Examensarbete
15 högskolepoäng
Vägledningssamtalet och individens
motivation till karriärförändring
Guidance consultation and the individual’s motivation for career change
Josefin Larsson
Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp
2011-06-10
Examinator: Jan Anders Andersson
Handledare: Ann-Christin Ringström Studie- och
yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle
2
Sammanfattning
Syftet är att undersöka på vilket sätt vägledningssamtalet bidrar till individens motivation till förändrad karriärinriktning. Utifrån syftet har följande frågeställning formulerats: Vad är det i vägledningssamtalet som bidrar till individens motivation till förändrad
karriärinriktning? För att få svar på frågan har kvalitativ metod använts i form av interjuver med totalt tre respondenter. För att analysera resultatet har SCCT - Social Cognitive Career Theory samt Maslows behovspyramid använts.
Resultatet visade att för samtliga intervjupersoner var det flera faktorer som bidrog till deras motivation till att förändra karriärinriktningen. Påverkan av tron på den egna förmågan, diskussioner kring mål samt information kring olika yrkesalternativ var de faktorer som hade störst inverkan. Dessutom upplevde intervjupersonerna att även studie- och yrkesvägledarens bemötande och förståelse av intervjupersonens situation i inledningen av vägledningssamtalet bidrog till deras motivation till att förändra sin karriärinriktning.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
2. Bakgrund ... 8
2.1 Historiskt perspektiv på vägledning ... 8
2.2 Processen innan vägledning ... 9
2.3 Strukturen i ett samtal ... 10
2.3.1 Fyrstegsmodellen ... 10
2.3.2 Hägg & Kuoppas samtalsmodell ... 11
2.3.3 Information i samtalet ... 12
2.4 Motivation ... 12
2.4.1 Vår självförmåga och dess påverkan ... 12
3. Syfte och frågeställning ... 14
4. Tidigare forskning ... 15
4.1 Motiverande samtal ... 15
4.2 Empowerment ... 16
4.3 Samtalet – Gunnel Lindh ... 16
5. Metod ... 18
5.1 Kvalitativ metod ... 18
5.1.1 Metoddiskussion ... 18
5.2 Urval ... 19
5.3 Validitet och reliabilitet ... 19
5.4 Objektivitetsprincipen ... 20
5.5 Genomförande ... 20
5.6 Etik ... 21
6. Teori ... 22
6.1 SCCT ... 22
6.2 Abraham Maslows behovshierarki ... 24
7. Resultat ... 26
7.1 Intervjupersonerna ... 26
5
7.2.1 Karin ... 27
7.2.2 Oskar ... 29
7.2.3 Siv ... 30
8. Analys ... 33
8.1 Tron på den egna förmågan ... 33
8.1.1 Förväntan på vilket utbyte ett val eller handling kommer att ge ... 34
8.1.2 Personliga mål ... 35
8.2 Maslows behovshierarki... 35
9. Diskussion ... 37
Källförteckning ... 39
6
1. Inledning
”Jag är inte nöjd med min nuvarande situation. Jag skulle vilja göra något annat.”
Dessa ord eller ord med samma innebörd har jag hört kollegor på tidigare arbetsplatser uttrycka. Jag började efter hand att reflektera över vad det är som gör att vissa människor har motivation och andra helt saknar eller enbart till viss del känner motivation till att göra förändringar i sin karriär? Slutligen tänkte jag också på vad som skulle kunna påverka individens motivation till att slutligen göra en förändring i sin karriär?
Som snart färdigutbildad studie- och yrkesvägledare vet jag idag att vägledare alltmer arbetar med karriärvägledning och att vägledarens arbete kan beskrivas utifrån att i ett vägledningssamtal skapa motivation (vagledarforeningen). Ett vägledande samtal förs med en professionellt utbildad person och samtalet kan handla om individens olika
livssituationer. ”Syftet med samtalen är att finna ett sätt att hantera de möjligheter och svårigheter som är knutna till denna situation”( Hägg& Kuoppa, 2007, s.30).
