6.3 Vilka aspekter av nature of science aktualiseras i Linné-temat?
6.3.2 Summering av Ledermans aspekter
Analysen rör nature of science i ett Linné-tema och som illustreras av sju lärares undervisning. Lärarna har, som vi tidigare skrivit, ingen medvetenhet om NOS-begreppet. Det vi ser är att de, tillsammans, i sin undervisning omedvetet får med sig sex av Ledermans (2004) sju aspekter.
Om man tittar på de enskilda lärarna, så infriar varje lärare flera aspekter vardera. I de fall där eleverna är äldre har lärarna tagit in fler aspekter av NOS. Det framkommer att lärare i de tidiga åldrarna främst arbetar med den enskilde vetenskapsmannen och hans tankar och
teorier. Detta i konkret form där eleverna upplever och imiterar arbetet och eleverna kan, genom att vara upptäckare, få en bild av hur en vetenskapsman tänker och arbetar. Det blir ännu tydligare när eleverna jämför sin egen kreativitet och nyfikenhet med andra elever. De lärare som arbetat länge med temat och därtill mycket laborativt har fått in fler aspekter. Lärare i samma arbetslag har en tydlig likhet i svaren, både till vad de har gjort med eleverna men också likheter i tankar som kan bero på att de diskuterat undervisningen tillsammans. Det är även genom intervjun svårt att säga vad som är reflektioner och vad som är erfarenheter genom undervisning. Det gäller främst lärare som har äldre elever, eftersom vi ser att de reflekterat längre än de som arbetat med de yngsta eleverna. En slutsats som vi drar är att lärare i vår studie har haft många tankar om - och genomfört mycket undervisning - där nature of science ingått, om än implicit.
7 Slutsatser
Vår undersökning utgår från vad lärarna haft för syfte med att arbeta med Linné-tema i skolan, och hur arbetet med Linné aktualiserat nature of science. Lärarnas syften har varit att integrera NO samt att ha NO-undervisning utomhus, för att ha ett upptäckande arbetssätt i temat. Lärarna definierar temaarbete som ett arbete som ger ett sammanhang och en helhet för eleverna.
När det gäller nature of science har lärarna ingen uttalad medvetenhet om detta, utan all integration av NOS har varit implicit i undervisningen. Det bekräftar forskningen; lärare har lite kunskap om nature of science (Sears & Sorensen 2000: Bartholomew et al. 2004). Trots denna brist på medvetande så får de ändå med nature of science vilket Ryder (2001) visat vara betydelsefull för elever.
Lärarna visar också att de tycker att känslor påverkar hur vi använder vår kunskap, syften som återfinns i kursplanen (Skolverket 2008b). Det bekräftar Bartholomew et al. (2004) som visat att lärare identifierar NOS bland kursplansmål, utan att för den delen undervisa dessa explicit. Lärare behöver fortbildning där nature of science-undervisningens betydelse tydliggörs (ibid. 2004; Schwartz & Crawford 2004). Bartholomew et al. (2004) och Schwartz och Crawford (2004) visar att lärare behöver mycket stöd för att kunna undervisa NOS på ett tydligt och uttalat sätt.
En lärares skepsis mot Linné-temat grundar sig i att hon ifrågasätter om en så pass gammal vetenskap ska ta ett så stort utrymme i undervisningen. Det tyder på att hon inte har stor medvetenhet om nature of science, eftersom vi visar att lärarna infriar de flesta av ledermans punkter. Hennes poäng är att man borde integrera nya vetenskap, vilket Osborne et al. (2003) önskar att lärare gör och att de samtidigt tydliggör NOS.
Lederman (2004) menar att nature of science inte har med de naturvetenskapliga metoderna att göra, eftersom de inte går att generalisera. Många av lärarna har, i motsats till Ledermans teorier, uttryckligen använt sig av att förtydliga metoder när eleverna har laborerat. Eleverna har uppmanats att tänka i flera steg och ställa hypoteser. Duschl (2004) menar att lärande och reflektion kring arbetsmetoderna tydliggör den vetenskapliga processen, vilket han menar är gynnsamt för elevernas fortsatta lärande. I ett livslångt lärande menar Ryder (2002) att eleverna behöver ett antal redskap för att kunna ta sig an ny naturvetenskap. Ryder (2001)
menar att undervisning i de naturvetenskapliga ämnena både bör innehålla kursplansmål i och om naturvetenskapen för att ge eleverna dessa redskap.
