Malmö högskola
Lärarutbildningen
Barn - Unga - Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Utomhuspedagogik
En studie om hur pedagoger och föräldrar väljer utomhusförskola
Outdoor education
A study of how teachers and parents choose outdoor preschool
Maria Fleron – Persson
Louise Johansson
Lärarexamen 210 poäng
Barndoms- och ungdomsvetenskap (BUV) 2009-01-19
Examinator: Angerd Eilard Handledare: Mikael Londos
Abstract
Titel: Utomhuspedagogik – En studie om hur pedagoger och föräldrar väljer utomhusförskola.
Författarna till denna fallstudie är Maria Fleron – Persson och Louise Johansson. Vi är blivande lärare i förskola (Fö) och grundskolans tidigare år (Gt).
Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger och föräldrar väljer en utomhusförskola. Vi vill undersöka om föräldrar - och pedagogers bakgrund och livsstil kan ha betydelse för deras val av arbetsplats kontra föräldrars val av förskola åt sina barn. Vi vill även synliggöra vilka för - och nackdelar föräldrar och pedagoger upplever inom utomhusverksamheten som speglar deras smak och livsstil. Med hjälp av enkäter som pedagoger och föräldrar svarat på har vi fått fram ett resultat i vår undersökning. Som ett komplement till enkäter har vi även haft ett diskussionssamtal tillsammans med pedagoger på förskolan. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt Pierre Bourdieus begrepp habitus, kulturellt kapital, smak och stil. De slutsatser som vi gör i vår studie är att samtliga föräldrar som vi undersökt är positiva till utomhuspedagogik. Även pedagogerna på förskolan är positiva till utomhuspedagogik för barnen skull. Men trots detta har alla pedagoger också många negativa synpunkter. Anledningen är att förskolan har omorganiserats och blivit en hälsofrämjande utomhusförskola, något som en del pedagoger inte är positiva till. Vi kan se att pedagogers och föräldrars livsstil och bakgrund har betydelse i deras val av utomhusförskola. Poängen ligger i att de övervägande föräldrar som valt utomhusförskola har med sig ett habitus med influenser och erfarenheter av utomhusverksamhet från sin uppväxt. Detta gäller även de pedagoger som sökt sig till förskolan efter att den blivit en utomhusförskola.
Förord
Vi vill härmed tacka alla som bidragit och medverkat till att vi kunnat genomföra denna undersökning. Intresset för denna uppsats föddes när vi deltog i en sidoämneskurs. Vi vill rikta ett stort tack till vår inspiratör Bengt Hermansson på Malmö högskola och till Mikael Londos som har handlett oss. Vi vill också passa på att tacka Cecilia Eklund och Kristin Wejåker som läst våra utkast och gett respons. Tack även till våra familjer som stöttat oss i tre och ett halvt år. Sist men inte minst vill vi tacka varandra för gott samarbete, god fika och många skratt.
Innehållsförteckning
1.
Inledning ... 9
1.1. Introduktion till undersökningen ... 9
1.2. Läroplanen för förskolan... 10
1.3. Bakgrund ... 11
1.4. Syfte och frågeställning... 12
1.5. Disposition ... 12
2.
Historik, forskningsöversikt och teoretisk utgångspunkt... 13
2.1. Begreppet utomhuspedagogik ... 13 2.2. Historik ... 14 2.2.1. Återblick... 14 2.2.2. Friluftsliv i skolan ... 15 2.2.3. Friluftsorganisationer ... 16 2.2.4. Skogsmulleskolan... 16 2.2.5. I Ur och Skur ... 17 2.3. Forskningsöversikt ... 17 2.3.1. Idrottsforskning ... 18 2.4. Teoretisk förankring... 19 2.4.1. Kulturellt kapital ... 20
2.4.2. Smak och stil ... 21
2.4.3. Habitus ... 21
3.
Metod... 23
3.1. Metodval... 23 3.1.1. Missivbrev... 23 3.2. Strukturering... 24 3.3. Bearbetning av enkäterna ... 24 3.4. Diskussionssamtal ... 25 3.5. Undersökningsgrupp ... 25 3.6. Genomförande... 26 3.6.1. Enkätundersökning... 263.6.2. Samtal med pedagoger ... 27
3.7. Forskningsetiska överväganden ... 27
3.8. Bortfall ... 28
3.9. Analysmetod... 28
4.
Resultat ... 30
4.1. Föräldrars val av förskola... 30
4.2. Pedagogers val av arbetsplats... 31
4.3. Föräldrars positiva och negativa synpunkter... 31
4.4. Pedagogernas positiva och negativa synpunkter... 32
4.5. Föräldrars erfarenhet av utomhusvistelse och livsstil ... 33
4.6. Pedagogernas erfarenhet av utomhusvistelse och livsstil ... 34
4.8. Sammanfattning ... 36
5.
Analys... 39
5.1. Föräldrars erfarenhet av utomhusvistelse och livsstil ... 39
5.2. Pedagogers erfarenhet av utomhusvistelse och livsstil ... 40
5.3. Pedagogers och föräldrars sammanlagda habitus... 41
6.
Sammanfattning och slutsatser ... 42
6.1. Metoddiskussion... 43
6.2. Kritisk reflektion och diskussion... 44
6.3. Fortsatt forskning ... 45 • Referenslista... 46 • Bilaga 1 Missivbrev ... 49 • Bilaga 2 ... 50 • Bilaga 3 ... 51 • Bilaga 4 ... 52
1 Inledning
1.1 Introduktion till undersökningen
Intresset för utomhuspedagogik har blivit större och större med åren och därmed har utomhusförskolorna också ökat (Friluftsfrämjandet, 2008). Därför anser vi att det är ett intressant ämne att undersöka. Ingen av oss har tidigare stött på eller haft erfarenhet av utomhuspedagogik. Det var först när vi började lärarutbildningen på Malmö högskola som ämnet blev känt. En av oss kom i kontakt med utomhuspedagogik på sin verksamhetsförlagda tid (VFT) och upplevde då att lärandet utomhus har betydelse för barns sätt att lära.
Vi gick gemensamt sidoämneskursen Utomhuspedagogik och det var här som intresset för att lära sig mer om ämnet föddes på riktigt. Eftersom vi har fått kunskap om utomhuspedagogik och önskar att aktivt arbeta med detta som blivande pedagoger, vill vi titta närmare på ämnet med andra ”glasögon”. I vårt framtida arbete vill vi ha kunskap i och kunna motivera varför vi använder oss av utomhuspedagogik. Det fanns många infallsvinklar inom ämnet och det var svårt att avgränsa området. Under kursen i
Utomhuspedagogik fick vi många teorier om varför det är bra att arbeta med detta ämne, men finns det något negativt? Vi tänkte först arbeta med frågeställningen Varför
utomhuspedagogik? När vi tittade närmare på vår frågeställning, hade vi redan fått de flesta svaren under kursens gång. Efter en diskussion med vår handledare under examensarbetet begränsades våra frågeställningar.
Vi har valt att utgå från en närliggande utomhusförskola som profilerar sig som
hälsofrämjande förskola. Det innebär en helhetssyn på hälsa. De satsar på fysiska aktiviteter och ekologisk, hälsoriktig kost. De använder naturens resurser för att främja leken och upptäckarglädjen. Deras utgångspunkt är en förskolan där det finns möjlighet att gå in i värmen om vädret inte tillåter att vara utomhus. Men oftast är barnen och pedagogerna utomhus stor del av dagen med frisk luft och rörelse. Ett av förskolans mål är att lägga grunden för framtida hälsosamma vanor. Vi vill ta reda på varför pedagoger väljer att arbeta på en utomhusförskola samt hur föräldrarna tänker när de placerar sitt/sina barn där. Vi ställer oss frågan om föräldrars och pedagogers livsstil och
bakgrund påverkar deras val av förskola kontra arbetsplats. Har pedagoger och föräldrar själv varit med i Mulle, scouterna eller liknande aktivitet? Ärde fortfarande aktiva idag? Tycker föräldrarna att det är viktigt att leva ett sunt liv med motion och frisk luft? Eller placerade de sina barn i utomhusverksamheten för att den ligger i närheten av hemmet? De metoder som vi valt att använda oss av är enkäter som föräldrar och pedagoger svarar på. Som ett komplement till denna metod har vi valt att samtala med några pedagoger. Efter att vi sammanställt all empiri knyter vi detta till vår teoretiska utgångspunkt som är Pierre Bourdieus teorier. Undersökningen är relevant för att den visar att pedagogers och föräldrars habitus med influenser och erfarenheter av utomhusverksamhet från sin uppväxt påverkar deras val idag.
