I denna undersökning har frågan varit vad det var i vägledningssamtalet som bidragit till individens motivation till förändrad karriärinriktning undersökas. I analysen följer resultatet av intervjuerna som besvarar frågeställningen med hjälp av SCCT- Social Cognitive Career Theory och Maslows behovspyramid.
8.1 Tron på den egna förmågan
En faktor i samtalet som bidrog till motivation till förändrad karriärinriktning var tron på den egna förmågan. En faktor som spelar in i individens karriärutveckling är de tankar individen har om sig själv och sin förmåga och de kommer från de subjektiva värderingar han eller hon har till att genomföra de handlingar som behövs för att uppnå en viss prestation (Hojdal & Poulsen, 2009). Karin hade en begränsad tro på sin egen förmåga då hon ansåg att det vara fel på henne. I samtalet fick hon insikter om sig själv rörande vilka anledningarna var till att hon mådde som hon gjorde samt att tidigare karriärmål inte uppnåtts. Hon kände efter dessa insikter att hon nu skulle klara av att studera med hjälp av att hon fick prata om på vilket sätt hon tidigare begränsat sig själv genom att fokusera för mycket på andras problem. Hon nämnde det vid att det påverkade motivationen att förändra sin karriärinriktning väldigt mycket.
Då Karin tidigare tvivlat på sin egen förmåga och tänkt att det var något fel på henne ändrades detta synsätt till att istället få henne att tro på sig själv genom samtalet med studie- och yrkesvägledaren. Detsamma gällde för Siv som genom att svara på frågor kring vem hon var och vad hon kunde kände hon sig mer självsäker. Hon kände att hon var tillräckligt bra och att hon visst kunde göra förändringen vilket bidrog till motivationen till att göra en förändrad karriärinriktning. SCCT teorin säger att en individs tro på sin egen förmåga är föränderlig (Hojdal & Poulsen, 2009).
34
Sivs motivation till att förändra sin karriärinriktning påverkades av att när hon i samtalet diskuterade kring hennes tankar kring olika alternativ. Hon uttryckte det som att vissa utbildningar var förenade med så höga antagningspoäng att hon inte kände att det var någon idé att studera. Vad personer tror om sig själv och vilka krav de kopplar till ett visst val exempelvis krav till en viss utbildning formar de val de gör vilket också få en avgörande betydelse till deras förmåga att handla. När hon i vägledningssamtalet genom studie- och yrkesvägledarens frågor insåg att hon ändå inte var beredd att lägga ner så mycket tid som krävdes för dessa utbildningar utan att det fanns andra mer lämpliga alternativ bidrog detta till hennes motivation att förändra sin karriärinriktning, förmågan att handla samt tron på sig själv.
Oskars tro på sin egen förmåga påverkades av att det i samtalet diskuterades kring en handlingsplan där det steg för steg uttrycktes vad Oskar skulle göra för att nå dit han ville. Han kände att han nu skulle klara av att göra en förändring vilket i sin tur påverkade motivationen till att börja studera. Enligt SCCT teorin är individens subjektiva antagelser som till största del får dem att välja olika aktiviteter och miljöer vilket också kan påverka hur mycket individen väljer att anstränga sig för att nå ett mål (Hojdal & Poulsen, 2009).
8.1.1 Förväntan på vilket utbyte ett val eller handling kommer att ge
Sivs förväntan till att göra en förändrad karriärförändring färgades av hopplöshet och förvirring då hon nyligen avbrutit en högskoleutbildning. En persons förväntningar kan vara påverkade av vilka resultat som individen sett att tidigare handlingar gett. (Hojdal & Poulsen, 2009). Under vägledningssamtalet påverkades hennes förväntan positivt då hon av studie- och yrkesvägledaren fick frågan: ”Varför skulle inte du klara av det”? En individs förväntan på ett resultat kan vara påverkan av vilken respons omgivningen gett. ( Hojdal & Poulsen, 2009) Siv uttryckte även att frågan gjorde att hon kände sig extra motiverad att göra en karriärförändring. Därmed förändrades även hennes förväntan på vilket resultat en karriärförändring skulle ge.