Som samhällsaktuellt ämne är Linné-året 2007 späckat med NOS-ingångar, vilket syns i vårt resultat och i analysen. Det är inspirerande att se att lärarna får med så många av Ledermans punkter i sin undervisning. De aspekter av nature of science som lärare i vår undersökning främst integrerat, efter Lederman (2004), rör den mänskliga faktorn i allt utforskande arbete. Den har utövats genom konkretisering av de aspekter som Lederman (2004) eftersträvar, där eleverna fått utforska och använda sin kreativitet. Detta överensstämmer med forskning om lärares undervisning av NOS där abstrakta delar bättre synliggörs i en integration när de konkretiseras (Bartholomew et al. 2004). Det förefaller därför rimligt att yngre barn, med sina kognitiva förutsättningar, får konkret undervisning i NOS, med betoning på att den blir tydliggjord, alltså explicit. Det är viktigt eftersom Duschl (2004) menar att tydligheten är nyckeln som gör nature of science meningsfull för eleverna.
Äldre elever i vår undersökning har fått fler NOS-aspekter integrerade i arbetet med Linné, inkluderat den mänskliga faktorn. I deras undervisning har de stött på yttre faktorer som kulturell och samhällelig inverkan på vetenskapsmannens arbete, i form av autentiska studier av naturen på Linné-vis. Med tanke på att lärarna saknar medvetenhet om undervisning i nature of science, och ändå får in så mycket i temat, visar det på vilka möjligheter det finns för integration av nature of science för de yngre eleverna.
8 Diskussion
Nedan diskuterar vi viktiga aspekter från resultatet och analysen, vi presenterar även tankar inför fortsatt forskning.
Det kräver stor medvetenhet om hur man ska undervisa i NO om målet är att få ett ”scientifically literate society” (Aikenhead 1994). Om lärare utgår från en NO-undervisning som baseras på elevernas vardag, med aktuella frågeställningar, kommer nature of science att bidra till att ge eleverna den helhetsbild av naturvetenskapen i vårt samhälle (Ryder 2001) som de så väl behöver för att uppleva undervisningen som meningsfull (Aikenhead 2006). De äldre elevernas intresse av naturvetenskapen sjunker, och traditionell undervisning gör att lärare fallerar att förmedla naturvetenskapen som något som finns i vår vardag. Hur får vi eleverna intresserade? Och hur får vi eleverna att fortsätta vara intresserade av NO grundskolan igenom - utan att kräva att de ska bli naturvetare? För att göra NO: n meningsfull knyter man naturvetenskapliga begrepp till ett sammanhang, vilket bidrar till en helhet. För att engagera eleverna bör undervisningen baseras på något aktuellt i deras vardag (Aikenhead 1994). Dessa teman kan se olika ut vilket skapar ett behov av en länk för att knyta ihop dessa kontexter. Det görs genom att exempelvis belysa de mänskliga funktionerna bakom begreppen (Lemke 1990) och att eleven lär sig om naturvetenskapen (Ryder 2001).
Temat kring Linné ger, enligt oss, en fantastisk möjlighet att integrera NOS i undervisningen. Lärarna i vår studie har inget uttalat syfte med att undervisa om naturvetenskapen. Litteraturen vi tagit del av menar att studier av NOS underlättar för elevernas fortsatta lärande i naturvetenskap, behövs en förändring. Det är alltså viktigt att lärare blir medvetna om att NO-undervisning har fler dimensioner - eleven behöver kunskap såväl i som om naturvetenskapen. Det är också viktigt att lärarna är medvetna om att den undervisningen är kontextberoende. Lärarna i undersökningen arbetar redan kontextualiserat, kring ett sammanhang, där tematiskt arbete med NO-innehåll behöver vidgas till att innefatta NOS. Hur hade då lärarnas undervisningen sett ut om de hade haft en medvetenhet om nature of science? Hur hade lärarna då lagt upp Linné-temat? Än mer central är frågan: Hur hade det påverkat inlärningen för eleverna och deras fortsatta motivation för att lära mer naturvetenskap?
