Vårt syfte med studien har varit att undersöka utrikes födda lärares upplevelser på väg till en lärartjänst i Sverige. De har lärarexamen från sitt hemland men behöver komplettera sin examen för att få svensk lärarlegitimation. Resultatet visar att för de flesta respondenter har det tagit lång tid innan de fått veta att det finns möjligheter för dem att kunna arbeta som lärare även i Sverige. Många har inte fått information om hur man kan ta sig vidare. När de sen fått information om att de måste lämna sina utländska betyg för bedömning hos UHR har det för vissa tagit ett helt år att få svar. Flera av våra respondenter har läst flera ämnen och någon har blivit rekommenderad att läsa en helt ny utbildning på vuxenutbildningen fast hen berättat att en lärarutbildning från det forna hemlandet finns i bagaget. Många av respondenterna känner sig besvikna och upplever att många år har gått till spillo. Några har haft många olika ströjobb för att kunna försörja sig och sin familj vilket gjort att de känner sig trötta och slitna. Till ULV är de alla mycket positiva. De vill lära sig så mycket om den svenska skolan och lärarrollen som möjligt. Respondenterna som nyligen varit ute på praktik berättar entusiastiskt om att de fått mycket god insikt i lärarrollen och det svenska skolsystemet. Våra respondenter är idag positiva då de äntligen vet att de snart får sin legitimation för att kunna undervisa och därmed ett fast arbete. Att äntligen få känna en trygghet och inte oroa sig för sin inkomst varje månad, men lika viktigt är att de till slut får arbeta med sitt yrke, lärare.
7.1 Åtgärder för utrikes födda akademiker
Utrikes födda akademiker är en grupp individer som det svenska samhället inte tagit till vara. Runt om i världen vidtas olika åtgärder för att komma till rätta med detta komplexa problem. Ett bättre tillvaratagande av dessa individers kunskaper och kompetenser skulle tillfredsställa ett flertal behov i samhället, inte minst i arbets- och föreningslivet. Det skulle även öka den kulturella förståelsen och mångfalden skulle
kunna bli en självklar del i den svenska vardagen (Jönsson och Rubinstein 2006, 67). I Sverige finns det bristyrken och ett av dem är lärare. Därför har det i Sverige satsats på kompletteringsutbildning för utrikes födda akademiker med syfte att öka andelen utländska lärare i skolan (Jönsson och Rubinstein 2006, 70). Den kompletteringsutbildning vi här talar om, ULV är en praktisk-pedagogisk utbildning som ger lärarbehörighet. Utbildningen syftar även till att dessa individer ska ha lättare att komma in i lärarrollen i det nya landet. Bristyrken talar man om i fler länder än Sverige. I en engelsk artikel skriver två forskare att antalet läkare som utbildas inte räcker till för att möta behovet i Storbritannien (Kofman och Raghuram 2002; 2077). Frågan efter läkarvård vård har tilltagit då den äldre befolkningen har ökat och behovet av utbildade läkare har därmed vuxit. Något som också påverkat situationen är att läkarlöner och arbetsvillkor har förändrats till det sämre och med det har yrket blivit mindre eftersträvansvärt (Kofman och Raghuram 2002; 2075). För att få bukt med dilemmat i Storbritannien har utrikes födda läkare tillåtelse att börja arbeta omedelbart, till och med innan de fått uppehållstillstånd (Kofman och Raghuram 2002; 2076). Det är intressant för oss i Sverige att se hur andra länder arbetar med liknande problem till exempel när det gäller bristyrken.
7.2 Metodval
Vårt metodval har varit kvalitativ metod vilket passat vårt syfte, detta har gjort att vi har fått en helhetsförståelse för våra respondenters upplevelser. Intervjuerna har lett till att vi kunnat urskilja handlingsmönster hos individerna när det gäller möjligheter och hinder som immigrant. Urvalet av respondenter har varit att de själva fått välja om de velat vara med i vår studie och därför varit öppna och gärna delat med sig av sina upplevelser. Vid en kvalitativ metod finns det även möjlighet att ställa följdfrågor om det behövs och det berikar materialet. Hade vi använt oss av en kvantitativ metod hade vi fått mer fakta men mindre upplevelser, vi hade inte heller träffat individerna och kunnat läsa av gester och kroppsspråk vilket förstärkt vissa uttalanden vid intervjuerna.
Referenslista
Ahmadi, Nader (redaktör). 2003. Ungdom, kulturmöten, identitet. 2:3 (rev.) uppl. Stockholm Liber AB.
Angelöw, Bosse och Jonsson, Thom. 2000. Introduktion till socialpsykologi. 2. (rev.) uppl. Lund: studentlitteratur.
Arbetsförmedlingen 2015. Arbetsförmedlingens återrapportering 2014. Uppdrag till arbetsförmedlingen att utveckla metoderna för och omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens. Regerings uppdrag.
Banerjee, Rupa och Phan, Mai. 2014. Licensing requirements and occupational
mobility among highly skilled new immigrants in Canada. Canada, Quebec:
Département des relations industrielles, université Laval.
Bjurling, Carolina. 2004. Komma till sin rätt. Om invandrade akademikers väg till
kvalificerade arbeten: hinder och öppningar. Stockholm: Högskoleverket.
Bourdieu, Pierre. 1996. Homo academicus. Eslöv: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Bourdieu, Pierre. 2008. Reproduktionen. Lund: Arkiv förlag.
Edström, Josefin. 2015. Vad kostar en akademiker: En jämförelse av
utbildningskostnaden för en svenskutbildad och en invandrad akademiker. Sveriges
Giddens, Anthony. Sociology. 2009. Cambridge: Polity Press.
Göransson, Anita 2005. Ds 2005:12 Makten och mångfalden: Utländsk bakgrund -
tillgång eller hinder på vägen. Stockholm: Regeringskansliet.
Hodkinson, Phil och Sparkes, Andrew. C. 1997. Careership: a sociological theory of
career decision making. British Journal of Sociology of Education, Vol 18, No 1.
Jönsson, Annelis och Rubinstein Reich, Lena. 2006. Invandrade lärares
arbetssituation och läraridentitet - efter fyra år som lärare i den svenska skolan.
Malmö högskola.
http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/handle/2043/8153/invandrade%20larares %20arbetssituation.pdf?sequence=3 (Hämtad 2015-04-20).
Kofman, Eleonore och Raghuram, Parvati. 2002. The state, skilled labour markets, and
immigration: the case of doctors in England. Nottingham: Nottingham Trent
University, Department of International studies.
Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lundh, Christer. 2010. Invandringen till Sverige. Stockholm: SNS Förlag.
Lärarförbundet 2015. 8 fakta om lärarbristen. Artikel från Lärarförbundets hemsida.
Nationalencyklopedin. 1992. Invandring 1. Band 9 sidan 533. Höganäs: Bra böcker AB.
2. edition. Sense Publishers.
Thomsson, Heléne. 2010. Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB. Trost, Jan. 2010. Kvalitativa intervjuer. Lund.: Studentlitteratur AB.
V e t e n s k a p s r å d e t 2 0 0 2 . Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad