Utforskande verksamhet

Till utforskande verksamheter räknar vi utedagar, exkursioner och laborationer - undervisning som bygger på upplevelser knutna till Linné och NO.

Utedagar och exkursioner

Sara berättar om det NO-arbete som de gjort med barnen. Utifrån de mål som de satt upp för NO-ämnet inom Linné-temat, har de haft utedagar i ett naturområde. Marie gör en tydlig distinktion mellan det som i skolan ofta kallas för forskning [forskande arbete]: att eleverna forskar. Hon menar att forskning innebär att man arbetar fram ny vetenskap och poängterar därför att barnen utforskar Linné eller miljön som de befinner sig i. Sara berättar vidare att de har haft utedagar 5-6 gånger med alla elever, det vill säga år 3-6. Där har de ”… pratat om

träd, svampar, vi har pratat om nedbrytare, olika djur, olika typer av växter, olika växter”,

vilket Marie fördjupar när hon berättar hur de arbetar och samtidigt tydliggör lärandemålen för eleverna:

”… då hade vi gjort opp ganska detaljerade mål som barnen har sett också, som dom har kunnat kryssa av efter hand, så där är att vi ska följt någon cykel. Det kommer att vara grodorna till våren och det var nyponen under hösten. Olika detaljkunskaper i träden och växterna: en naturruta som de ska följa”

(Marie)

Marie berättar att de haft talangjakt där eleverna ska ha samlat olika saker, till exempel svampar och mossor som de skulle kunna namnge, och koppla arbetet till hållbar utveckling och miljövård; finna saker som hamnat fel, plastbitar och liknande.

Marie menar att det är viktigt att eleverna kan ”uppleva naturen som att det är väldigt mysigt

och roligt att komma ut där”, vilket förstärks av det Gunilla uttrycker som viktigt att eleverna

tycker om naturen och att de hyser en sorts ”kärlek till naturen”. Det, menar hon, påverkar hur vi rör oss och hur vi beter oss när vi är ute i naturen. Marie menar vidare att det känslomässiga bandet inte sidosätter kunskapskraven:

”Dom ska förstå kretsloppen och vi har ju pratat om hela fotosyntesen och allt vad som händer med löven, förmultningsprocessen och så… Så att det är mycket fröer och sporer och allt… Hur allt… Hur blir det nytt? ”

(Marie)

De Linné-dagar som Marie och Sara inte gjort exkursioner har de istället varit i skolan och arbetat med Linné. Sara berättar att eleverna har fått en uppgift knuten till naturmålen och till de mål som lärarna har bestämt för Linné-temat. Marie förtydligar och berättar att barnen exempelvis har fått undersöka skolgården och kartlägga vilka mossor och lavar som finns där, ett arbete som de återknöt till ute i skogen.

Ingela och Stina har haft en utedag i veckan med förskoleklassen och år 1, där de gemensamt varit i närområdet och ”… haft naturupplevelser och fri lek”. Där har de fångat elevernas intresse genom att undersöka det som fanns i omgivningarna: träd, växter och insekter.

Linné-temat i Evas klass började under vårterminen 2007, men har haft sin tyngdpunkt under höstterminen. Hon passade på att introducera det när klassen var på Skåneresa. Då stannade de vid olika platser som Linné hade besökt under sina Skåneresor på 1700-talet. Eva menar att det gav en spännande historisk inramning - ett perspektiv som genomsyrade elevernas arbete med Linné-temat.

Som tidigare nämnts var Evas klass på besök i Fredriksdals trädgård och museum och lärde sig att klassificera växter såsom Linné hade gjort, vilken gav en autentisk upplevelse. Detta var något som återkom i klassens arbete, dels på en sponsrad vandring på Skåneleden och dels i undervisningen vid lägerskolan på Hörjelgården. Hörjelgårdens historiska miljö och dess pedagogiska möjligheter gjorde den till ett utmärkt resmål i deras Linné-arbete. Där ägnade de sig bland annat åt fastighets- och trädgårdsskötsel. De agerade Linné-lärjungar i omgivningarna där de tittade på växter och insekter. Bifrostskolan var också på Hörjelgården och likt Evas klass undersökte de insekter på Linné-vis.

Gunillas klass åkte på lägerskola där de arbetade med ”Knoppisar”. ”Knoppisar” är ett läromedel som kombinerar faktakunskaper om träd och deras karaktäristik med förklaringar om fotosyntesen.

Av ekonomiska skäl kunde inte Bifrostskolan åka på upptäcktsresa i Linnés fotspår med barnen. Liknande problematik var det för Mellanstadsskolan som inte hade råd att hyra buss, och därför kom de inte iväg på exkursion till en plats där Linné varit på sin Skåneresa.

