6.1 Upplevelser på väg mot ULV
Resultatet av vår undersökning visar att våra respondenter känt ett hopp inför en ny start i ett nytt land även om det för vissa av respondenterna har varit en påtvingad brytpunkt (Hodkinson och Sparks 1997, 38-41). Hoppet har sakta försvunnit då de märkt att det finns ett system i samhället som de inte förstår. På grund av att man inte har så stort ekonomiskt, kulturellt eller socialt kapital är det svårt att ta sig fram i tillvaron. Först hamnar man i en process för att få någonstans att bo sedan är det dags att skrivas in på vuxenutbildningen som har ett kösystem där man kan få vänta till det finns plats. När man sedan studerar svenska så är det först sfi sedan svenska på grundskolenivå för att till sist läsa gymnasienivå som ger behörighet att söka till ULV. Här hamnar respondenterna i vad Donald E Super nämner som en minicykel eftersom karriären är instabil på grund av de förändringar man varit med om och man upplever att man får börja om i sin karriär (Patton och McMahon 2006, 54)
.
Respondenterna har mist sina yrkesroller och det har gjort att de känt stor frustation. Att mista sitt yrke kan för många jämställas med att mista sin identitet (Angelöw och Jonsson 2000, 36-37). Tyvärr har respondenterna lite sent fått information om hur de ska gå tillväga för att få sina betyg översatta och validerade via UHR. Det är av stor vikt att få den informationen i tid eftersom det sedan kan ta upp till ett år att få svar. En av respondenterna hade blivit erbjuden att läsa omvårdnadsprogrammet för att det fanns arbete att söka inom omvårdnad. Hade hen fått information om att det fanns möjlighet att fortsätta med sitt läraryrke hade det naturligtvis varit det första valet. Istället har det tagit ett antal år för individen att äntligen hamna rätt. Hur ska man veta vad man ska välja när man inte vet vad det finns att välja emellan var en fundering hen delgav oss.Flera respondenter har haft kortare arbeten men det har varit omöjligt att få ett fast arbete. Erbjudanden som vikariat eller timanställning alternativt att bli inringd när det behövs har några fått. Detta upplever våra respondenter som en otrygg framtid som gör att man inte kan planera något, man vet inte varken när man ska arbeta eller vad man
kommer att tjäna. Enligt Angelöw och Jonsson (2000, 36-37) så är det viktigt för respondenterna att ha ett arbete inte minst för att individen känner sig viktig både för samhället och familjen. Flera av respondenterna vet att det är lärarbrist i Sverige och har känt en frustation för att inte kunna arbeta med det de en gång utbildat sig till på grund av att de inte informerats om vilka vägar de kan gå. Det vi upplevt kring våra respondenter är att de som nu läser vid ULV är mycket handlingskraftiga individer som på olika sätt försökt att ordna sin situation i Sverige. En av respondenterna säger att:
Jag har jobbat på fritidshem men det blev aldrig något fast jobb och man kan inte ha det så, det är osäkert och man mår inte bra. Ibland har man vikariat men annars blir man inringd när det behövs. Jag tröttnade och blev arg och kom till en moment, då började jag kolla och leta på internet och ringde runt och då var det någon som gav mig numret hit till universitetet.
Ett gemensamt drag är att alla har varit ledsna och uppgivna för att det varit så svårt att komma in på arbetsmarknaden fast de haft en lärarexamen med sig till Sverige. Samtliga hade förhoppningar att kunna arbeta som lärare i Sverige när de anlände hit. Flera uttryckte stor frustration och uttryckte sig mycket starkt kring detta vilket även visade sig i att deras tal blev starkare och deras kroppsspråk yvigare.
Fler av våra respondenter har antingen själva genom sökande hittat information om ULV eller av vänner respektive bekanta fått reda på att de kan fortsätta med sitt läraryrke om de läser på ULV. En av våra respondenter har fått information via vuxenutbildningen, de andra har antingen själva eller först efter flera möten med myndighetspersoner fått information. Det hänger mycket på hur den personal de först mött har väglett dem anser de. Respondenterna har både varit ledsna och upplevt frustation på grund av att de har upplevt att flera år gått till spillo. Här har respondenterna varit i utforskande och etablerande faser och de försöker komma till en uppehållande fas i det nya samhället där de ska kunna få tillbaka sin yrkesstatus (Patton och McMahon 2006, 56-57).
6.2 Upplevelser vid och förväntningarna på ULV
Vi har märkt på våra respondenter att deras tålamod är begränsat. De har en akademisk examen och arbetslivserfarenhet från sitt tidigare hemland och nu måste de studera i två år. Det är något som irriterar dem och det är bland annat därför de är så frustrerade när de talar om hur lång tid det har tagit för dem att komma till ULV. De vill nu kunna försörja sig själva och vissa kan hamna i rollkonflikt och rollförlust när de tvingas gå tillbaka till det utforskande stadiet. De lovordar ULV som de tycker är en mycket bra utbildning men de tycker att den är för lång och vill att den så snabbt som möjligt ska var klar. Respondenternas förväntningar på ULV är höga och de tror alla att de kommer att ha arbete när utbildningen är klar. Våra respondenter tycker att de blivit väl bemötta av kontaktpersonerna som arbetar med ULV, både vid första kontakten och under den tid de studerat där. Upplägget är väl organiserat och man vet vad som ska göras och när. De har ett stort stöd i läraren som de lovordar. Respondenterna pratar varmt om praktiken det gör det lättare för dem att förstå upplägget i den svenska skolan. Några av dem arbetar redan inom skolan men efter utbildningen är de behöriga att sätta betyg och kan därmed få ett fast arbete. De flesta har gedigna språkkunskaper och tror att även det kommer att öppna dörrar för dem då de kan hjälpa nykomna elever och bistå med hjälp som tolk till exempel vid föräldramöten. Våra respondenter har ställt frågan om varför det inte finns ett bättre system för att hjälpa utländska akademiker ut i arbete särskilt vid bristyrken. Detta är en anledning till att vi velat studera detta i vår uppsats för att få reda på var det brister när det gäller att få ut utländska akademiker i arbete.