Lederman (2004) menar att det inte finns konsensus om vad som ska ingå i NOS-begreppet i NO-undervisning. Det ifrågasätts av Osborne et al. (2003) och McComas och Olson (1998) som båda visar på gemensamma teman för NOS. Eftersom deras undersökningar bygger på
jämförelser av äldre elevers kursplaner och kognitiva förutsättningar för förståelse av nature of science, är det centralt att undersöka vilka NOS kursmål som bör finnas som uppnåendemål för skolans tidigare åldrar. Det kan också vara så att Ledermans (2004) sju aspekter inte är ett bra analysredskap för att analysera NOS för de mindre eleverna. Vi valde Lederman (2004) framför Osborne et al. (2003) just för att Lederman (2004) inte proklamerade så tydligt för yngre vetenskap, vilken också kan vara svårare att förstå. Det kanske gör att Lederman (2004) passar bättre in för kursmål i grundskolan, medan Osborne’s et al. 2003 passar bättre in på gymnasial nivå.
Ska yngre barn ska få en förenklad bild av NOS-begreppet, och genom vidare utbildning få en progression av nature of science-förståelsen mot de mer abstrakta och övergripande aspekterna? Konsensus en förutsättning för att lärare, genom nya läroplaner och kursplaner, ska bli medvetna om behovet av att integrera NOS. Lärare behöver mer stöd än så, som Schwartz och Crawford (2004) visat: ramar för explicit undervisning i NoS. Lärarna behöver också återkoppling efter genomförandet (Bartholomew et al. 2004) för att kunna utveckla undervisningen och sin egen förståelse.
Det är väldigt roligt att se att skolorna har använt sig så mycket av yttre resurser, såsom kulturinstitutioner och naturskolor i Linné-temat och det har gjorts möjligt genom att Linné- året 2007 varit så uppmärksammat i samhället. Det är stor skillnad med att jobba tematiskt med Linné jämfört med att försöka ta in yttre resurser om temat är mindre aktuellt i samhället. Utbudet har, enligt vår analys, utnyttjats i stor utsträckning lärarna vilket vi tror har lett till att intresset ökat för att arbeta med aktuella ämnen i skolan. Utbudet av yttre NO-resurser, både inspirationsmaterial som ”Skolprojekt Linné” och annat, har kanske också gjort att lärare som varit i behov av att få in NO i skolarbetet valt att arbeta med Linné. En lärare uttrycker att NO-ämnet ofta har satts åt sidan i undervisningen. Några lärare antyder att de kanske behöver fortbildning, men menar att det nog skulle vara mer NO i undervisningen om det fanns fler lärare med NO-inriktning inom skolan.
Referenser
Aikenhead, Glen (1994). What is STS Science Teaching? I: Solomon, Joan & Aikenhead, Glen et al. (1994). STS Education: International Perspectives on Reform. New York: Teacher College Press,
Aikenhead, Glen (2006). Science Education for Everyday Life - Evidence-Based Practice. New York: Teacher College Press,
Bartholomew, Hannah et al. (2004). Teaching Students ‘‘Ideas-About-Science”: Five Dimensions of Effective Practice. Science Education, v88 n5 p655-682 Sep 2004, Bibik, Magdalena et al. (2003). Kvalitet i kvalitativa undersökningar: En studie av
kvalitetsaspekter i den kvalitativa undersökningsprocessen. Lunds Universitet:
Ekonomihögskolan,
Duschl, Richard (2000). Making the Nature of Science explicit. I: Millar, Robin et al. (2000).
Improving Science Education: the Contribution of Research. Buckingham: Open
University Press,
Dysthe, Olga red. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur,
Jenkins, Edgar (2006). School Science and Citizenship: Retrospect and Prospect. School
Science Review December 2006 88 (323),
Johansson, Bo, Svedner, Per Olov (2006). Examensarbete i lärarutbildningen:
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget
Kolstø, Stein (2001). Scientific Literacy for Citizenship: Tools for Dealing with the Science
Dimension of Controversial Socioscientific Issues. Bergen: University of Bergen
Lederman, Norman (2004). Syntax of Nature of Science within Inquiry and Science
Instruction. I: Flick, Lawrence & Lederman, Norman (et al.) (2004). Scientific Inquiry
and Nature of Science: Implications for Teaching, Learning, and Teacher Education.