Den övervägande delen av litteratur som vi valt att utgå ifrån grundar sig i utomhuspedagogik och dess teori. Den forskning och teorier som finns är mestadels positiva till utomhuspedagogik. Få skriver om motsatsen. Vi har sökt för att hitta någon forskning om föräldrars bakgrund påverkar deras val av förskola samt om pedagogers bakgrund är avgörande för valet av arbetsplats. Vi tog hjälp av Malmö högskolas bibliotekarie, men haft svårt att hitta någon forskning eller artiklar om vårt specifika ämnesområde därför har vi fått gå till angränsande områden.
1.2 Läroplanen för förskolan
Ämnesområdets relevans kan med fördel relateras till läroplanen för förskolan Lpfö 98, (Skolverket, 2006). Vi kan utläsa att betydelsen av barnens upptäckter i naturen är värdefulla, att upplevelser och iakttagelser ska tas tillvara, barnen ska känna att naturen är en plats där alla duger och tillåts vara den man är. Den direkta natur upplevelsen berör alla sinnen, värderingar och tankar. Ett lärande baserat på egna upplevelser ger varaktiga kunskaper. Då barnet vistas utomhus ska det ges möjlighet till både fri lek och planerad aktivitet i naturmiljö. Förskolan ska även lägga en grund till miljö och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt synsätt samt att barnen tillägnar sig en varsam inställning till naturen och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp är delar av det som ingår i läroplanen för förskolan Lpfö 98, (Skolverket, 2006). Alla som arbetar inom förskolan ska medverka till att barn agerar försiktigt med miljö och natur samtidigt ska
verksamheten bidra med att barnen får en delaktighet och förståelse i naturens kretslopp. Utomhuspedagogik kan vara ett väsentligt verktyg för att åskådliggöra styrdokumentens ändamål (a.a.).
Vidare i läroplanen för förskolan kan man läsa att ett av strävansmålen under rubriken
Utveckling och lärande är att varje barn ska utveckla sin motorik, kroppsuppfattning och stärka sin koordinationsförmåga. Barn ska även få kunskaper om hur man värnar om sin hälsa och sitt välbefinnande.
1.3 Bakgrund
Om en individ motionerar idag beror i stor utsträckning på om personen motionerade under barn- och ungdomsåren menar Hassmèn m.fl. (2006). Han menar att en individ blir påverkad av sin uppväxt och omgivning. Om vi i tidig ålder börjar motionera och det betraktas som positivt och framgångsrikt, kan detta styra vårt fortsatta liv och vår livsstil.
Människor befinner sig hela tiden i olika sammanhang där andra människor ingår. Hassmén m.fl. (2006) anser att detta sociala sammanhang gör intryck på den enskilda individen. Det påverkar tankar, känslor och attityder. Han menar att sociala representationer utgörs av de traditioner som delas av en speciell grupp. Dessa representationer styrs av traditioner, och de formar till stor del livsstilsval hos individen. Vi människor är oftast omedvetna om hur dessa traditioner styr oss.
Bourdieu har gjort flera undersökningar som visar hur vår uppväxt och bakgrund påverkar oss människor. Han nämner bland annat kulturellt kapital, smak, livsstil och habitus som formar och avgör individens klass och tillhörighet (Carle, 1991). Bourdieus resonemang ligger till grund för vårt kommande syfte och frågeställning.
1.4 Syfte och frågeställning
Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur faktorer som bakgrund och livsstil påverkar föräldrar i sitt val av förskola samt arbetsplats för pedagoger. Vi vill även ta reda på vad föräldrar och pedagoger anser är fördelar respektive nackdelar med utomhusverksamhet. Detta kan ge ytterliggare förståelse för hur de tänker då de söker till en utomhusförskola. Då det inte finns någon tidigare forskning inom detta specifika område, ser vi det som en utmaning.
Våra följande preciserade frågeställningar ser ut som följer:
• Hur kommer det sig att föräldrarna placerar sitt barn på en utomhusförskola? • Hur kommer det sig att pedagoger väljer att arbeta på en utomhusförskola?
• Vilka för- och nackdelar anser föräldrar och pedagoger att det finns med utomhusverksamhet?
1.5 Disposition
Strukturen för examensarbetet ser ut som följer: Vi inleder med en introduktion där syfte och frågeställningar ingår, du som läsare har redan tagit del av detta. I andra kapitlet presenterar vi historik, forskningsöversikt och teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för arbetet. I tredje kapitlet redogör vi för de olika metoder som vi valt att använda i arbetet. Resultatet i vår undersökning ligger under fjärde kapitlet. Den analys vi gör av vårt resultat kopplar vi till litteratur och teori som ligger under femte kapitlet. I sjätte kapitlet avslutar vi med sammanfattning, slutsats, kritisk reflektion och diskussion.
2 Historik, forskningsöversikt och teoretisk utgångspunkt
2.1 Begreppet utomhuspedagogik
Nationalencyklopedin beskriver utomhuspedagogik som en pedagogik som utgår från platsens betydelse för lärandet. Termen introducerades under tidigt 1900- tal. Den bygger på autentiska upplevelser i naturlandskap, kunskap är en aktivitet men även textbaserat lärande. Utevistelsen ger mer rörelse som är positivt för elevers hälsa. Nationalencyklopedin (tillgänglig 2008-11-11).
Enligt Dahlgren & Szczepanski (1997) innebär begreppet utomhuspedagogik att barn uppfattar sin värld genom alla sinnen. Då undervisningen verklighetsanknyts ökar den kroppsliga delaktigheten, om barnen får röra vid, känna och agera ökar förståelsen. Kunskapen har sin grund i iakttagelser, observationer och handling. Detta öppnar barnens sinnen och nyfikenhet. Nordlund m.fl. (2002) beskriver att utomhuspedagogik är vägen från lek till naturmedvetenhet. Det börjar med färdighet genom att leka, träna sinnen, må bra ute samt att ha roligt. Sedan övergår det till kunskaper genom att utforska, experimentera, bearbeta, studera och förstå sammanhang. Enligt Nordlund m.fl. (2002) är målet att barnen ska göra egna ställningstaganden genom att fördjupa sina kunskaper, kunna uttrycka och engagera sig. Helldén (1994) manar att vi i framtiden tvingas ta ställning till miljöfrågor. Därför är det viktigt att tidigt hjälpa barnen att ta ställning till miljöfrågor.
Enlig Hassmèn m.fl. (2006) erbjuder utomhusvistelse rörelse, som i sin tur kan öka barnens hälsa och kroppsmedvetenhet. Då vi i dagens samhälle har fått förbättrade kommunikationer, ökad teknik och datorisering gör det att vi i västvärlden för ett mer stillasittande liv än tidigare generationer. Människan behöver rörelse för att fungera optimalt. För den växande individen är detta av särskild betydelse eftersom flera förekommande sjukdomar är relaterade till fysisk inaktivitet. Det går att förebygga genom motion. Därför är det viktigt att få in rörelse, friskvård och motion redan i förskolan (Engström, 1999). Utomhuspedagogiken är en rörelseintensiv lärande miljö, som stödjer lärandet genom fysisk aktivitet. Kroppen sätter tanken i rörelse (Brugge, Glantz & Sandell, 2002).
2.2 Historik
Forskarna Lars – Owe Dahlgren och Anders Szczepanski ser betydelsen av att lära in kunskap utomhus. Dahlgren & Szczepanski (1997) för ett resonemang som följer: Redan på 500- talet f. Kr. såg naturfilosofer fördelar med att vistas utomhus. Det var bland annat Platon och Aristoteles som ansåg att våra sinnen hade en central betydelse för vårt lärande. Aristoteles menade för att kunna sätta tanken i rörelse krävdes att man gjorde en praktisk handling. Jean – Jacques Rousseau 1712-1784 uppskattade inte den lärobokstyrda undervisningen. Rousseau menade att den kunskap som kommer från våra egna erfarenheter är i första hand de som etsar sig fast i vårt minne. Vidare i boken framkommer det att Rousseau menade att lärandet oftast stimuleras av lek samt direkta sinnliga erfarenheter. Han såg att den bästa platsen för elever att vistas i var naturen, där barnen skulle bli tänkande och självständiga individer (Brügge, Glantz & Sandell 2002).
Ellen Key och John Dewey är båda kända för att vara kritiska till skolans ofta ensidiga framförande av verkligheten (Lundegård, Wickman & Wohlin 2004). John Dewey ansåg att pedagoger underlättar begreppsbildningen för elever om man arbetar praktiskt med konkret material i en konkret utemiljö. Han har haft stor betydelse för hur vi ser på lärande idag och formade begreppet ”learning by doing” (Dahlgren & Szczepanski 1997). Ellen Kay ville att pedagoger skulle dra nytta av barnets egen upptäckarglädje. Hon förespråkande att fältstudier i verkligheten skulle vara en utgångspunkt för lärande samt att kunskap skulle vara förankrad i samtalet mellan människor (Lundegård, Wickman & Wohlin 2004).
