenskapen är beroende av- och innefattar människors tankar och kreativitet Den tredje punkten rör den enskilde personens tankar och kreativitet. Carl von Linné var mycket intresserad av blommor och han ifrågasatte det dåvarande systemet som blommorna sorterades efter. Han tyckte att det vore mycket bättre om blommor med liknande utseende samlades i en grupp. Vi grupperar innehållet av lärarnas undervisning i tre kategorier: nyfikenhet, kreativitet och behov av struktur.

- Nyfikenhet

En pedagog påpekar särskilt att Linné var vetenskapsman för att han var nyfiken och han ville förstå hur naturen var uppbyggd. En annan lärare menar att ett Linné-tema synliggör hela naturen, de system som finns, och att möjligheten till studier av den manar till nyfikenhet. Liksom de tidigare punkterna innefattar nyfikenhet alla lärares arbete med Linné.

Genom att få vara en Linné-lärjunge har barnen fått en autentisk upplevelse av att få vara upptäckare. Det har realiserats när några lärare har tagit med barnen på lägerskola i historisk miljö.

- Kreativitet

I den historiska miljön har eleverna bland annat fått möjlighet att använda sin kreativitet. De har fått prova på att klassificera växter och insekter i olika övningar. En lärare har anammat Linnés namngivarmetod vilken barnen använt sig av vid dessa tillfällen, men även i övningar där eleverna själva beskriver och namnger exempelvis insekter.

En lärare vill att eleverna ska reflektera över hur de tror att Linné tänkte när han systematiserade naturen. Hon menar att man genom Linnés struktur kan se detaljer och att det ger ett större intresse för naturen. Förtydligande av kreativitet i den vetenskapliga processen ingår i tre av lärarnas undervisning.

- Behov av struktur

En lärare utmanade barnen att reflektera över varför Linné rest till vissa platser under sin Skåneresa och varför de besökte samma platser, när klassen var på sin Skåneresa. Det belyser Linnés behov av att se många naturtyper för att utvidga sin kunskap och sin forskning. Fyra av lärarna menar att det illustrerar ett behov hos människan att strukturera sin omvärld för att försöka förstå den.

4 Naturvetenskapen är subjektivt- eller teoretiskt uppbyggd

Ledermans fjärde tema bygger på uppfattningen att naturvetenskapen formuleras i en viss stund av en viss människa. Han menar också att den kan vara teoretiskt uppbyggd om den bygger på tidigare forskning. Linnés teorier är formulerade på det sätt som de är för att han en dag kom i nya tankebanor, det vill säga, upptäckterna beror hur en person tolkar empirin. Elever har i laborationer fått uttrycka sina tankar och teorier utifrån sina försök. De har fått jämföra och se skillnader gentemot andra elever och grupper. Det konkretiserar att människor tänker olika, vid samma tillfälle och med samma förutsättningar; ett sätt att förstå hur Linné tänkte. Två pedagoger i vår undersökning har reflekterat över naturvetenskapen som subjektiv.

5 Naturvetenskapen är samhälleligt och kulturellt bunden

I den femte punkten som Lederman tar upp ingår den samhälleliga och kulturella aspekten på naturvetenskapen. Linnés teorier berodde på hur andra runt omkring honom stöttade respektive motarbetade hans tankar. Teorierna beror också på de förutsättningar han hade; synen på kunskap i samhället och forskarkulturen som han ingick i.

Två lärare som är klasslärare för elever i år 5 uppmärksammar dessa aspekter. En av lärarna ser en helhet med att arbeta med Linné. Hon menar att det synliggör ett behov i samhället av att vidga kunskaper inom ett visst område, och hon arbetade för att eleverna skulle förstå att Linné inte var den första som försökt klassificera naturen.

Den andra läraren förklarar Linnés framgång genom att ta med de samhälleliga faktorer som påverkade hans arbetssituation; det fanns bland annat möjligheter till att resa och det fanns mindre nätverk för forskare, en forskarkultur, där de kunde byta idéer och stötta varandra. Läraren nämner att eleverna fått uppleva hur det var att vara student för Linné på 1700-talet. Detta är ett sätt att konkretisera den kulturella aspekten.

6 Naturvetenskapen är inte en objektiv sanning

Ledermans sjätte tema rör naturvetenskapen och dess kunskapsbank. Det måste enligt Lederman framgå att naturvetenskapen bygger på teorier som kan ändras, eftersom den är formulerad i teorier och därmed inte är ”en sanning”. Det kan exempelvis illustreras av Linnés teorier som fått ge vika för mer modern forskning som ifrågasätter delar av hans resultat. Inget av detta framgår i lärarnas arbete med Linné. Det kanske beror det på att betydelsen av subjektivitet i forskningen uppfattas som alltför abstrakt för eleverna.

7 Naturvetenskapen är ett område som ständigt förändras

Den sjunde och sista punkten som Lederman tar upp i sin tematisering av nature of science som förtydligar att naturvetenskapen är under ständig förändring, eftersom den inte är en objektiv sanning. Linné började kategorisera och namnge, ett arbete som pågår än idag när vi upptäcker nya arter.

De lärare som uppmärksammade den samhälleliga och kulturella aspekten tangerar även naturvetenskapliga resultats tillförlitlighet. Den första läraren funderade om det inte var ”fel” att ta upp Linné när hans vetenskap var så gammal. Den andra läraren menar att det är stor skillnad i forskarprofessionen idag jämfört med när Linné var verksam – idag ställs andra krav på resultatet och forskarna arbetar i en tydlig nisch.