Vägledningssamtal kan ske på skolor, på vägledningscentra, på arbetsförmedlingar, högskolor och universitet eller på arbetsplatser i privat och offentlig sektor
(vagledarforeningen).
Tidigare var det vanligt att människor arbetade under större delen av sina yrkesverksamma år inom ett yrke och på en och samma arbetsplats. Arbetsmarknaden idag är mer
föränderlig och dynamisk och människor rör sig allt mer mellan olika arbeten och det är inte ovanligt att byta yrke vid ett eller ett par tillfällen under sitt arbetsliv. Det finns allt fler valmöjligheter och samhällets tempo är högt vilket gör att långt ifrån alla människor tar sig tid att stanna upp och reflektera över var de egentligen vill arbeta någonstans och därefter göra den förändring som krävs för att nå dit. Det enda de känner är att de inte är nöjda med sin nuvarande situation.
7
Mina funderingar finner jag relevanta att undersöka då det bland annat under 2008 gjordes en undersökning via Kelly Services som visade på att cirka en av fyra svenskar (26 %) skulle vilja byta arbete då de upplever att de valt fel yrke och lika många är osäkra på om de har rätt arbete. Undersökningen gjordes i 33 länder och det visade sig att befolkningen i Sverige är mer missnöjda med sina yrkesval i jämförelse med många andra
länder(kellyservices).
Uppsatsen avser att undersöka vad ett samtal med en studie- och yrkesvägledare kan åstadkomma för individens motivation att göra karriärförändringen han eller hon funderat över. Förhoppningen är att undersökningen ska leda till att fler människor får kunskap om att studie- och yrkesvägledare med samtalet som redskap kan påverka människors
motivation till att göra karriärförändringar och att fler således ger sig själv möjlighet att göra denna förändring.
8
2. Bakgrund
2.1 Historiskt perspektiv på vägledning
En förutsättning för yrkesvägledning är att det i samhället finns någon form av fritt val av yrke. Då industrisamhället växte fram uppstod möjlighet för fler människor att välja yrke och samtidigt uppstod ett behov både för individen och för staten av en mer organiserad yrkesvägledning. Dessförinnan saknades större behov av vägledning eftersom människor redan vid födseln fick sin plats i samhället utifrån den samhällsklass föräldrarna tillhörde. Exempelvis om pappan var adelsman blev sonen också det. Att röra sig mellan
samhällsklasserna var en mycket begränsad möjlighet och sågs i vissa kulturer som omoraliskt (Lindh, 1988).
År 1902 brukar räknas som det år då yrkesvägledningen föds. Detta år öppnar de första offentliga arbetsförmedlingarna i Göteborg och Helsingborg och huvuduppgiften är att förmedla arbete. I Boston utformas ungefär samtidigt den första modellen för vägledning av en man vid namn Frank Parson. Han hävdade att yrkesvalet var en engångsföreteelse och att individens egenskaper skulle matchas mot de krav ett visst yrke ställde. Denna modell skulle bidra till att rätt person hamnade på rätt plats. Modellen gick ut på ett så kallat sunt resonerande mellan kunskaper om individen själv och kunskaper om omvärlden det vill säga vilka yrkes- och utbildningsmöjligheter som fanns. Att rätt person hamnade på rätt plats försökte man även se till via såkallade anlags- och intressetest. Testresultaten visade statiska förmågor och egenskaper som sedan matchades med olika yrkens. Under 1950-talet förändrades synen på yrkesvalet från att tidigare ha setts som en engångsföreteelse till att nu betraktas som en process. Förutom begreppet yrkesval tillkommer nu även begreppet karriär. Karriär beskrivs tidsmässigt mer omfattande än ett yrkesval. Det nya begreppet kommer av att utvecklingspsykologin säger att människan är i ständig utveckling och yrkesvalet ses som en process som börjar redan i barndomen och pågår hela livet.