2.2.1 Återblick
Sandell & Sörlin, (2000) skriver att redan på 1700- talet ansåg romantikerna att naturen hade positiva effekter på människans hälsa. Socialt utstötta barn placerades i fosterhem belägna på landet. Det ansågs ha en läkande effekt på dessa barn genom att få vistas nära djur och natur. I Nordamerika förekom det under slutet av 1800-talet en omfattande ”back to nature”- rörelse med camping, stugliv, fiske och fågelskådning (a.a.). Lundegård m.fl. (2004) menar att utomhuspedagogiken växte fram i USA för att senare
sprida sig till Europa i början på 1900-talet. Under samma period i Sverige präglades en del av arbetarklassen av sociala problem, arbetslöshet och alkoholism, de borgerliga ansåg att friluftsliv var förebyggande. De ansåg även att det fysiska sunda naturlivet blev uppfostran och motmedel mot allmän förslappning (Sandell & Sörlin, 2000)
Bunting (2006) skriver att under den stora depressionen på 1930-talet levde många barn i fattiga slumområden. Lloyd Burgess Sharp skapade Camping education för barn som behövde nya krafter och frisk luft ute på landet. School camps var bara öppna under sommarmånaderna, vilket Sharp ansåg var slöseri och öppnade upp dem under hela året. Tanken var att utomhuspedagogik både var bra för hälsan och att individen lärde sig om djur och natur. Både under och efter andra världskriget fanns många som hade sociala problem, utomhuspedagogiken betraktades då som ett bra verktyg för barn. (a.a.) Den
gröna vågen kom i början av 1970 – talet. Det blev ett enormt intresse för vår miljö och natur, både inom media och politiskt. Detta var grunden till att på pedagogisk väg utveckla människors förhållande och skapa miljömedvetenhet till naturen. (Backman tillgänglig 2008-10-22)
2.2.2 Friluftsliv i skolan
I början av 1900-talets Sverige har kontakten med naturen och friluftslivet setts som en fostrande och pedagogisk roll i skolan (Sandell & Sörlin, 2000). Redan i 1919 års kursplan framgick det att leken skulle ske ”så mycket som möjligt i det fria” (Sandell & Sörlin, 2000 s.107). År 1942 infördes friluftsdagarna i skolan, det skulle vara en hälsosam motvikt till skolarbetet. Här beskrevs att barn som bodde i stadsmiljö skulle ha 8-12 friluftsdagar och för barn på landet räckte det med 6-10 friluftsdagar (a.a.). I 1955 – års läroplan ingick bland annat jordbruksarbete, bärplockning och skogsbruk. Redan då var syftet att lära av direktupplevelser samt att friluftsdagarna skulle tillfredsställa elevernas naturliga rörelsebehov. Utomhuspedagogiken gav fysisk aktivitet i naturen som i sin tur skulle kompensera en stillasittande skola (Sandell & Sörlin, 2000). Det var motvikt till den traditionella folkskolverksamheten där lärobok i kristen tro och stillasittande klassrum var bas.
2.2.3 Friluftsorganisationer
Backman (Tillgänglig 2008-10-22) beskriver att i början av 1900-talet bildades några betydelsefulla naturorganisationer i Sverige, Föreningen för Skidkonstens främjande (föregångaren till Friluftsfrämjandet) och Svenska scoutförbundet. Friluftsfrämjandets föregångare lyfte fram skidåkning som något väldigt nordiskt och värdefullt. Under denna tid präglades Friluftsfrämjandet av borgerlig överklass. Backman berättar att svenska scouter inspirerades av engelska scouter, som var en förening för pojkars uppfostran. Redan i början av 1900– talet arbetade svenska scouter för att förändra människans beteende gentemot naturen, Friluftsfrämjandet inriktades inte förrän efter 1950-talets av naturvårdsarbete. (a.a.) Friluftsfrämjandet startade 1956 den första
Skogsmulleskolan. Syftet var att genom sagor och lekar i naturen, väcka naturintresset för barn. (Sandell & Sörlin, 2000)
2.2.4 Skogsmulleskolan
Sandell & Sörlin (2000) beskriver idén till den friluftsskola som uppstod då ledarna till skidskolan efterlyste alternativ till snöfattiga säsonger. Ett förslag till friluftsskolan presenterades 1954, tre år senare startade Friluftsfrämjandet den första Skogsmulleskolan som skapades av idrottsofficer Gösta Frohm. Gruppen för de minsta barnen hette Trollskola, men fick byta 1959, då namnet troll kunde skrämma känsliga barn. Friluftsfrämjandet satsade på barnverksamhet där hemmafruar erbjöds att vara ledare (a.a.). Syftet var att genom sagor och lekar i naturen, väcka natur intresse och omtanke för miljön. Mulle skapades som en fantasifigur som representerade skogsliv. Mulles främsta budskap var att inte skräpa ner i naturen (Sandell & Sörlin, 2000). Under 1970 – talet gjordes en satsning att få in Mulleskolan i barnomsorgen. Förskollärarna erbjöds utbildning som Skogsmulleledare. På vissa håll etablerades samarbetet, men över lag var intresset minimalt från kommunerna. Under 80 - talet spreds denna verksamhet till bland annat Kanada, Norge, Japan och USA (a.a.).
2.2.5 I Ur och Skur
År 1983 kom friluftsfrämjandet med idén att starta en egen förskola med inriktning mot friluftsliv. Friluftsfrämjandets barnomsorg börjande ta form och 1985 startade den första I Ur och Skur förskolan på Lidingö i Stockholm, Mulleborg (Friluftsfrämjandet 2008-11-10). Grundarna till denna förskola var förskollärarna Siw Linde och Susanne Drougge. De har lång erfarenhet av friluftsverksamhet och ett stort intresse för naturen. Syftet med verksamheten är att pedagogerna använder sig av sådant som finns i naturen tanken med detta är att barnen ska få hjälp i sin egen utveckling. Linde och Drougge tog fram målsättningar, regler och ett pedagogiskt handlingsschema för sin verksamhet som utgick från Skogsmulleskolans koncept (Sandell & Sörlin, 2000). I Ur och Skur förskolor har brett ut sig till bland annat Norge. Idag finns ca 90 stycken I Ur och Skur förskolor i Sverige (Friluftsfrämjandet tillgänglig 2008-11-10).
2.3 Forskningsöversikt
Två ledande forskare inom utomhuspedagogik i Sverige idag är Lars – Owe Dahlgren och Anders Szczepanski, doktorand i pedagogik med utomhuspedagogisk inriktning. Enligt Dahlgren & Szczepanski (1997) är utomhuspedagogiken en plats för både lärande och innehåll, eller som en metod för lärandet. Att arbeta utifrån ett tema kan ge en helhetsupplevelse där flera ämnen integreras och eleverna är i direktkontakt med föremålet för lärande. Dahlgren & Szczepanskis (1997) forskning visar hur betydelsefullt det är att använda naturen som ett pedagogiskt medel i verkligheten. Detta kopplar vi till Brügge m.fl. (2002) som menar att en av anledningarna till varför utomhuspedagogik bör tas på allvar i större grad än vad det görs idag är den forskning som studerar människans relation till sin fysiska miljö. Utomhuspedagogik kan utövas på förskolans gård, i parker, stadsmiljöer eller på lantgårdar. Pedagogiken bedrivs utomhus där allt ständigt är föränderligt detta gör i sin tur att nyfikenheten och upptäckarglädjen ständigt stimuleras (a.a.).
I en rapport från Alnarp Ute på dagis som är författad av Grahn (1997) framkommer det hur utomhusvistelse påverkar barn på förskolan. Patrik Grahn forskar inom ämnet miljöpsykologi. Hans studier åskådliggör hur stadsbarn påverkas när de vistas i natur miljöer. I sin undersökning jämför han två förskolor och dess utomhusmiljöer med varandra. De två förskolor han undersöker är en I Ur och Skur förskola och den andra är en innerstadsförskola. Målet är att väcka intresse för natur och miljö. Grahn har studerat sambanden mellan barns utemiljöer och barns utveckling när det gäller motorik, koncentration, lek, hälsa och kreativitet. Studien visar hur en varierad miljö ger barnen bättre koncentrationsförmåga, förbättrad lek och motorik samt att naturen ger friskare barn. Grahn belyser värdet när barn får vistas utomhus i en miljö som varierar. När barnen är ute och springer, hoppar, klättrar med mer förbättras deras grovmotorik vilket i sin tur leder till att barnen får bättre balans och kroppsuppfattning. Samtidigt som deras immunförsvar förstärks och aktiveras (Grahn, 1997). När barn i ett tidigt skede får upptäcka naturen och dess möjligheter utvecklas leken efter barnens behov, detta menar Grahn är för att barnet bejakar sin verklighet genom fantasin. Om inte en fantasifull omgivning finns som skapar påhittighet och kreativitet blir det ingen lek (a.a.).
