I detta kapitel kommer vi att utgå från vårt syfte och frågeställningar när vi gör vår analys. Vårt empiriska material kopplar vi till litteratur och teoretiska utgångspunkter. Vi har valt underrubriker för att läsaren tydligt ska kunna förstå vad som analyseras.
5.1 Föräldrars erfarenhet av utomhusvistelse och livsstil
En förälder skriver: ”Uppvuxen på gård, ute bland djur och natur och det vill jag ge mina barn så mycket jag kan” citatet tyder på att individen, det vill säga mamman, har blivit påverkad av natur och djur i hennes omgivning under uppväxten och vill föra dessa erfarenheter vidare till sina barn. Dessa elva föräldrar har präglats av utomhusverksamheten ifrån sin uppväxt, detta enligt Bourdieus teori om det kulturella kapitalet som en del av habitus (Carle, 1991).
Engström, (1999) kopplar följande resonemang till Bourdieu: Om vi i tidig ålder börjar motionera, och det betraktas som positivt, kan detta styra vårt fortsatta liv och vår livsstil. En individ blir påverkad av sin uppväxt och omgivning. Detta stämmer överens på elva föräldrar som både var aktiva förr och är det fortfarande. De tre föräldrar som inte var aktiva vare sig förr eller nu kan vi även koppla till Bourdieu teori om att habitus påverkar individen under sin uppväxt. En individ får intryck ifrån sin omgivning, till exempel om man lär sig att njuta av naturen som barn, kan man fortsätta uppskatta naturen som vuxen. Detta resonemang kan kopplas till Bourdieus tankar om smak och stil. Bourdieus teori om habitus stämmer in på de flesta föräldrar i undersökningen. Det kulturella kapitalet, smak och stil som de har med sig ifrån sin barndom, kan ha påverkat deras liv idag (Carle, 1991). Föräldrar som hade erfarenhet av utomhusverksamhet ifrån sin uppväxt, fortsatte själv med någon form av fysisk aktivitet, oftast utomhus.
De fem föräldrar som inte har någon erfarenhet av utomhusvistelse under sin uppväxt, men som är aktiva idag och positiva till utomhusverksamheten, kan vi koppla till Bourdieus teori om smak och stil. Det vill säga att en individs smak och stil ständigt är i
förändring. De har stött på utomhusaktiviteter som vuxen och blivit positivt påverkade. Genom att dessa föräldrar väljer utomhusförskola och är positiva till det, är uttryck för deras smak och stil. Smaken är i ständig rörelse, många ändrar uppfattning under sin livstid (Bourdieu, 1997). Detta kan förtydligas genom att man som människa ständigt blir påverkad under sin livstid. Om en individ ser något som negativt, kan hon eller han ändra uppfattning om individen kommer i kontakt med ämnet. Detta kan ske genom kunskap, fakta eller förståelse i ämnet, eller att individen får positiv erfarenhet som gör att smaken ändras.
5.2 Pedagogers erfarenhet av utomhusvistelse och livsstil
När vi tittar på pedagogernas svar kan vi se att tre av åtta inte hade någon tidigare erfarenhet av utomhusverksamhet. Men idag utövar alla pedagogerna någon sorts fysisk aktivitet. De fyra som är negativt inställda till utomhusverksamheten har promenader som motion idag medan de övriga pedagoger som är positiva till verksamheten är aktiva med många olika aktivitetspass. Tre pedagoger har blivit anställda på förskolan efter omorganisationen. I deras enkätsvar kan vi se att alla tre pedagoger hade tidigare erfarenhet av utomhusverksamhet och är aktiva än idag. Sammanlagt har fem pedagoger med sig utomhuskapitalet ifrån sin uppväxt och är mer eller mindre aktiva idag. Bourdieus teori, om habitus och det kulturella kapitalet, stämmer överens på de fem pedagogerna (Carle, 1991). De pedagoger som är aktiva med olika aktiviteter värdesätter ett hälsosamt liv även på fritiden. Eftersom förskolan är hälsofrämjande och dessa pedagoger har en hälsosam livsstil kan det ge dem en fördel och socialt högre status i pedagoggruppen. Bourdieu (1997) menar att kulturellt kapital är något en person kan utnyttja i kampen om prestige, det kan säkras i yrket.
5.3 Pedagogers och föräldrars sammanlagda habitus
Bourdieus teori om att vår uppväxt ständigt påverkar våra val stämmer enligt vår undersökning överens med större delen av svaren. Om man lägger ihop föräldrars och pedagogers svar, på frågan om de har erfarenhet av utomhusverksamhet under uppväxten och fortsatt idag, blir summan av 64 % (det vill säga 11 föräldrar och 7 pedagoger av 28 svar). Engstöm (1999) menar att barndomen är den tid då man blir mest påverkad och formad av sitt habitus. Man tar emot världens intryck, som formar ens smak och stil. Vi kan utläsa att det finns ett likvärdigt kulturellt kapital mellan föräldrar och pedagoger som är positiva till utomhuspedagogik. Bourdieu menar att man klassificerar sig själv genom att göra ständiga val (Bourdieu, 1997). Att välja att arbeta på en utomhusförskola och att placera sitt barn på en utomhusförskola är ett slags val. Det är ett uttryck för vår smak, en kollektiv livsstil och en indikator på en social grupp. Enligt Bourdieu är detta en gemensam smak för dessa, det vill säga en social tillhörighet (a.a.). Carle (1991) menar att föräldrar som placerar sitt barn på speciella skolor, till exempel utomhusförskola, säkrar sin status och sitt anseende.
Alla föräldrar, även de som inte har det kulturella kapitalet med sig av utomhusvistelse från sin uppväxt, har många positiva åsikter om utomhusverksamheten. Bourdieu menar att en människas kulturella kapital, stil och smak ständigt är i förändring. Vi människor lever i ett modernt samhälle idag, i takt med att samhället förändrar sig så ändras också vårt sätt att se på naturen. Redan på 500 – talet f. Kr. hade naturfilosofer som Platon och Aristoteles kännedom om betydelsen att vistas i naturen (Brugge, Glantz & Sandell, 2002). Än i dag är forskare, så som Lars-Owe Dahlgen och Anders Szczepanski, eniga om vilken innebörd naturvistelse har för oss människor. Forskaren Patrik Grahn (1997) visar i sin studie att barn som vistas utomhus i en varierad miljö har bättre kroppsuppfattning, förbättrad grovmotorik och är friskare. Dessa argument har föräldrar och pedagoger angett som positivt om utomhuspedagogiken. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står det bland annat att barnens upptäckter, iakttagelser och upplevelser i naturen är betydelsefulla. Förskolan ska lägga grunden för miljö och naturvårdsfrågor. Detta stämmer överens med vad föräldrar och pedagoger ansåg som viktiga i enkätsvaren.