9
Psykologisk teori går också att hitta i de karriärutvecklingsteorier som utvecklas där förklaringar ges till människans beteende vid ett yrkesval. Till exempel handlar karriärteorierna om beslutsfattande, karriärutveckling och livsstadier. Samtidigt som karriärutvecklingsteorierna utvecklas förändras synen på vägledningen. I
karriärvägledningsbegreppet tydliggörs att personlig vägledning och vägledning av val av karriär hör ihop. Från att tidigare ha betonat att vägledning var yrkesinformation vid några enstaka tillfällen betonas nu även individen och individens självkännedom. Från att ha sett test som ett viktigt verktyg går man nu till att betona att samtalet är vägledarens viktigaste hjälpmedel. Utvecklingen av vägledningen har gått från ren yrkesvägledning till mer studievägledning och idag talas det om karriärvägledning (Lindh, 2007).
2.2 Processen innan vägledning
De flesta vägledningssökande som står inför val av arbete, utbildning och framtid har gemensamt att inte klara situationen på egen hand. Innan de söker upp en vägledare har det för de flesta inneburit en process att besluta sig för att till slut söka vägledning. Den
processen kan beskrivas enligt en modell som utgår från de individer som har frihet att välja rörande om de ska söka vägledning eller låta bli (Lindh, 1998).
Enligt modellen genomgår den sökande tre skeden:
1. Att personen ska bli medveten om att hon eller han har ett problem 2. Bestämma sig för om hon eller han ska göra något åt problemet eller inte
3. Besluta sig för om hon eller han ska försöka hitta en lösning själv eller söka råd från andra
För en del av de som söker vägledning är problemet att de inte kan välja en inriktning kopplat till arbete, yrke eller utbildning. De kan sakna kunskaper om sig själva och sin omgivning. De kan känna sig oklara över var de egna förutsättningarna passar in bäst samt vara osäkra om sina intressen och önskemål och hur dessa kan översättas i termer av utbildningar och arbetsuppgifter.
10
Ett annat problem som är vanligt är att den sökande är osäker kring vilka krav som ställs för en utbildning eller ett arbete och hur möjligheterna ser ut för att skaffa dessa
kvalifikationer. Det kan också röra sig om att den sökande behöver kompensera en begränsning eller en utbildningsbakgrund som är bristande.
Genom vägledning får den sökande kunskaper om de möjligheter som finns för att klara av sin situation. Vägledningen ger också den sökande kunskaper om vilka möjligheter som finns för att klara situationen samt insikter om vilka inre och yttre faktorer som påverkar och styr situationen (Lindh, 1998)
2.3 Strukturen i ett samtal
De flesta modeller studie- och yrkesvägledare använder i ett vägledningssamtal följer samma struktur. Strukturen består av att vägledaren tillsammans med den sökande utreder och klargör problemsituationen, ser på olika alternativ, väljer det bästa alternativet, gör en handlingsplan samt ser till att planen genomförs (Lindh, 2007). I denna undersökning har jag valt att presentera två av dessa modeller nämligen fyrstegsmodellen samt Hägg & Kuoppas samtalsmodell för att förtydliga bilden av ett vägledningssamtals innehåll.
2.3.1 Fyrstegsmodellen
I fyrstegsmodellen beskrivs ett val utifrån kunskap om den sökande, kunskap om alternativ, hjälp att fatta beslut och hjälp med genomförandet. Kunskap om mig själv handlar bland annat om önskemål, intressen, självkännedom och föreställningar om olika utbildningar och arbeten. Målet är hitta alternativ det vill säga utbildningar eller arbeten som bäst stämmer överens med dessa kunskaper. Väljandet handlar om att hitta och utvärdera information, klargöra olika alternativ var för sig, värdera olika alternativ. Till detta kommer också vetskap om vägarna till de olika alternativen och konsekvenser av valet. Allra sist handlar det om att ta ställning. I ett vägledningssamtal finns således delar eller hela modellen med i ett vägledningssamtal. Vägledaren ger genom samtalet individen hjälp till självhjälp.
11
Vägledning kan liknas vid ett komplement till individens egen förmåga att själv förändra sin karriär (Lindh, 2007).