2.3.1 Idrottsforskning
Elofsson (2001) har gjort en studie som visar att föräldrar påverkar ungdomarna på två sätt när det gäller deras deltagande i någon idrottsförening. Inställningen till hur viktigt föräldrarna tycker att det är med idrotten samt om de själv deltar aktivt tillsammans med barnet. Det framgår av Elofssons resultat att föräldrar generellt inte delar lika mycket med flickorna som med pojkarna samt att färre anser det vara viktigt att flickorna är engagerade inom föreningsidrotten (a.a.). Flickors deltagande i föreningssammanhang är oftast lägre jämfört med pojkarnas, vilket enligt Elofsson kan tolkas som en effekt av påverkan av samhället (Elofsson, 2001). De unga ger inte uttryck för någon känsla av yttre press från föräldrarna utan de som uppmuntrar tenderar att göra detta oavsett vilken aktivitet det gäller. I sammanhanget uppmärksammas dock att föräldrarna kan ha en indirekt påverkan. Hur vi socialiseras till att vara flickor eller pojkar är något som
pågår från det ögonblick vi föds. Den indirekta påverkan sker både i familjen och i det övriga samhället (a.a.).
I en undersökning som Engström (1999) har gjort framkommer det att habitus påverkar föräldrars val av idrott till sina barn. Han skriver att föräldrars bakgrund samt aktuella livssituation är viktiga element för deras val av fysisk aktivitet till sina barn. Engströms undersökning visar att det är flest barn från medelklassen som idrottar. Vidare i undersökningen framgår det att under 80- talet var endast 22 procent av barnen från den lägsta socialgruppen medlemmar i en idrottsförening, jämfört 59 procent som tillhörde den högsta socialgruppen. Anledningen till detta är att det krävs intresserade föräldrar som bidrar med bilskjuts till tävlingar och träningar (a.a.). Engström tar hjälp av teoretikern Pierre Bourdieu när han gör sin undersökning. Engström menar att medelålders kvinnors och mäns livsstilar kommer ge uttryck i val av smak i olika motionsformer och friluftsaktiviteter. Idrotts och motionsvanor har visat sig vara socialt och kulturellt präglade och är en del av individens livsstil. Det sker snabba förändringar inom olika idrotters popularitet. De idrotter som hade ett högt symbolvärde under 80 – talet har inte samma status idag, nya motionsformer avlöser varandra (Engström, 1999). Om fördjupning inom klass- och etnicitetsförhållanden på en etablerad och kommunal utomhusförskola vill göras hänvisar vi till Fryczynska & Perssons (2008) examensarbete Klass och etnicitet på utomhusförskola. Där kan läsaren ta del av en enkätundersökning som är gjord i Malmö och synliggör klasstillhörighet bland föräldrar på en förskola, samt etnicitetsförhållanden.
2.4 Teoretisk förankring
Den franske sociologen Pierre Bourdieus teori, passar som teoretisk förankring i vår undersökning. Carle (1991) skriver att Bourdieus texter ofta är svårforcerade. Pierre Bourdieu är känd som en samhällsforskare som bidragit mest till sociologins allmänna utveckling. Han föddes 1930 i en bonde familj, han gick i Frankrikes elitskolor och manövrerade sig fram till en elitposition. (Carle, 1991) Hans livshistoria är ett bra exempel på vad han vill få fram med sina undersökningar, det vill säga vad en individ kan göra för att nå högre ställningar i samhället. Bourdieu hade en förmåga att
kombinera teori och empiri i sina undersökningar. Han menar att sociologin är en vetenskap. Under hela sin karriär har han arbetat med att samla in empiriskt material, detta var ofta originell och intressant empiri. Viktiga begrepp i hans verk är kulturellt
kapital, habitus och fält (a.a.). I kommande tre kapitel kommer vi att redogöra för Bourdieus begrepp.
2.4.1 Kulturellt kapital
Bourdieu framhåller att det finns olika typer av kapital; kulturellt, symboliskt, socialt och ekonomiskt. Ett kulturellt kapital är det som finns i kultur, exempelvis konst, musik och litteratur, men det kan även finnas i bildning och förhållningssätt (Carle, 1991). Bourdieu förklarar kulturellt kapital att det är relaterat till en marknad. På marknaden kan det kulturella kapitalet bytas ut mot andra tillgångar som exempelvis inkomster eller makt. Kulturellt kapital är något som en person kan utnyttja i kampen om makt, prestige och pengar (Bourdieu, 1997). Anseendet kan säkras genom att placera sina barn på speciella skolor, umgänge, familjeliv eller yrke (Carle, 1991). Det kulturella kapitalet är en viktig del i att uppnå vissa maktpositioner. Pierre Bourdieu hävdar att man har med sig de kulturella miljöer och traditioner ifrån sin uppväxt. Det kan vara att man som barn blivit påverkad av sin omgivning och fått gåvan att se skönheten i estetiska objekt. Det kan vara en del av så kallat finkultur (a.a.).
Enligt Carle (1991) visar Bourdieus undersökning att exempelvis de människor som hade makten i det franska samhället hade gått i samma skolor, de umgicks på fritiden, pratar på samma sätt, tyckte ungefär likadant och hade likartad social bakgrund (a.a.). Vi vill undersöka vilket kulturellt kapital föräldrar och pedagoger har med sig från sin uppväxt, som gör att de väljer utomhuspedagogiken.
I varje förskola formas specifika kapital utifrån sina fält. Bourdieu menar att det ständigt pågår kamper mellan respektive fält (Engström, 1999). Vilken position individen har på fältet beror på dennes samlade kapital.Det fält vi berör är utbildningfältet, ett delfält är förskolan, där utomhusförskolan finns som en del. Att vistas i naturen är ett fält och en del av det kulturella kapital som barnen får med sig. Friluftsfrämjandet har kommit in i
skolplanen med sina riktlinjer, dessa arbetar utomhusförskolorna aktivt efter. Utomhusförskolans fält med sina karakteristiska kapital lägger vikten på natur och rörelse i sin verksamhet som inte en traditionell förskola gör (Sandell & Sörlin, 2000).
2.4.2 Smak och stil
Bourdieu säger ”När människor sätter på sig en basker, en keps eller går barhuvade,
då klassificerar de sig och vet om att de gör det” (Bourdieu, 1997 sid. 106). Bourdieu fortsätter resonemanget genom belysa att valen de gör styrs av en sorts känsla för det sociala och det är vi oftast medvetna om, vi styrs av sociala scheman. Det gäller alla våra val, exempelvis då vi väljer bil, musik eller förskola är det ett uttryck för vår smak. Våra val är inte en slump utan ett uttryck för en social kollektiv livsstil (Carle, 1991). Man kan säga att smaken är en indikator på en social grupp. Under ett liv ändrar man smak och det kallar Bourdieu för ett rum som är ständigt i rörlighet. Genom att man tittar närmare på smak och livsstil kan man se rumsliga uppdelningar mellan sociala grupper i samhället (a.a.). Bourdieu (1994) menar att en individ är utrustad med smak, som gör att han kan urskilja vad som är betydelsefullt. Smak är en slags indelning – kategorisering. Smak kan ha blivit påverkat av sin livsstil.
2.4.3 Habitus
Med habitus menar Bourdieu att allt har en biologisk bas i människan och vi blir präglade av det vi har runt om oss och på vilket sätt vi uppfattar omgivningen (Carle, 1991). Människor växer upp och lever sina liv i olika sociala världar. Dessa världar har olika fält, där kapitaltillgången avgör människans status, de samlade tillgångar socialt, ekonomiskt och kulturellt mäts i relation till andras. De val som faller sig naturliga för människan i vardagen är direkt sammankopplade med vilket habitus som inpräntats. Habitus föreslår observera att den inte bestämmer, hur man ska handla eller tänka (Engström, 1999). Barndomen är den tid då vi blir mest påverkade och formade av habitus. Då är man mottaglig för omvärldens nya intryck. Habitus formar ens smak och stil även som vuxen, men inte lika starkt. I samspelet med omgivningen och den sociala
miljön påverkar och formar habitus livsstilen är produkten av habitus. Människan påverkar i sin tur det aktuella mönstret. Individen kan ses som en agent på de olika fälten. Varje fält har definierade ramar och regler (a.a.).