Laborationer

Mellanstadsskolan fortsatte sin uppstartsdag med tre stationer som eleverna alternerade emellan i grupper. Som laborativ uppgift dissekerade de tulpaner där de fick titta på ståndare och pistiller och till slut montera sina fynd på svart papper.

Bifrostskolan laborerade på uppstartsdagen och fortsatte sedan, enligt pedagogiken, att laborera genom temat. På uppstartsdagen sorterade de bland annat frön och dissekerade blommor för att finna ståndare och pistiller. Då sorterade de även in blommorna i sina respektive växtfamiljer. I verkstadslaborationerna har Ingela och barnen sedan fortsatt att sortera och observera växtförlopp. Bland annat har alla barn sått frön samt studerat den inneboende växtkraften hos ärtor: de gjorde ett gipsförsök där ärtorna sprängde sönder gipsen i sitt sökande efter ljus. De gjorde också en så kallad ekologisk burk – det vill säga ett eget ekosystem. Sedan har de observerat tulpanens förändring om den står i färgat vatten. Stina berättar att de i laborationerna arbetat mycket med att ”tänka i flera steg” och då övat på att ställa hypoteser.

Eva har med sin klass använt odlingsbäddar på skolan där de observerat linets livscykel, ett arbete i att förstärka det historiska perspektivet som genomsyrat deras Linné-tema. En del av linet har sedan rötats på annan ort och skall sedan bearbetas i skolan och användas i textilslöjden. Barnen samlade tidigare ihop frön som de ska så till våren.

Klassificering

I laborationerna har många av lärarna har arbetat med klassificeringsövningar. De har tittat på blommor och träd i närmiljön. Maud påpekar att eleverna även fått se att det inte bara var blommorna som Linné klassificerade utan att det även var djur- och bergarter. Klassificeringsövningarna får illustreras av Evas arbete där eleverna själva varit Linnés lärjungar och övade att beskriva och namnge träd. Eleverna uppmanades att så noga de kunde

beskriva trädet, dess blad och frukter, växtsätt och yttre former. De fick använda sin egen kreativitet samt Linnés namngivarmetod när de namngav sitt träd.

Linnés systematisering av naturen gör att man kan se detaljerna. Gunilla ser meningen med att förstå hur Linné tänkte när hon formulerade sitt system. Hon menar då att ”man kan få lära

sig titta på naturen med större intresse” och även i ett större sammanhang. Marie gav två

exempel. Det ena handlar om ett barn med annan etniskt bakgrund som uttrycker skillnaden mellan svenskar och människor i hennes hemland. Marie berättar att barnet menar att svenskar säger ”det är så konstigt med er för när jag är hemma i mitt land, så säger vi fint

träd eller o så fin blomma ni säger o så fin vitsippa eller o så fin al”. Marie fortsätter att

reflektera: ”Kan man namnen så ser man detaljerna, kan man inte namnen, och känna igen

dom [växterna], så blir det bara en ’massa’ av det”. Vidare berättar hon om en pojke som

berättade för sina farföräldrar vad de hade gjort på geologikursen och då hade de sagt ”Så

mycket du kan! Du ska nog bli geolog när du blir stor!” och Marie fortsätter , ”Han var så uppfylld av det; att han kunde - att han såg detaljerna!”.

Vetenskaplig metod

En viktig del i det undersökande arbetet karaktäriseras av att lärarna pratar med eleverna om vetenskapliga metoder när de laborerat. Marie har pratat med eleverna om att Linné fick undersöka från grunden. Hon menar att Linné inte hade böcker att tillgå för att hitta sitt material och att det är viktigt att man som elev får se att det är så en vetenskapsman arbetar. Även Sara och Eva menar att undersökande arbete är viktigt i ett Linné-tema då eleverna få prova på att vara Linné själva och samla blommor, titta på dem och upptäcka likheter och skillnader. De har låtit sina elever gå ut och upptäcka själva, att själva försöka sätta namn på växterna och få se hur Linné gick tillväga. Sara säger:

”… att man själv ska upptäcka, det är väl lite det som knyter ihop att man jobbar med naturen med Linné”

(Sara)

Stina har använt sig av laborationsrapporter för att få eleverna att övas i de naturvetenskapliga arbetsprocesserna:

”’Vad händer om vi gör det här? Vad tror du och hur gick det?’ Att man får lära sig att tänka flera steg. ’Hur blev resultatet?’”

(Stina)

Stina menar att det är väsentligt att de små eleverna som hon undervisar lär sig att kategorisera och sortera. Även Evas klass har gjort sorteringsövningar där de har fått ställa sig frågorna hur man har gått tillväga och varför man sorterat så. Eleverna på Reggio Emilia- skolan har också fått fundera över hur Linné tänkte när han räknade sina ståndare och pistiller. De har fått en förståelse för att man kan göra på olika sätt.