2.3.2 Hägg & Kuoppas samtalsmodell
Hägg & Kuoppas samtalsmodell är kumulativ vilket innebär att de olika faserna följer och bygger på varandra. Det går alltså inte att hoppa över någon fas. Däremot går det bra att sluta efter första eller andra fasen. När ordet problem används inom modellen avses inte vad vi i vardagligt tal kan tolka som något tråkigt eller ledsamt. Ordet problem kommer av grekiskans ”problema” och betyder en fråga eller en uppgift. Problem används för det som den sökande vill ha hjälp med i vägledningssamtalet (Lindh, 1998).
Fas 1
Innebär att klargöra och utreda situationen ur den sökandes perspektiv. Den sökande ska i denna fas klargöra sin situation ur olika aspekter. All vägledning måste börja med detta då en brisfällig beskrivning av problemet försvårar den fortsatta bearbetningen av problemet. Ju klarare och tydligare problemet formulerats desto lättare är det att finna en lösning som stämmer överens med problemet.
Fas 2
Innebär att den sökandes perspektiv vidgas. Med detta menas att samtalet handlar om att se möjligheter, begränsningar och hinder som den sökande inte sett tidigare. Ofta är det nya infallsvinklar som behövs för att kunna förändra nuvarande situation. I denna fas kan den sökande få hjälp att både se på sig själv och på sina möjligheter på ett annat sätt genom att få ny kunskap, omstrukturering av gammal kunskap och/eller korrigering av gammal kunskap. Fas 2 avslutas med att den sökande sätter upp konkreta, specifika och realistiska mål. Mål ska bidra till en lösning av problemet eller till att den sökande lättare kan hantera sin situation.
12
Fas 3
Denna fas har som syfte att en handlingsplan ska upprättas. Handlingsplanen ska helst vara så konkret att den går att utvärdera om målet som sattes i fas 2 är uppnått (Hägg& Kuoppa, 2007). Handlingsplanen ska visa på hur den sökande steg för steg ska göra för att målet ska bli verklighet (Lindh, 1998).
2.3.3 Information i samtalet
Information har en given plats i ett vägledningssamtal. Det kan vara just information som den sökande behöver för att fatta sitt beslut. Information som ges i ett vägledningssamtal ska vara adekvat dvs. vara relevant för den problematik samtalet handlar om. Information ska även vara korrekt och förmedlingen av informationen ska ske så att den sökande förstår den. Dock är det viktigt att inte en alltför stor del av samtalet ägnas åt information så att den sökande istället för att bli hjälp att fatta ett beslut istället blir villrådig dvs. inte kan besluta sig för någon lämplig handling. För att den sökande ska kunna fatta ett beslut måste han eller hon känna till de möjligheter som finns. Detta är grunden för allt arbete kring val och beslut (Hägg& Kuoppa, 2007).
2.4 Motivation
Motivation är ett begrepp med många olika definitioner. Denna undersökning kommer att utgå från följande definition av motivation hämtad från psykologisk forskning:
Tron på den egna förmågan, antigen den är realistisk eller orealistisk, skapar grunden för målmedvetet strävande. Denna strävan, viljan, avsikten, ansträngningen speglar det som inom psykologisk terminologi kallas motivation.”(Helkama m.fl., 2000, s.130).
2.4.1 Vår självförmåga och dess påverkan
En känsla av självförmåga handlar om individens uppfattning om att han eller hon kan påverka omständigheter som är viktiga i hans eller hennes liv. Albert Bandura skapade
13
begreppet self efficacy vilket är detsamma som individens tro på sin egen förmåga. Känslan av självförmåga är en viktig motiverande faktor vid all inlärning. En individ kan bilda sig en uppfattning om sin egen förmåga genom att ta in information kring följande:
Kännedom om tidigare prestationer har stor betydelse. När en individ lyckas förstärks tron på den egna förmåga medan misslyckanden försvagar den. I synnerhet försvagas tron på den egna förmågan vid misslyckanden i början av en uppgift.
Individens kännedom om prestationer utförda av individer som liknar honom eller henne själv har betydelse för tron på den egna förmågan. Exempelvis om en vän klarar en uppgift tror jag att det är möjligt även för mig.
