Syftet med arbetet har varit att undersöka på vilket sätt vägledningssamtalet bidragit till individens motivation till förändrad karriärinriktning. Nedan följer en diskussion kring undersökningens resultat och analys, relevansen för min kommande profession samt förslag på vidare forskning.
I Inledningen går att läsa att vägledarens arbete enligt Den nationella
Vägledarföreningen kan beskrivas genom att i vägledningssamtalet skapa motivation. Resultatet bekräftar att samtliga intervjupersoner upplevde att vägledningssamtalet bidrog till motivation att förändra karriärinriktningen. De faktorer som tydligast i samtalet bidrog till deras motivation att göra en karriärförändring var påverkan av tron på deras egen förmåga, diskussioner kring mål samt information kring olika yrkesalternativ. För både Karin och Sivs del framkom med all tydlighet att deras tro på sin egen förmåga tidigare varit begränsad vilket utgjort ett hinder för motivationen till att kunna förändra karriären. De intervjuade fick i samtalet med studie- och yrkesvägledaren genom olika frågor insikter om sig själva som gjorde att deras tro på sin egen förmåga stärktes och i sin tur påverkade motivationen till att börja studera.
För Oskars del påverkades hans motivation till stor del av att han i vägledningssamtalet fick ett tydligt mål och kunde se vilka steg han behövde ta för att nå målet. I samtalen blev det tydligt att motivationen påverkades när intervjupersonernas perspektiv vidgades genom att få se både hinder och möjligeter som de tidigare inte sett (Hägg & Kuoppa, 2007), vilket Lindh(1998) beskriver som att ofta är det nya infallsvinklar som behövs för att kunna förändra nuvarande situation.
Efter denna undersökning går det inte att säga något generellt om vilka faktorer som påverkar människors motivation i ett vägledningssamtal till att göra en förändring i sin karriär vilket inte heller har varit syftet. Syftet med valet av kvalitativ metod har varit att få fram individernas tankar, känslor och erfarenheter.
38
Frågan jag ställer mig är om intervjupersonernas motivation till att göra en förändring påverkats om de suttit i samtal med någon annan studie- och yrkesvägledare? Alla tre nämnde att studie- och yrkesvägledarens bemötande och förståelse påverkade deras motivation till att göra en förändring. För mig blir det tydligt hur viktigt det är att studie- och yrkesvägledare tänker på att de själva genom sitt sätt att vara i samtalet kan påverka en individens motivation till att göra en förändring i karriären.
Jag tänker också att det är viktigt att studie- och yrkesvägledare under
vägledningssamtalet undersöker individens tro på sin egen förmåga. För om en individ lämnar ett vägledningssamtal utan en tro på sin förmåga att klara av att göra en förändring kan det vara avgörande för om handlingen blir möjlig enligt SCCT- teorin. Därtill finner jag det relevant att understryka vikten av att prata om motivation i ett vägledningssamtal. SCCT-teorin och Maslows behovshierarki visar att det är en rad olika faktorer som påverkar en individs motivation, vilket gör att en bra fråga för en studie- och
yrkesvägledare att ställa i ett samtal kan vara ”Vad skulle du behöva för att känna dig motiverad till att göra en förändring i din karriär?”.
Avslutningsvis tänker jag att jag önskar att fler människor genom ett vägledningssamtal fick tillräckligt med motivation att göra en karriärförändring. Oskar nämnde det vid: -” Jag önskar att fler hade möjlighet att ta samma steg”.
Under arbetets gång har funderingar uppkommit kring att det vore intressant att studera vilka andra faktorer som bidrar till att påverka en individs motivation till att förändra sin karriärinriktning utöver att individen träffar en studie- och yrkesvägledare? Därtill har nyfikenhet väckts kring att undersöka hur studie- och yrkesvägledare beskriver att de i vägledningssamtal arbetar för att bidra till individens motivation till förändring av sin karriär? En anledning att undersöka den frågan vore att resultatet hade kunnat användas till att sprida kunskapen till andra studie- och yrkesvägledare.