Enligt Backman (2004) har habitus ingenting med arv och genetik att göra, han menar att det är en effekt av en läroprocess. Man lär sig att njuta och uppskatta vistelse i naturen. Habitus kan vara att man ett flertal gånger får höra hur vacker naturen är samtidigt som man vistas i den och blir på så sätt påverkad. Broady (1990) framställer habitus som en känsla som finns i kropp och själ. Denna känsla är vad vi tycker är rätt i vår sociala situation. Det vi upplever som rätt sker utifrån ett instinktivt tillvägagångssätt, till exempel vårt val av kläder, vårt tal, våra rörelser och vad vi gör på fritiden. Bourdieu hävdar att vår smak är ett uttryck för vår livsstil och klasstillhörighet. Smaken åskådliggör den sociala tillhörigheten. Smaken kan bero på ekonomin, det sociala, kulturella eller symboliska kapitalet (Carle, 1991). Habitus kan vara hur vår position i samhället har varit och vägen dit. Det är sammansättningen av kapitalet som ger upphov till individens sätt att handla och förstå. Bourdieu (1997) beskriver habitus som ett beständigt sätt att vara eller hur man handlar, som ständigt växer och ändras i individen.
Enligt Engström (1999) kan man se hur habitus påverkar föräldrars val av idrott till sina barn. Han utvecklar tankegångar i sin bok Idrott som social markör där han bland annat belyser människors bakgrund och nuvarande situation som viktiga faktorer och som har betydelse för människors val av fysisk aktivitet. Han menar att individens tidigare erfarenheter styr hur individen tänker, handlar och uppfattar sin värld. Idrotts och motionsvanor har visat sig vara socialt och kulturellt präglade. Valet av motionsform är en del av individens livsstil. (a.a.)
3 Metod
3.1 Metodval
I detta avsnitt beskriver vi vårt tillvägagångssätt och redogöra för de metoder som används i undersökning, hur urvalsgrupperna ser ut, gemomförandet samt etiska ställningstaganden. Vi utgår från de syftesformuleringar som används i undersökningen när vi genomför vår metod. Enligt Patel och Davidsson (2003) finns det olika tillvägagångssätt vid en undersökning. Här följer ett resonemang kring det: När man gör en undersökning finns det många olika tekniker att använda. Trost (2001) menar för att få ett bra resultat samt nå ut till så många som möjligt kan man genomföra en kvantitativ enkätstudie som bygger på frågor tillsammans med föräldrar och pedagoger se (Bilaga 3 och 4). När man som forskare genomför en enkätstudie menar Trost att forskaren alltid är i en beroende situation gentemot sin studiegrupp. Därför är det viktigt att tänka på hur man bemöter den grupp som man vill undersöka. Vår undersökningsgrupp består av föräldrar och pedagoger. De som svarade på enkäten kallas för respondenter (Trost, 2001). Som ett komplement till enkäterna har vi utökat med ett kvalitativt intervjusamtal tillsammans med några pedagoger. Enligt Trost (1997) är kvalitativa intervjuer ett antal frågor som man ställer om samma företeelse för att kunna förstå olika dimensioner.
3.1.1 Missivbrev
Vi vill att respondenterna ska få en bra ingång i vår enkätstudie, därför skickar vi med ett följebrev tillsammans med enkäten. Följebrevet kallas missiv brev, där redogör vi studenter för vem vi är, anledningen till undersökningen samt vad undersökningen kommer att nyttjas till. Vi klargör hur enkäten kommer att behandlas i detta fall anonymt. Det innebär att vi som gör undersökningen inte vet vilka föräldrar eller pedagoger som svarar på enkäten, eftersom vi inte kontrollerar insamlade enkäter med namn. Vår undersökning bygger inte på att få veta vilka föräldrar eller pedagoger som svarat, istället går undersökningen ut på att få veta vad de svarar. Respondenterna kan när som helst nå oss på telefon eller e- mail om problem skulle uppstå detta står med i vårt missiv brev (Patel och Davidsson 2003).
3.2 Strukturering
Vi har valt att formulera frågorna i enkäterna efter en låg grad av strukturering. Motiveringen till detta är att föräldrar och pedagoger ska kunna svara så öppet som möjligt. Vår förhoppning är att vi inte ska leda dem i deras svar. Bryman (2002) menar att det finns en fördel med enkäter som alternativ före intervjuer. Skälet är att de kan besvara frågorna själva när det passar dem. Fördelen med detta är att det inte behöver finnas en exakt tid, plats och dag som enkäten ska fyllas i. En nackdel med enkäter kan vara att det inte finns någon i närheten som kan förtydliga frågan vid eventuella tveksamheter samt att det kan dröja innan enkäterna lämnas in. Dessa eventuella problem är vi införstådda med då enkäterna lämnas ut till respondenterna.
3.3 Bearbetning av enkäterna
När insamlingen av enkäter är gjord, är nästa steg att bearbeta materialet för att kunna ge svar på de frågeställningar vi har i vår undersökning. Patel & Davidsson (2003) beskriver olika metoder som finns för att tolka informationen vi fått fram. Kvantitativa metoder redogör för statistiska metoder och analysinformation av siffermässiga former. När en forskare bearbetar statistik gör han eller hon det på ett kvantitativt sätt. Patel & Davidsson (2003) beskriver deskriptiv statistik som siffror som i sin tur ger en redogörelse av det införskaffade underlaget med hjälp av dessa siffror kan forskaren tydliggöra forskningsproblemet. Vi sammanställer enkäterna för att kunna arbeta med svaren på ett lätthanterligt sätt. Enkätsvaren delas upp i grupper, föräldrar och pedagoger, som sedan grupperades i tabeller. Vi bearbetade den insamlade informationen genom att göra en avprickning av varje persons mätvärde. Sedan gjorde vi en absolut frekvens det vill säga sammanställde svaren i siffror (a.a.). För att ta reda på respondenternas bakgrund, livsstil, och val av förskola kontra arbetsplats, som var tre olika frågor, kunde vi inte enbart följa tabellen. Vi fick gå tillbaka i enkätsvaren för noggrann granskning hos varje respondent.
3.4 Diskussionssamtal
Som ett komplement i vår metod har vi valt att samtala med några pedagoger. Utefter de svar vi får av enkäterna sammanställer vi resultatet och utvecklar sedan några diskussionsfrågor som vi använder som grund under samtalet. I samband med utdelningen av enkäterna bestämde vi en tid med några pedagoger på avdelningen. Anledningen till att vi valde att samtala med pedagoger var att vi hade fått ett mindre antal enkätsvar bland pedagoger och därför ville vi fördjupa oss mer. Vi valde att inte samtala med föräldrar för att den empiri vi fått ta del av i enkätsvaren var detaljerad.
Motivet till valet av samtal istället för en direkt intervju med pedagoger var att en intervju lätt kan bli stel och att personen kan känna olust. Risken med en intervju kan även vara att den som ställer frågor kan påverka genom att ställa ledande frågor till respondenten (Johansson & Svedner, 2006). De pedagoger som valt att delta i samtalet har tidigare fyllt i enkäten och på så sätt har de en viss bakgrund inom undersökningsområdet. Vid samtalet med pedagogerna använder vi en diktafon för att för att senare kunna lyssna och analysera materialet. (a.a.) Även samtalet kommer att behandlas anonymt.
Enligt Backman (1998) finns det olika sätt att bearbeta insamlat material. Vi har valt en kvalitativ metod som bygger på kvalitet. Vi vill samla in så mycket textinformation som möjligt, det vill säga både anteckningar och det inspelade samtalet med pedagogerna. Vi kopplar detta till Patel och Davidsson (2003) som menar att en kvalitativ undersökning är vanligast att utgå ifrån när man arbetar med ett textmaterial.
3.5 Undersökningsgrupp
Vårt tillvägagångssätt ser ut som följer. Vi har bestämt oss för att gemomföra vår studie på en utomhusförskola, med profilering hälsofrämjande förskola, stationerad i en mellanstor kommun i Skåne. Anledningen till att vi valde just denna förskola är att en av oss har vft-anknytning här. När vi vid ett tillfälle berättade om tanken med vårt examensarbete tyckte några av pedagogerna att det skulle vara intressant att bidra med
sina åsikter och kunskaper. Dessa pedagogers engagemang gjorde att vi valde att utföra vår undersökning på deras avdelning. Totalt finns det fem avdelningar på förskolan som alla arbetar med utomhuspedagogik. Barnantalet är ca 20 stycken på var avdelning och barnen är i blandade åldrar från ett år till fem år. Vår första urvalsgrupp i undersökningen är pedagoger som arbetar på förskolan, totalt är de 15 stycken. Det arbetar tre pedagoger på varje avdelning. De flesta är förskollärare, det finns även en barnskötare på varje avdelning. Av dessa 15 är en man resten är kvinnor. Pedagogerna på förskolan är mellan 40-65 år.
Vår andra urvalsgrupp som vi valt att undersöka är föräldrar på en avdelning. Antalet föräldrar är totalt 40 stycken, varav 20 stycken mammor och 20 stycken pappor. Föräldrarna är i åldern 25-42 år. När föräldrarna söker en plats åt sitt eller sina barn får de en slumpmässigt vald avdelning tilldelad åt sig på förskolan. Det betyder att barnen eller barnet placeras på en avdelning där det finns lediga platser. Därav valet av en avdelning de skiljer sig inte åt.
3.6 Genomförande
3.6.1 Enkätundersökning
I vår undersökning ingår två urvalsgrupper på förskolan, en grupp med föräldrar och en grupp med pedagoger. Vi lämnade ut enkäten till respondenterna på förskolan i slutet på oktober. Det var vi studenter som lämnade ett exemplar av enkäter till föräldrarna i barnets fack. Ett kuvert delade ut tillsammans med enkäten, detta för att ingen mer än vi ska kunna läsa svaren. När föräldrarna fyllt i de anonyma enkäterna och lagt de i återförslutna kuvert, läggs de i en låda som vi studenter har placerat ut på avdelningen. Enkäterna inklusive kuvert lämnades till pedagogerna i personalrummet på förskolan. Alla pedagoger är i personalrummet någon gång under dagen. Pedagogen kan välja om han eller hon vill fylla i enkäten på plats i personalrummet eller ta den med sig hem och fylla i den senare. Sedan sammanställs svaren och vi går vidare i undersökningen med att fördjupa oss i enkätsvaren. Utefter det utvecklar vi och gör ett underlag för samtal tillsammans med pedagoger.
3.6.2 Samtal med pedagoger
Samtalet med pedagogerna gjordes på avdelningen där föräldraenkäten delats ut. Det var under en rast som samtalet ägde rum. I samtalet deltog tre pedagoger, vi satt i ett avskilt rum på avdelningen. Pedagogerna hade sedan tidigare godkänt att vi spelade in samtalet med diktafon. Vid samtalet diskuterades följande:
• Om och i så fall hur pedagogernas livsstil påverkas av utomhusverksamheten? • Vilka skillnader kan de se mellan en ”traditionell” förskola och er förskola?
• Hur påverkas barnen och vad tror pedagogerna att barnen får med sig i framtiden från utomhusverksamheten?
När vi i resultatet presenterar utdrag ur samtalet, har vi valt att benämna pedagogerna med bokstäverna A, B och C. Detta för att läsaren lättare ska urskilja pedagogerna åt eftersom samtalet är anonymt.
3.7 Forskningsetiska överväganden
I första hand tog vi kontakt med den ansvarige på förskolan i detta fall en rektor, syftet med vårt besök på förskolan tydliggjordes. Vi skickade även med underlaget av enkäter och intervjuer. När rektorn hade godkänt undersökningsmaterialet och informerat sin personal om detta, tog vi kontakt med föräldrar och pedagoger på den berörda förskolan. Föräldrar och pedagoger har fått enkäter med öppna frågor (se bilaga 2 och 3) som de svarar anonymt på. Ingen ska vara orolig för negativa konsekvenser. (Johansson & Svedner, 2006) Anonymiteten kan hjälpa oss att få föräldrar och pedagoger att svara så ärligt som möjligt. Anledningen till att vi valde att ge ut enkäter till två urvalsgrupper, föräldrar och pedagoger, var för att nå ut till så många som möjligt inom vårt undersökningsområde. Vi anser att personliga intervjuer med alla berörda i detta fall hade tagit för långt tid. Det är viktigt att personerna som medverkat till vårt examensarbete känner att vi värnar om deras personliga integritet samt att uppgifter de
lämnar inte ska gå att härleda till personer eller förskola. Det är tack vare föräldrars och pedagogers medverkan som vi kan fullgöra vårt arbete.
3.8 Bortfall
Vi var medvetna om att vi eventuellt inte skulle få tillbaka alla enkäterna som delats ut. Utfallet av de enkäter som föräldrarna svarat på gav tillbaka hälften det vill säga 20 av totalt 40 utdelade. Fyra mammor har svarat själva på enkäten. I de övriga sexton svaren har både pappan och mamman svarat. Sammanlagt har 12 familjer deltagit i undersökningen. Det finns alltså inga enkäter där endast pappan har svarat. En anledning till att vi fått in få enkäter är att två föräldrar tog dubbla kuvert, då de trodde att det var ett kuvert till mamman och ett till pappan. Detta berättade en pedagog för oss. Vi hade stoppat två enkäter + missiv brevet i varje kuvert. Men vi fattas ändå 16 stycken enkäter. Detta kan bero på tidsbrist och bristande motivation. Vi fick in fem av femton svarsenkäter från pedagogerna. Så vi gav dem ytterligare en vecka att kunna svara. En processledare erbjöd sig att ta påminna kollegerna på ett månadsmöte. Vi skrev även upp en påminnelse på anslagstavlan. När veckan gått hade vi fått in ytterligare tre enkäter från pedagogerna. Det slutliga utfallet blev sammanlagt 8 av totalt 15 enkäter.
3.9 Analysmetod
Enkätsvaren från pedagoger och föräldrar sammanställdes och diktafoninspelningen lyssnades igenom. Enkätsvaren grupperades i en tabell där vi hade överblick av svaren. Då vissa frågor hörde ihop kunde vi inte enbart följa tabellen utan fick gå tillbaka i enkätsvaren för noggrann granskning. Samtalet skrevs ut på papper för att kunna gå tillbaka och analysera materialet under arbetes gång. Det bandade samtalet tillsammans med den kvantitativa metoden, det vill säga enkätsvaren, gav ett stort textmaterial som vi kunde arbeta med. Med hjälp av textmaterialet försökte vi hitta likheter och skillnader mellan respondenternas svar i förhållande till våra frågeställningar. Det finns ingen tidigare forskning gjord inom vårt valda undersökningsområde som berör om föräldrars
och pedagogers bakgrund och livsstil påverkar valet av förskola kontra arbetsplats. Därför valde vi att ta ett steg in i detta ämne och få insikt. Något som kanske kan leda till att forskare i framtiden väljer att utveckla i större omfattning.
I resultatet har vi grupperat upp enligt följande:
4.1 Föräldrars val av förskola 4.2 Pedagogers val av arbetsplats
4.3 Föräldrars positiva och negativa synpunkter 4.4 Pedagogers positiva och negativa synpunkter 4.5 Föräldrars erfarenhet och livsstil idag
4.6 Pedagogernas erfarenhet och livsstil idag 4.7 Samtal med pedagoger
Efter att vi har presenterat vårt material följer en analys och diskussion där vi utifrån vår bakgrundlitteratur och teorier kring utomhuspedagogik för ett resonemang.
4 Resultat
I resultatkapitlet kommer vi först att presentera föräldrarnas och pedagogernas enkätsvar därefter utdrag från samtalet med pedagogerna. De citat som följer är anonyma.
4.1 Föräldrars val av förskola
Sammanlagt har 20 föräldrar svarat. De har gjort ett aktivt och avsiktligt val av utomhusförskola åt sina barn. I 17 enkätsvar, där elva mammor och sex pappor svarat, är den främsta anledning till valet av utomhusförskola att de uppskattar och värderar en hälsofrämjande förskola och att barnen är ute mycket.
”Hela konceptet med fräsch ekologisk hemlagad mat, yoga, röris och uteverksamhet” svarar en förälder. Att barnen får vistas i en lugn och harmonisk miljö där fokus ligger utomhusverksamhet i naturen, samt att barnen får ekologisk mat är självklara val för samtliga föräldrar. En förälder har blivit rekommenderad förskolan av nära vänner. Två föräldrar svarar att förskolan ligger nära hemmet.
På frågan om föräldrarnas livsstil har påverkat valet att placera barnet på utomhusförskola svarade tre av tolv mammor och två av åtta pappor nej. Papporna som svarade att det har påverkat svarade kortfattat ja. Några av de nio mammor som svarade att deras livsstil hade påverkat deras val av förskola svarade följande: ”Uppvuxen på gård, ute bland djur och natur och det vill jag ge mina barn så mycket jag kan”, ”Försöker leva bra äter gärna ekologiskt”, ”Ja, jag tycker det är viktigt med utevistelse och att de får röra sig”. ”Vi har en aktiv livsstil, är ute mycket och är inspirerade av att använda naturen.”
4.2 Pedagogers val av arbetsplats
Av de åtta svar vi fick från pedagogerna är fyra positiva till sin arbetsplats och brinner för utomhusverksamhet. Tre av dessa fyra har gjort ett aktivt val av arbetsplats och anställts efter förskolan omorganiserats till en utomhusförskola. Övriga fem pedagoger arbetade på förskolan innan omorganisationen. Av dessa fem är fyra missbelåtna med utomhusverksamheten på förskolan, de har inte valt att arbeta med utomhusverksamhet från början.