Verbal påverkan är till exempel när någon säger: Klart att du kan! När individen upplever att källan är pålitlig ökar påverkan.
Fysiska och emotionella reaktioner ger information om tron på den egna förmågan. Om en individ klarar en svår uppgift eller situation med ett bevarat lugn drar hon eller han slutsatsen att tro sig kunna. Uppstår istället nervositet och upprördhet tyder det på en svag känsla av självförmåga. Därtill underskattar en individ lättar sin självförmåga när han eller hon är nedstämd till skillnad mot när han eller hon är i mental balans (Helkama, 2004).
14
3. Syfte och frågeställning
Syftet är att undersöka på vilket sätt vägledningssamtal bidrar till individens motivation till karriärförändring. Med karriärförändring menas att individen antigen börjar studera eller arbeta inom en ny bransch.
Frågeställning:
Vad är det i vägledningssamtalet som bidrar till individens motivation till karriärförändring?
15
4. Tidigare forskning
Tidigare forskning knuten till undersökningens frågeställning, har inte kunnat gå att finna. Nedan presenteras forskning kring motivationshöjande samtal i skolan, empowerment samt Gunnel Lindhs – Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen.
4.1 Motiverande samtal
Motiverande samtal är både ett förhållningssätt och en samtalsteknik som syftar till att åstadkomma förändring, detta går att läsa i Motivationshöjande samtal i skolan (Lundgren & Lökholm, 2006). Utgångspunkten för denna typ av samtal är att eleven själv kan finna svar och lösningar och syftet med samtalet är ofta att hitta ett sätt att hantera de möjligheter och svårigheter som är knutna till en viss situation. I motiverande samtal är det först och främst eleven som ska tala. Samtalsledaren står för strukturen, lyssnar, frågar, bekräftar och undviker att gå in i argumentation. I början utforskas vad eleven vet, tänker och vill. Att en förändring genomförs är eleven själv ansvarig för.
Det kan finnas flera vägar att nå det uppsatta målet för förändringen. Om i den situation då eleven får ett urval av olika handlingsalternativ, skapas en möjlighet att utforska den väg som eleven upplever vara den enklaste. Ett mål med motiverande samtal är att öka tron på den egna förmågan. I de fall en elev tror sig kunna genomföra en förändring ökar
motivationen. Tron på att man ska klara av något är i sig själv mycket
motivationsskapande. Samtalsledaren måste ge eleven en förhoppning om att individen har en möjlighet att klara av förändringen. Avsaknad av tro på den egna förmågan kan medföra att förändringen aldrig genomförs. Då ansvar lämnas över till eleven att själv bestämma och styra sin egen förändring ges signaler att samtalsledaren utgår från att eleven har kapacitet att genomföra förändringen. En lärare skall förutom att vara kunnig inom sina
16
sätt. En förutsättning för det goda samtalet mellan lärare och elev är att eleven har
förtroende för läraren. I motiverande utgår man bland annat från grundantagande från den humanistiska skolan om att människan är självförverkligande.
4.2 Empowerment
Empowerment har sitt ursprung i begreppet power. Power kan betyda styrka, kraft eller makt. Askheim & Starrin (2007) skriver att begreppet empowerment betonar vikten av att stödja personer som befinner sig i en utsatt situation. Utgångspunkten är att stärka
individen. Det handlar om att få igång processer och aktiviteter som kan förstärka deras självkontroll, vilket i praktiken handlar om att människor får större självförtroende, bättre självbild, större kunskaper och färdigheter till att förändra sin situation. Begreppet
empowerment omfattas av en positiv syn på människan som en aktiv och driftig individ och som vet sitt bästa om de rätta förhållandena skapas. Empowerment, dvs. att erhålla styrka, kraft och makt betyder att personer som befinner sig i en maktlös position ska skaffa sig styrka som kan ge dem kraft att komma ur maktlösheten för att få inflytande över sina liv. Empowerment uttrycker därmed både en målsättning och de medel som krävs för att nå målet. En punkt är vikten av att skapa medvetenhet hos individen kring sambandet mellan den egna livssituationen och samhälleliga förhållanden. Begreppet innebär att individen minskar sin maktlöshet, får ökad kontroll över sitt liv samt möjligheter att förändra sitt liv.