39
Källförteckning
Tryckta källor:
Askheim, Ole Petter & Starrin, Petter (2007). Empowerment i teori och praktik.1 uppl. Malmö: Gleerups
Brown, Duane & Brooks, Linda (1996). Career Choice and Development. San Francisco: Jossey-Bass.
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder.1uppl. Malmö: Liber ekonomi Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1 uppl. Malmö: Gleerups utbildning Jacobsen, Dag Ingvar & Thorsvik, Jan (1995). Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur
Hojdal & Poulsen (2009). Karrierevalg: teorier om valg och valgprocesser.1.udgave, 1 oplag. Fredensborg: Studie og Erhverv
Helkama, Klaus & Myllyniemi, Rauni & Liebkind, Karmela (2000). Socialpsykologi – en
introduktion. 2 uppl. Karlshamn: Liber
Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria (2007). Professionell vägledning: med samtal som
redskap. 2., [rev] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, Lars (2007). Psykologins grunder. 4 uppl. Ungern: Studentlitteratur Larsen Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt, Kristianstad: Gleerups
Lindh, Gunnel (2007). Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen. Stockholm: HLS förlag.
Lindh, Gunnel (1988). Vägledningsboken. Lund: Studentlitteratur
Lundgren, Mikael & Lökholm, Kent (2006). Motivationshöjande samtal i skolan. Lund: Studentlitteratur
40
Elektroniska källor:
Vägledarföreningen (2007) http://www.vagledarforeningen.org/ (hämtad 11-04-27) Pressmeddelande, 08-10-04 (hämtad 11-04-29) http://www.svd.se/naringsliv/jobbet/en-av-fyra-vill-byta-yrke_1826537.svd Undersökning kan beställas på: www.kellyservices.se41
Bilaga -Intervjuguide
Berätta om dig själv. Ålder, utbildningsnivå, nuvarande arbete/utbildning
Innan samtalet
Vad var det som fick dig att söka dig till en vägledare? Hur länge sedan var det du träffade vägledaren? Hur många tillfällen träffades ni totalt?
Vad hade du för förväntningar på samtalet?
Var befann du dig i karriären när du besökte vägledaren?
Hur upplevde du din motivation till förändrad karriärinriktning innan samtalet med vägledaren?
Vad hade du gjort tidigare för att försöka motivera dig till att göra en förändrad karriärinriktning
Under samtalet
Hur skulle du beskriva samtalets struktur?
I vilken del av samtalet påverkades din motivation till förändrad karriärinriktning? Början, mitten, slutet?
Användes någon övning i samtalet? Iså fall, hur påverkade den din motivation till förändrad karriärinriktning?
Hur påverkade frågorna i samtalet din motivation till förändrad karriärinriktning? På vilket sätt bidrog informationen som gavs i samtalet till motivationen att
förändra karriärinriktning?
Hur påverkade vägledningssamtalets innehåll kring tidigare erfarenheter din motivation till förändrad karriärinriktning?
42
Hur påverkade vägledningssamtalets innehåll kring nya eller andra möjligheter din motivation till förändrad karriärinriktning?
Innehöll samtalet någon diskussion kring mål? Hur bidrog den iså fall till motivation till förändrad karriärinriktning?
Hur såg samtalet ut kopplat till möjligheter, begränsningar och hinder? På vilket sätt bidrog detta till din motivation till förändrad karriärinriktning?
Hur pratade ni kring olika alternativ kopplat till din framtida karriär i samtalet? Hur påverkade detta din motivation till förändrad karriärinriktning?
Hur bidrog vägledningssamtalets innehåll rörande insikter om dig själv till din motivation till förändrad karriärinriktning?
Upprättade ni någon handlingsplan? Hur såg den iså fall ut? På vilket sätt bidrog den till din motivation till förändrad karriärinriktning?
Sammanfattning
Var det någon fråga, någon information eller någon övning som gjorde dig extra motiverad att göra en förändrad karriärinriktning?
Om du tänker på samtalet som helhet. Fanns det något annat i samtalet förutom det jag ställt frågor kring som bidrog till din motivation till förändrad karriärinriktning?
Efter samtalet
Vad hände efter samtalet?
Vad bestämde du dig för att göra med din karriär?
Vad har mer bidragit till din motivation att göra en förändrad karriärinriktning förutom själva samtalet?