35
8.1.2 Personliga mål
Enligt SCCT teorin betyder ett personligt mål ett beslut om att börja med en viss aktivitet eller strävna efter att uppnå ett visst resultat (Hojdal & Poulsen, 2009).
Karin och Oskar nämnde att när de i vägledningssamtalet förde diskussioner kring vad deras mål var och vad de skulle göra härnäst påverkades deras motivation till att göra en karriärförändring. Karin uttryckte att hennes motivation till att börja studera väcktes när hon fick frågan under vägledningssamtalet vad hennes mål var och hon insåg att det var dags att göra något åt saken då hon kom att tänka på att målet innebar att hon skulle få arbeta med vad hon verkligen ville göra fem dagar i veckan. Oskar beskrev situationen som att när han såg vad hans mål var och vilka steg han behövde ta för att komma dit
påverkades precis som för Karin motivation till att förändra sin karriärinriktning. Mål som individen själv satt upp motiverar personen att göra vad som beslutats vilket också bidrar till att ge handlingarna ett syfte (Hojdal & Poulsen, 2009).
8.2 Maslows behovshierarki
Samtliga intervjupersoner beskrev att vad som bland annat bidrog till motivation till att göra en förändring i sin karriär var den information som gavs i samtalet samt diskussioner kring olika yrkesalternativ vilket fick de att inse att möjligheten till att börja studera fanns.
Karin uttryckte att hon upplevde som allra störst motivation till att göra en förändring i slutet av samtalet på grund av att hon då hade fått den information hon ansågs sig behöva. Oskar nämnde bland annat att när han fick information om att situationen gick att lösa ekonomiskt möjligt bidrog den vetskapen till motivationen att göra en förändring i
karriären. Siv nämnde att när hon tillsammans med studie- och yrkesvägledaren undersökte och diskuterade olika yrkesalternativ insåg hon att hon kunde börja studera igen vilket i sin tur bidrog till motivationen att göra en karriärförändring.
I samtalen fick samtliga vetskap och förståelse som de ansåg sig behöva för
motivationen till att göra en karriärförändring. Maslow uttryckte i sin behovshierarki att människan har ett kognitivt behov vilket är ett behov av att veta, undersöka och förstå vilket blev tillfredsställt för intervjupersonerna (Karlsson, 2007). Hos intervjupersonerna
36
fanns med andra ord en vilja att ta reda på information kring vilka möjligheter som fanns. I människan finns starka inneboende krafter som strävar mot utveckling och
självförverkligande vilket är detsamma som att uppnå det maximala av individuella möjligheter (Karlsson, 2007).
I och med att samtliga fick den kunskap de behövde gick en helhetslösning att se. Från att ha diskuterat en mängd olika alternativ bestämde de sig för ett alternativ. Ordning skapades vilket gjorde att nästa behov som följde i behovshierarkin tillfredsställdes vilket var växtbehovet av estetik som innefattar ordning (Karlsson, 2007). Efter att dessa två behov var tillfredsställda fanns tillräckligt med motivation till att slutligen ta steget att börja studera och sedermera arbeta med det yrke de såg sig själv passa inom. Då tillfredsställdes det allra sista växtbehovet i hierarkin som är självförverkligande vilket kan förklaras som personlig utveckling och ett optimalt utnyttjande av ens förmågor och talanger vilket kan vara inom vilket område som helst. Det är växtbehoven som gör oss motiverade att utveckla vår fulla potential och växtbehoven såg Maslow som det högsta uttrycket för mänsklig motivation (Karlsson, 2007).
Karin, Siv och Oskar befann sig tillslut allra överst på Maslows behovshierarki och orsaken som gjorde att de hamnade där var att de genom samtalet fick olika behov tillfredsställda så att de slutligen kunde få göra någonting av sina unika personliga möjligheter. Människan har ett antal behov som behöver tillfredställas för att människan ska kunna utvecklas och dessa behov som i sin tur är själva drivkraften för människans beteende (Karlsson, 2007).
37