6.3 Skillnader på svensk lärarkultur och icke svensk
lärarkultur
Alla respondenter är eniga om att praktiken inom utbildningen det bästa. De får i skolmiljö se hur lärare planerar lektioner och samtidigt får de kunskaper i hur olika styrdokument ser ut och hur skolan väljer att arbeta med dem. Bourdieus begrepp kapital och fält (Bourdieu 1996, 22) får här en betydelse för våra respondenter. De kan utöka sitt kapital när de är ute på praktik och kan se vad som gäller och hur det fungerar.
Individerna vidgar även sitt fält då de skaffar nya kontakter på praktikplatser. På universitetet har de läst och diskuterat olika styrplaner, styrdokument och läroplaner. Respondenterna menar att det är bra att få denna kunskap då systemen mellan länder är uppbyggda på olika sätt. Våra respondenter är ämneslärare och har en bred kunskap i sitt ämne. De ämnen som finns representerade hos våra respondenter är matematik, engelska, franska, japanska, idrott, bild och form (konst) och respondenterna upplever att det inte skiljer sig så mycket just när det gäller ämneskunskaperna utan mer vid upplägg och planering av undervisning. Det våra respondenter upplever som en stor skillnad är lärarrollen. Här i Sverige har eleverna mindre respekt för läraren och de är förvånade över att eleverna på lektionstid öppet kan använda sina mobiltelefoner och att vissa lärare tillåter musik under lektionstid. De ser även stora skillnader i elevers uppmärksamhet som till exempel när läraren har en genomgång på tavlan så kan vissa elever sitta och prata, detta gör att eleverna inte hänger med i undervisningen och att läraren åter behöver berätta samma sak. Det stör också andra elever när det inte är tyst och lugnt i klassrummet. Någon av respondenterna menar att det kan vara för att skolan inte ger något straff om man inte sköter sig. Bourdieu (1996, 20-21) lyfter begreppet habitus och menar att man präglas av det sociala arvet, som är något man har med sig från sin uppväxt, till exempel åsikter och synsätt. På grund av det menar en respondent att straff kan löna sig för att få fokus på elever som är störande och inte har fått med sig ett bra skolbeteende hemifrån.
6.4 Slutsatser
Utifrån teorier och begrepp har vi läst och reflekterat kring våra respondenters situation. Vi har mottagit deras upplevelser, förväntningar och tankar kring arbetslivet i Sverige. Vägen till ULV har för en majoritet av dem varit lång. Flytten till Sverige har inneburit stora förändringar vare sig brytpunkten för dem har varit påtvingad eller självinitierad. Från den position de haft i det tidigare hemlandet har respondenternas roller förändrats både yrkesmässigt och privat. De har behövt vidga sitt fält och införskaffa sig kapital för att få tillbaka sin yrkesroll och yrkesidentitet. Efter att ha studerat sfi och svenska som andraspråk samt väntat på att få sina betyg översatta hos UHR har flera av respondenterna läst ämnen och kurser de inte har haft någon nytta av. Många har också
arbeta med vikariat och kortare anställningar för att kunna försörja sig och sina familjer. Hoppet om läraryrket har levt då de vetat att lärare är ett bristyrke i Sverige. Trots att ha känt hopp inför det nya livet har besvikelsen ibland infunnit sig då det tagit längre tid än de trott att få ett arbete.
Nu är våra respondenter på god väg att få tillbaka sin yrkesroll. Deras upplevelser av utbildningen är hittills positiv och de menar att det är ett bra upplägg och att de får lära sig mycket om hur den svenska skolan fungerar. Då det ingår praktik i utbildningen ger det våra respondenter en verklig insyn. Praktiken är alla mycket positiva till. Dock önskar de att utbildningen vore kortare då de redan utbildat sig i fyra år i sitt tidigare hemland och sedan studerat svenska på olika nivåer i flera år för att bli behörig till ULV. Alla hyser stort hopp och tror att de kommer ha arbete när utbildningen är färdig, de vet att Sverige lider brist på utbildade lärare och ser sig också som en extra tillgång i och med att de alla är flerspråkiga. Visst finns det skillnader på skolsystem och lärarkultur men det finns inget som visar att det ena landets skola är bättre än det andra anser de. En av skillnaderna enligt respondenterna är att lärare har högre status i deras tidigare hemländer och att elever har större respekt för lärare, det hänger ihop anser de. Vidare menar de att yrket går ut på är att fånga elevers intresse och på ett bra sätt kunna förmedla sin kunskap och vara där för eleverna, det är det samma i vilket land du än befinner dig. Då vi själva har erfarenhet av att arbeta med vuxenutbildning och sett de problem vi lyfter i denna uppsats på nära håll har det för oss varit intressant att undersöka detta närmare. Vi har inriktat oss på lärare med anledning av att det är ett bristyrke. Vi har förstått att Sverige delar detta dilemma med andra länder och bristyrken finns inom fler yrkeskategorier. Hur ska vi arbeta för att få bukt med problemen är en fråga vi ställer oss.