4.3 Samtalet – Gunnel Lindh
Lindh (2007) analyserar samtalen i tre perspektiv: ett intentionellt, ett interaktionellt och ett samhälleligt/ institutionellt. Ett centralt begrepp är projekt. Projekt är en teoretisk
konstruktion och innebär i detta sammanhang innebörden av deltagarnas agerande. Gunnel Lindh studerar samtalsprocesser som sker mellan studie- och yrkesvägledare och elever i årskurs nio. Forskningen syftade till att få förståelse för vad som händer i
vägledningssamtalet. Hur samspelar de olika projekten med varandra? Vad är det som formar vägledarens och den sökandes agerande i vägledningssituationen? För att försöka komma åt detta tillskriver Lindh aktörerna vissa avsikter. Innebörden i handlingen bör
17
förstås som det som individen menade med den. De enskilda handlingarna kan inte förstås om de inte relateras till ett projekt. Beroende på vilket projekt vi relaterar den till kommer handlingen att beskrivas på olika sätt, beteendet kommer att tillskrivas olika innebörder. I analysen av de sju vägledningsamtalen försöker Lindh förstå vägledarnas respektive de sökandes handlingar i termer av deras projekt. De sökande blandar informationsprojekt med projekt av mer personlig karaktär. För vägledarna dominerar ett informationsprojekt. Ett av de vanligaste informationsprojekten är att vidga den sökandes perspektiv inför studie- och yrkesvalet och att svara på den sökandes frågor. En av vägledarna har projektet att vidga den sökandes perspektiv kring olika yrken och arbeten. Bådas projekt finns med i samtalet, vilket innebär att ungdomarna kan göra sig hörda åtminstone till viss del. Projekten
fungerar oftast väl ihop. I ett par fall fungerar de dock extra bra. I ena fallet eftersom bådas projekt går ut på att hantera problem av mer personligt slag. I andra fallet eftersom båda är inställda på att ge respektive ta emot information om utbildningar, yrken och arbeten. Hon tycker sig kunna dela in samtalen i fyra kategorier utifrån karaktären på de övergripande projekt som hon menar genomsyrar samtalen. Ett av dessa fyra är ” vidga
perspektivprojekt”. Grundläggande för den sökandes möjligheter att göra sig hörd är att vägledaren har förståelse för vilket behov av hjälp den sökande har. Att gemensamt utreda den sökandes önskemål och behov och bli överens vad problemet är anses vara
18
5. Metod
5.1 Kvalitativ metod
I undersökningen har kvalitativ metod använts. Formen för den kvalitativa metoden har varit intervjuer. Intervjuformen som användes har varit semi- strukturerad intervju. Med semi- strukturerad intervju menas att intervjupersonen har en uppsättning frågor som kan beskrivas som ett frågeschema och intervjuaren har ett visst utrymme för att ställa
uppföljningsfrågor till det som intervjuaren uppfattar som viktiga svar (Bryman, 2007).