Dordrecht: Kluwer Academic Publishers,
Lindahl, Britt (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om
vägen till gymnasiet. Göteborg: Göteborgs universitet,
McComas, William & Olson, Joanne (1998). The Nature of Science in International Science Education Standards Documents. McComas, William et al. (1998). The Nature of
Science in Science Education : Rationales and Strategies. Dordrecht: Kluwer Academic
Publishers,
Mortimer, Eduardo & Scott, Philip (2003). Meaning Making in Secondary Science
Classrooms. Maidenhead: Open University Press,
Mortimer, Eduardo & Scott, Philip (2000). Analysing the Discourse in the Science
Classroom. Millar, Robin et al. (2000). Improving Science Education: the Contribution
of Research. Buckingham: Open University Press,
Nilsson, Jan (2007). Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur,
Osborne, Jonathan & Collins, Sue (2001). Pupils’ Views of the Role and Value of the Science Curriculum: a Focus-Group Study. International Journal of Science Education vol. 23,
no 5, 441-467,
Osborne, Jonathan et al. (2003). What “Ideas-about-Science” Should Be Taught in School Science? A Delphi Stadium of the Expert Community. Journal of Research in Science
Teaching vol 40, no 7, pp 692-720 (2003),
Pettersson, Birgitta (2007). Anteckning om Observation. 2007-09-03
Ratcliffe, Mary & Grace, Marcus (2003). Science Education for Citizenship: Teaching Socio-
Scientific Issues. Maidenhead: Open university press,
Rehn, Agneta (2007). Anteckning om Intervju. 2007-09-04
Roth, Wolff-Michael & Calabrese Barton, Angela (2004). Rethinking Scientific Literacy. New York: RoutledgeFalmer,
Ryder, Jim (2001). Identifying Science Understanding for Functional Scientific Literacy.
Ryder, Jim (2002). School Science Education for Citizenship: Strategies for Teaching about The Epistemology of Science. Journal of Curriculum Studies (2002) vol. 34, no. 6, 637-
658,
Schwartz, Reneé & Crawford, Barbara (2004). Authentic Scientific Inquiry as Context for Teaching Nature of Science. I: Flick, Lawrence & Lederman, Norman (edt.) (2004).
Scientific Inquiry and Nature of Science: Implications for Teaching, Learning, and Teacher Education. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers,
Sears, John & Sorensen, Pete (edt.) (2000). Issues in Science Teaching. London: RoutledgeFalmer,
Sjøberg, Svein (2000). Naturvetenskap som allmänbildning. Lund: Studentlitteratur, Skollagen (1985:1100). Kap 1 Allmänna föreskrifter barn och ungdom § 2,
Skolverket (2008a). LpO 94,
Skolverket (2008b). Kursplan i Naturorienterade ämnen:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=23&skolform =11&id=3878&extraId=2087 2008-01-06,
Uppsala universitet (2007a). Linné- året 2007: http://www.uu.se/linne2007/ 2007-12-07, Uppsala universitet (2007b). Skolprojekt Linné:
http://www.bioresurs.uu.se/skolprojektlinne/om.html 2007-12-07.
Material
8 intervjuer inspelade mellan 23 november och 3 december 2007. I författarnas ägo. 25 enkäter ifyllda av lärare mellan 23 oktober och 1 november 2007. I författarnas ägo.
Bilagor
Bilaga 1
Hej!
Lund 23/10 2007Vi är två lärarstudenter, Anna Carlberg och Lisa Myrup som söker efter lärare som har arbetat med Linnéåret 2007. Vi behöver Er hjälp för att kunna skriva vårt examensarbete. Vi är i huvudsak intresserade av att ta reda på om och hur ni integrerat No i undervisningen samt om ni arbetat tematiskt.
Vi kommer att göra en enkätundersökning för att lättare kunna hitta er som arbetat på ett inspirerande sätt. Det är viktigt att poängtera att efter att ni gjort enkäterna så vill vi intervjua en del av er som svarat. Intervjuerna kommer att registreras med ljudupptagning. Vi ser fram emot inspirerande enkätsvar och intervjusamtal!
Är det något ni undrar över får ni gärna kontakta oss:
Anna Carlberg: Lisa Myrup:
xxx xxx
Med vänlig hälsning
Bilaga 2
Enkätfrågor om arbete med Linnéåret 2007
Hur mycket tid har ni vigt åt ert Linnéarbete?
Vi har haft en Linné-dag □
Vi har haft en Linné-vecka □
Vi har arbetat med ett Linné-tema □
Isåfall hur länge? ________________________ Hur ofta? ______________________________ Annat:___________________________________________
Vilka ämnen har ni integrerat i ert Linnéarbete?