En pedagog skriver: ”Det lät spännande och nytt med utomhuspedagogik, hade läst en del om det.” En annan pedagog skriver ”Det kändes inspirerande att arbeta med en hälsofrämjande utomhusförskola”.
Missnöjda pedagoger: ”Det var inget val det var en omorganisation” ”Detta är inte självvalt vi blev tvingade eftersom alla avdelningar på förskolan skulle jobba med utomhuspedagogik”.
Vid frågan om pedagogernas livsstil har påverkat valet att arbeta med utomhusverksamhet svarade alla kortfattat. Sex pedagoger svarade nej, det har inte påverkat mig, en pedagog svarade ja och en svarade att det är möjligt.
4.3 Föräldrars positiva och negativa synpunkter
Enkätsvaren från mammor och pappor påminner om varandra på frågan vad de ser som positivt med utomhuspedagogik. Alla föräldrar som svarar har många positiva aspekter på vad de ser som positivt med utomhuspedagogik. Några positiva synpunkter: ”Utmärkt plattform där barnen får lära sig mer om natur och miljöfrågor”, ”Barnen får bra kondition och lär sig gå långa sträckor, man kan sälja vagnen”, ”Barnen får lära sig med hela kroppen, utforskar världen, bättre rörelse, motorik samt får frisk luft”.
Tio av totalt 20 föräldrar anser att deras barn är friska på grund av utevistelsen. En förälder skriver ”De är inte sjuka lika ofta som andra barn”. Enligt föräldrarnas svar är det den friska luften, bättre kondition och naturupplevelser är mest positiv när det gäller utomhuspedagogik.
Av 20 föräldrar svarade 14 att det inte finns något negativt med utomhusverksamheten. Sex föräldrar ger exempel på vad som är negativt med utomhuspedagogik. Så här svarar några föräldrar: ”Dyra kläder, slitage på kläder och skor”, en förälder är orolig för sitt barn som har astma ”Ibland är de ute fast det är kallt och fuktigt, det är inte bra för mitt barn”. En förälder är orolig över att ”Personalen inte har koll på alla barnen när de är ute”, ”Det blir mindre pyssel och inomhus aktiviteter när barnen är mycket ute”.
4.4 Pedagogernas positiva och negativa synpunkter
Pedagogernas uppfattning är att 7 av 8 anser att utomhusverksamheten är bra för barnen. En pedagog svarar: ”Det är bra för motorik och hälsa, barnen lär sig av naturen.” Två pedagoger skriver att de är en stor barngrupp och då underlättar det att vara utomhus. Eftersom det finns många olika miljöer runt förskolan finns det möjlighet för barnen att träna sin motorik på olika sätt. Förskolan ligger i närheten av en å och de har nära till havet. En pedagog anser att ”frisk luft ger gladare barn”. När pedagogerna planerar sin verksamhet utgår de från barens upplevelser i naturen. En annan pedagog menar att ”Jag har blivit inspirerad av kollegor som varit positivt drivande”. Den pedagog som inte är positiv har skrivit ett frågetecken på frågan vad som är positivt med utomhusverksamheten.
Enligt enkätundersökningen framgår det att samtliga 8 pedagoger har negativa kommentarer till utomhuspedagogiken. En pedagog menar att ”Det är svårt att göra vissa saker, det finns inga enskilda ställen och barnen har svårt att bli vid en sak”. En annan pedagog menar att ”Barnen har svårt att lösa konflikter utomhus”. I tre av svaren kan man utläsa att barnens finmotorik har blivit försenad, de ha svårt att sitta ner, koncentrera sig vid en uppgift och är högljudda inomhus. Två pedagoger saknar konkret material att arbeta med, som de blivit lovade.
4.5 Föräldrars erfarenhet av utomhusvistelse och livsstil
Tolv mammor och åtta pappor svarar på frågan om de har någon tidigare erfarenhet av utevistelse. Fyra mammor och fyra pappor hade inte någon erfarenhet av utevistelse under sin uppväxt. De utomhusaktiviteter som var mest representerade av de övriga fyra papporna var scouter och båtliv, medan Mulle, scouter och ett naturnära liv, exempelvis ridning, representerades av de övriga åtta mammorna. En pappa svarade: ”Har varit inom friluftsfrämjandet och sjöscouterna i många år”, en mamma svarade: ”Har alltid varit ute och lekt som barn, med djur och natur runt hörnet”.
På frågan hur föräldrars livsstil ser ut idag är det två mammor och två pappor som inte utövar någon fysisk aktivitet. Två pappor svarar enligt följande: ”På grund av husbygge gör vi för tillfälligt inget men hoppas på en förbättring sen”, ”Tyvärr inte, försöker vara ute när tillfälle ges”. Två mammor svarar enligt följande: ”Barnen får så mycket av att vara ute på förskolan”, ”Det är svårt med arbetstiderna men jag försöker att cykla till jobb och promenera och så har jag rörligt jobb”. Övriga tio mammor och sex pappor är verksamma inom olika aktiviteter. Löpträning, styrketräning, cykling och promenader är representerade av pappagruppen. Mammagruppen promenerar, cyklar, simmar, går på gym och gymnastik.
För att sammanfatta föräldrars erfarenhet och livsstil kan vi utläsa följande:
• Tre föräldrar hade ingen tidigare erfarenhet av utomhusverksamhet och de utövar ingen aktivitet idag.
• Endast en förälder var aktiv förr men är det inte idag.
• Fem föräldrar hade ingen tidigare erfarenhet av utomhusverksamhet men har ett aktivt liv idag.
• Elva föräldrar var aktiva i någon verksamhet under sin uppväxt, och är det fortfarande.
4.6 Pedagogernas erfarenhet av utomhusvistelse och livsstil
Tre pedagoger av åtta hade ingen tidigare erfarenhet av utomhusaktiviteter under sin uppväxt. De som hade erfarenhet av utomhusaktiviteter har gått på scouterna eller Mulle. En pedagog svarade: ”Sjöscouterna och Mulle, jag har alltid älskat naturen i alla väder.” På frågan hur deras livsstil ser ut idag, så är samtliga aktiva på något sätt under sin fritid. De aktiviteter som utövas är bland annat: Promenader, stavgång, yoga, gympa, cykling, styrketräning, aerobics, paddling, vistelse i naturen och trädgårdsskötsel med odling. De pedagoger som inte hade någon tidigare erfarenhet av utomhusaktiviteter har endast promenad som aktivitet idag, medan de övriga har flera olika aktiviteter.
4.7 Samtal med pedagoger
Under samtalet berättade pedagog A att hon har egna barn som går i grundskolan som ligger i närheten. Hon ansåg att man kunde se vilka barn som kom från utomhusverksamheten. Dessa barn syntes utomhus i alla väder samt såg ut att trivas. Hon berättade om en dag när det regnade. De barn som kom från utomhusförskolan hade bra regnkläder på sig samt hoppade med glädje i vattenpölarna. De övriga barnen stod och frös intill skolväggen, ibland dåligt utrustade för regn.
Pedagog B visste inte vad som kunna vara positivt respektive negativt för utomhusförskolans barn när de börjar grundskolan. Hon ansåg att det skulle vara intressant att få samtala med en grundskollärare för att diskutera ämnet. Hennes förhoppning är att grundskolan arbetar vidare med pedagogiken så att barnens intresse kan leva vidare. Men hon tror att det blir ett ”slut på utomhuspedagogiken” när barnen börjar grundskolan. Hennes erfarenhet är att flertalet barn tycker om att vistas ute från grunden, det kan vara föräldrarna som påverkar dem till motsatsen.
Pedagog C ser få anledningar till att vistas utomhus så många timmar varje dag. Hon anser att barnen blir okoncentrerade, högljudda och har svårt att uppföra sig inomhus. Barnens finmotorik försämras. Pedagog C anser att utomhusverksamheten kan ge barn svårigheter när det gäller att sitta still och koncentrera sig i grundskolan. Hon nämner att en omorganisation på förskolan gjorde att samtliga pedagoger ”tvingades till att arbeta
med utomhuspedagogik mot sin vilja”. Eftersom hon trivs med arbetskamraterna valde hon att arbeta kvar.
Vi frågade om pedagogerna hade någon uppfattning om vilken klasstillhörighet föräldrarna hade. De var överens om att de flesta familjer har det bra ekonomiskt ställt idag, men visste inte hur föräldrarna haft det ekonomiskt ställt som barn. Samtliga barn på förskolan bor i villaområde. Barn med invandrarbakgrund är minoritet på förskolan. Detta tror pedagogerna kan bero på att utomhusvistelse inte har så hög status i andra kulturer. Pedagog C hävdar att det inte bor många familjer med invandrarbakgrund i närområdet kring förskolan.