5.1.1 Metoddiskussion
Då jag ville få fram intervjupersonernas tankar, känslor och erfarenheter valde jag
kvalitativ forskning. Intresse fanns inte av att undersökningen skulle vara representativ det vill säga att resultaten skulle vara giltiga för fler än de som varit med i undersökningen för då vore en kvantitativ metod lämpligare.(Larsen, 2009). En annan anledning till att valet föll på kvalitativ forskning var att jag ville ha möjlighet att ställa följdfrågor för att få kompletterande och fördjupande svar för att få en helhetsförståelse av fenomenet (Larsen, 2009). Svårigheten att få tag på intervjupersoner tillsammans med intervjupersonernas geografiska placering gjorde att intervjuerna gjordes per telefon då det tog mindre tid i anspråk. Förutom fördelen med att telefonintervjuerna tog mindre tid minskade risken för att resultatet skulle komma att påverkas av att intervjupersonerna skulle påverkas av olika faktorer såsom till exempel kön, klass och ålder hos mig som intervjuade. Vid direkta intervjuer kan detta göra att intervjupersonerna svarar på det sätt de tror intervjuaren
uppskattar (Bryman, 2007). Jag var dock medveten om att nackdelen med telefonintervjuer är att intervjuaren inte kan se intervjupersonen och därmed inte heller se om en fråga väcker undran eller osäkerhet hos intervjupersonen. Vid en direkt intervju kan intervjuaren
19
reagera på sådana tecken genom att antigen klargöra eller upprepa frågan (Bryman, 2007). Det jag gjorde för att undvika detta var att när jag upplevde minsta tvekan eller undran från intervjuperson påtalade jag detta och gav intervjupersonen en chans att få ytterligare upprepning av frågan eller förklaring på eventuella oklarheter. Jag bad också
intervjupersonerna inledningsvis att säga till direkt om det fanns något under intervjun som de upplevde otydligt eller som de inte förstod. Några prointervjuer genomfördes aldrig och anledningen till det var att risken att inte få ihop antalet intervjupersoner som krävdes för att undersökningen skulle kunna genomföras var för hög då det var svårt att få tag på intervjupersoner.
5.2 Urval
Målet för undersökningen har varit att uppnå mesta möjliga kunskap utan att kunskapen skulle bidra till att det gick att generalisera vilket har gjort att urvalet bestod av ett icke- sannolikhetsurval. Allra först togs kontakt med personer som genom sin yrkesroll hade kunskap om forskningsområdet. Dessa personer gav i sin tur kontaktuppgifter till personer som sedermera blev undersökningens intervjupersoner vilket innebär att jag har använt mig av ett såkallat snöbollsurval (Larsen, 2009).
5.3 Validitet och reliabilitet
Validitet betyder giltighet och relevans. Med detta menas att de data som har samlas in är relevanta för frågeställningen (Larsen, 2009). Jag anser mig ha uppnått hög validitet då jag vid utformandet av intervjufrågor hade frågeställningen framför mig och samtliga frågor stämdes av mot frågeställningen så att de skulle vara relevanta för frågeställningen. Med reliabilitet menas pålitlighet och precision. Jag anser att jag har uppnått hög reliabilitet i undersökningen då jag vid behandlingen av all data har varit väldigt noggrann och sett till att inte blanda ihop vem som sagt vad vilket har varit ett sätt att säkerställa att reliabiliteten blivit hög (Larson, 2009).
20
5.4 Objektivitetsprincipen
Under arbetet med uppsatsen har en medvetenhet funnits om att jag har gått in med förväntningar, mål, förhoppningar och attityder (Bryman, 2007). Dessa har garanterat påverkat vad jag fokuserat på i intervjuerna och vilka frågor som ställts. Dock har jag i största möjligaste mån försökt ta dessa aspekter i beaktande.
5.5 Genomförande
Inledningsvis tog jag kontakt med handledaren på en tidigare praktikplats då jag fann det sannolikt att hon skulle kunna känna till någon lämplig intervjuperson. Hon fick tag i en intervjuperson till mig och då jag totalt behövde tre intervjupersoner kontaktade jag totalt fem andra verksamheter där det var tänkbart att de anställda i sina arbeten skulle kunna ha mött personer lämpliga för undersökningen och därmed kunna fråga dessa om de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju. En av verksamheterna återkom med förslag på två intervjupersoner dock passade inte de personer till undersökningen då kontaktpersonen hade missuppfattat ur vems perspektiv undersökningen skulle göras. En av de andra verksamheterna återkom också med ett namn och telefonnummer till en tänkbar
intervjuperson och när jag tog kontakt med denna insåg vi båda att hon inte var lämplig att använda i undersökningen pga. att hon hade fått bristande information om vad
undersökningen handlade om. Personen jag hade kontaktat hos den tredje verksamheten kunde inte komma på någon lämplig person för mig att kontakta. Det han dock kom på var att han själv skulle kunna vara en lämplig intervjuperson. Detta blev min andra
intervjuperson. Den tredje intervjupersonen fick jag efter lång tids väntan då en av
verksamheterna jag hört av mig till hade kommit i kontakt med en person som kunde tänka sig att ställa upp på en intervju. Alla tre intervjuerna varade mellan femtio och sextio minuter och samtliga spelades in med hjälp av en diktafon för att minnas vad som sagts och för att efter intervjuerna underlätta att analysen av allt material skulle bli så noggrann som möjlig (Bryman, 2007). Direkt efter varje intervju transkriberades allt material. Därefter valdes det material ut som gav svar på undersökningens frågeställning och slutligen raderades samtliga intervjuer.