Ma □ Sv □ Eng □ So □ No □ Oä □ Bild □ Musik □ Idrott □ Slöjd □ Hemkunskap □
Om ni har integrerat no - på vilket sätt har det gjorts?
Vad har du använt för material kopplat till no-delen i arbetet?
Information om Linnés liv □
Lektionsplaneringar från ”Skolprojekt Linné” □
Information om Linnés upptäckter □
Annat:______________________________________________
Var har du hittat ditt arbetsmaterial?
Internet □ Biblioteket □ TV-program □ Andra medier □ Skolprojekt Linné □ Annat: ______________________________________________
Var fanns den bästa informationen?
Kan du kort beskriva undervisningssituationen?
Vad har du undervisat i för årskurs med Linné?
F-3 □
4-6 □
7-9 □
Var fanns den bästa inspirationen?
Vilken lärarutbildning har du gått? ______________________
Om du har - vilken ämnesinriktning har du?_______________
Kan du tänka dig att bli utfrågad lite till i en intervju?
Ja □
Nej □
För att vi ska kunna få tag i dig och göra en intervju måste vi be om dina uppgifter:
Namn:
Telefonnummer arbetsplats: E-postadress:
Tack för din medverkan! Anna och Lisa
Bilaga 3
Intervjufrågor
Inledning - Namn - Utbildning - Ämnesinriktning- Arbetslag/arbetsorganisation, form och funktion olika spår
Linnétema
- Varför har du/arbetslaget valt att arbeta med Linné-tema? o Berätta om hur ni har arbetat!
o Vad har ni gjort?
o Hur har ni gjort?
Har du använt närmiljön?
Har du varit med klassen på exkursion/besök? o Varför har ni gjort som ni har gjort?
- Hur har ni förberett er?
o Har du/arbetslaget gått någon kurs? Annat?
Tematiskt arbete
- Vad är tematiskt arbete enligt dig?
o Vad ser du för styrka med att arbeta tematiskt o Vad ser du för svagheter med att arbeta tematiskt - Var får du inspiration ifrån? Var hittar du ditt material? - Har ni tittat i styrdokumenten? Vilka?
- Hur ser kollegiet/skolan på tematiskt arbete? (Möjliga hot? Föräldraåsikter, andra lärare, chefer)
o Hur stämmer det överens med dina egna åsikter?
(Kopplat till tidigare frågor om tematiskt arbete, arbetsorganisation)
- Går det i linje med hur ni har arbetat med Linné?
Integrera no
- Hur har du integrerat no i Linnétemat? Varför?
- Vad tror du att eleverna kan lära sig i naturvetenskap genom att arbeta med Linné?
- Vad tror du att eleverna kan lära sig om naturvetenskap genom att arbeta med Linné? Förtydliga vetenskapliga metoder och
- Vad vill du att eleverna ska lära sig i no i Linnétemat? o Varför ska eleverna lära sig no?
o Vad finns det för poäng med ämnet?
o Hur viktigt är det jämfört med andra ämnen som
exempelvis so?
- Vilka andra ämnen har du integrerat?
o Hur går de ämnena ihop med no:n?
- Vilket ämne har dominerat? Varför? (jmf utbildning ämnesintresse)
o Hur gör man no:n tydlig i en integration?
o Hur använder du läromedel i undervisningen
exempelvis skolprojekt Linné?
- Är det enkelt/svårt att bli inspirerad att jobba med no? Varför då? - Är det något som ni planerat för i Linnétemat men som ni blivit
tvungna att ta bort?
- Var det något inslag av no som ni i så fall rationaliserade bort? Hur resonerade du/ni då?
Samhällsaktuellt ämne
- Linnéåret är ju aktuellt i samhället såtillvida att det är ett jubileum; skulle du kunna beskriva en annan ingång på ett aktuellt tema och beskriva hur du skulle arbeta utifrån det?
o Vilka dimensioner skulle det kunna innehålla?
o Hur motiverar du eleverna i det?
o I vilken utsträckning skulle du integrera no i det? - Har du och eller ni i arbetslaget:
o Diskuterat undervisning i samhällsaktuella ämnen
frånsett Linné?
o Läst litteratur om undervisning i samhällsaktuella händelser?
Avslut
- Hur har det varit att arbeta med Linné?
- Känner du dig motiverad att arbeta så här fortsättningsvis? - Är det något du vill tillägga? Är det något vi förbisett? - Vad har varit viktigt för dig i arbetet med Linnéåret?