Under samtalet diskuterades om pedagogernas livsstil påverkats av utomhusverksamheten. Både pedagog A och B svarade att utomhusverksamheten inte har påverkat dem, då de alltid varit fysiskt aktiva. Pedagog B har länge haft intresse för natur och sin trädgård. Hon vill gärna delge barnen sina kunskaper om trädgårdsskötsel. Pedagog C påstår att hon är mer trött på kvällen nu än vad hon var innan förskolan blev en utomhusförskola. Hon känner sig otillräcklig och stressad. Men hon stannar ändå kvar på förskolan för hon trivs med sitt arbetslag.
Vi frågade pedagogerna om de visste varför intresset för att svara på enkäterna var så låg. De svarade att en del av pedagogerna har negativ inställning till utomhuspedagogiken på förskolan och är inte omotiverade i sitt arbete.
4. 8 Sammanfattning
Sammanlagt har tolv familjer svarat på enkätundersökningen. Fyra mammor har svarat själva på enkäten. I de övriga sexton svaren har både pappan och mamman svarat. Alla föräldrar har gjort ett aktivt val av utomhusförskola åt sina barn. Sammanlagt 75 % av föräldrarna svarar att deras livsstil har påverkat dem att välja utomhusförskola, de har ett aktiv liv på fritiden. Föräldrarna anser att utevistelsen på förskolan är viktig för välbefinnandet hos barnet. De tycker att förskolans hälsofrämjande profilering betyder mycket som helhet. Det framgår att tio föräldrar av 20, har både tidigare erfarenhet av utomhusvistelse, lever ett aktivt friluftsliv idag och har gjort ett medvetet val av hälsofrämjande utomhusförskola. Av dessa tio är fyra pappor och sex är mammor, dessa representerar sex familjer.
Diagram över föräldrarnas livsstil förr, nu och om livsstilen har påverkat
deras val av förskola.
Ej aktiva förr, ej aktiva nu, livsstilen påverkar ej val av förskola.
Aktiva förr, aktiva nu, livsstilen påverkar ej val av förskola.
Aktiva förr, ej aktiva nu, livsstilen påverkar ej val av förskola.
Ej aktiva förr, aktiva nu, livsstilen påverkar val av förskola.
Aktiva förr, aktiva nu, livsstilen påverkar val av förskola.
När vi undersöker pedagogernas enkätsvar framgår det inte något direkt mönster. Av de fyra pedagoger som är missbelåtna med utomhusverksamheten kan vi se att endast en har tidigare erfarenhet av utomhusverksamhet nämligen Mulle. Idag nämner samtliga fyra att de gärna promenerar på sin fritid. Av de fyra pedagoger som är positiva till utevistelsen på arbetsplatsen, har två pedagoger tidigare erfarenhet av utomhusvistelse, ett aktivt friluftsliv idag och gjort ett medvetet val av utomhusförskola. Medan de andra två som är positiva till utomhusverksamheten har erfarenhet av utomhusaktiviteter, är aktiva nu men menar att deras livsstil inte har påverkat deras val av arbetsplats, då de ändå hade varit aktiva på fritiden.
Diagram över pedagogernas livsstil förr, nu och om deras livsstil påverkat
deras val av förskola.
Aktiva förr, aktiva nu, livsstilen har ej påverkat val av arbetsplats.
Aktiva förr, aktiva nu, livsstilen har påverkat valet av arbetsplats.
Ej aktiva förr, promenerar nu, livsstilen har ej påverkat val av arbetsplats.
Aktiva förr, promenerar nu, livsstilen har ej påverkat val av arbetsplats
Av föräldrarnas svar om vad som är positivt kontra negativt med utomhuspedagogiken, kan vi se att alla har positiva kommentarer. De vanligaste svaren är friskare barn, naturupplevelser och bra kondition. Hela 70 procent av föräldrarna har enbart positiva kommentarer om utomhusverksamheten.
De pedagoger som svarat, har alla något negativt att säga om utomhusverksamheten. Trots detta kommenterar 7 av 8 pedagoger att utomhusverksamheten är bra för barnen med många positiva kommentarer. En pedagog undrar om de barn som gått på utomhusförskolan kan få problem med att sitta still och koncentrera sig när de börjar i grundskolan? Hälften av pedagogerna trivs inte personligen med utomhusverksamheten.
5 Analys
I detta kapitel kommer vi att utgå från vårt syfte och frågeställningar när vi gör vår analys. Vårt empiriska material kopplar vi till litteratur och teoretiska utgångspunkter. Vi har valt underrubriker för att läsaren tydligt ska kunna förstå vad som analyseras.
5.1 Föräldrars erfarenhet av utomhusvistelse och livsstil
En förälder skriver: ”Uppvuxen på gård, ute bland djur och natur och det vill jag ge mina barn så mycket jag kan” citatet tyder på att individen, det vill säga mamman, har blivit påverkad av natur och djur i hennes omgivning under uppväxten och vill föra dessa erfarenheter vidare till sina barn. Dessa elva föräldrar har präglats av utomhusverksamheten ifrån sin uppväxt, detta enligt Bourdieus teori om det kulturella kapitalet som en del av habitus (Carle, 1991).
Engström, (1999) kopplar följande resonemang till Bourdieu: Om vi i tidig ålder börjar motionera, och det betraktas som positivt, kan detta styra vårt fortsatta liv och vår livsstil. En individ blir påverkad av sin uppväxt och omgivning. Detta stämmer överens på elva föräldrar som både var aktiva förr och är det fortfarande. De tre föräldrar som inte var aktiva vare sig förr eller nu kan vi även koppla till Bourdieu teori om att habitus påverkar individen under sin uppväxt. En individ får intryck ifrån sin omgivning, till exempel om man lär sig att njuta av naturen som barn, kan man fortsätta uppskatta naturen som vuxen. Detta resonemang kan kopplas till Bourdieus tankar om smak och stil. Bourdieus teori om habitus stämmer in på de flesta föräldrar i undersökningen. Det kulturella kapitalet, smak och stil som de har med sig ifrån sin barndom, kan ha påverkat deras liv idag (Carle, 1991). Föräldrar som hade erfarenhet av utomhusverksamhet ifrån sin uppväxt, fortsatte själv med någon form av fysisk aktivitet, oftast utomhus.
De fem föräldrar som inte har någon erfarenhet av utomhusvistelse under sin uppväxt, men som är aktiva idag och positiva till utomhusverksamheten, kan vi koppla till Bourdieus teori om smak och stil. Det vill säga att en individs smak och stil ständigt är i
förändring. De har stött på utomhusaktiviteter som vuxen och blivit positivt påverkade. Genom att dessa föräldrar väljer utomhusförskola och är positiva till det, är uttryck för deras smak och stil. Smaken är i ständig rörelse, många ändrar uppfattning under sin livstid (Bourdieu, 1997). Detta kan förtydligas genom att man som människa ständigt blir påverkad under sin livstid. Om en individ ser något som negativt, kan hon eller han ändra uppfattning om individen kommer i kontakt med ämnet. Detta kan ske genom kunskap, fakta eller förståelse i ämnet, eller att individen får positiv erfarenhet som gör att smaken ändras.
5.2 Pedagogers erfarenhet av utomhusvistelse och livsstil
När vi tittar på pedagogernas svar kan vi se att tre av åtta inte hade någon tidigare erfarenhet av utomhusverksamhet. Men idag utövar alla pedagogerna någon sorts fysisk aktivitet. De fyra som är negativt inställda till utomhusverksamheten har promenader som motion idag medan de övriga pedagoger som är positiva till verksamheten är aktiva med många olika aktivitetspass. Tre pedagoger har blivit anställda på förskolan efter omorganisationen. I deras enkätsvar kan vi se att alla tre pedagoger hade tidigare erfarenhet av utomhusverksamhet och är aktiva än idag. Sammanlagt har fem pedagoger med sig utomhuskapitalet ifrån sin uppväxt och är mer eller mindre aktiva idag. Bourdieus teori, om habitus och det kulturella kapitalet, stämmer överens på de fem pedagogerna (Carle, 1991). De pedagoger som är aktiva med olika aktiviteter värdesätter ett hälsosamt liv även på fritiden. Eftersom förskolan är hälsofrämjande och dessa pedagoger har en hälsosam livsstil kan det ge dem en fördel och socialt högre status i pedagoggruppen. Bourdieu (1997) menar att kulturellt kapital är något en person kan utnyttja i kampen om prestige, det kan säkras i yrket.