21
5.6 Etik
Under arbetets gång har några av de etiska principerna som gäller för svensk forskning följts vilka sammanfattar hur man ska behandla de individer som studeras. Allra först har jag varit noggrann med att understryka för de personer jag har intervjuat att de själva har rätt att bestämma om de vill medverka eller inte och genom detta har samtyckeskravet följts. Vid varje intervjutillfälle har jag följt informationskravet genom att informera om undersökningens syfte samt rätten för deltagaren att avbryta sin medverkan då deltagandet är frivilligt. Konfidentialitetskravet har uppfyllts då jag har upplyst deltagarna om att allt material kommer att vara konfidentiellt och att deltagarna kommer att vara anonyma i undersökningen då varken deras riktiga namn, ålder eller bostadsort kommer att uppges. Slutligen för att nyttjandekravet skulle uppfyllas har insamlat material bara använts till denna undersökning och inspelat material har efter användning raderats och samtliga anteckningar har förstörts (Bryman, 2007).
22
6. Teori
”Karriärutvecklingsteorier avser att beskriva, förklara och förutsäga varför människor väljer på ett visst sätt eller hamnar i de positioner inom utbildnings- och yrkesvärlden, där de befinner sig och vad det är för mekanismer inom eller utanför individen som påverkar denne.”(Brown & Brooks, 1996).
6.1 SCCT
SCCT är förkortning för Social Cognitive Career Theory och bygger på Albert Banduras socialkognitiva teori. En av teorins huvudpunkter är att individens val och handlingar till största del påverkas av vad individen tror om sig själv och vad han eller hon tror att ett val kan ge i utbyte. SCCT säger att individen har möjlighet att påverka både sin omgivning och sin egen utveckling. Ett val enligt SCCT bör alltid förstås i relation till kontexten och en specifik situation. Det vill säga situationen som individen befinner sig i uppkommer på en viss plats och vid en viss tidpunkt i livet och det tillsammans bildar kontexten. De tre faktorer som spelar in i en individs karriärutveckling och som genom interaktionsprocesser formar individens karriärval är:
1) Tron på den egna förmågan
2) Förväntningar på vilket utbyte ett val eller handling kommer att ge 3) Personliga mål
Tron på den egna förmågan - De tankar individen har om sig själv och sin förmåga kommer från de subjektiva värderingar han eller hon har till att genomföra de handlingar som
behövs för att uppnå en viss prestation. Det personer tror om sig själv och vilka krav de kopplar till ett visst val exempelvis krav till en viss utbildning formar de val de gör vilket också kan få en avgörande betydelse till deras förmåga att handla. Enligt SCCT är det först och främst just individens subjektiva antagelser som får dem att välja olika aktiviteter och
23
miljöer. Det kan också påverka hur mycket individen väljer att anstränga sig för att för att nå ett mål och hur uthållig han eller hon är när det dyker upp motstånd och hinder på vägen till målet. Individens tro på sig egen förmåga ska enligt SCCT ses som föränderliga
antagelser som interagerar med andra kontextuella faktorer till exempel individens
handlingar och den miljö vilka de utspelas i. Teorin ser alltså individens förmågor som icke statiska och förmågor och prestationer kan därför aldrig förstås eller värderas utan den kontext som de utvecklats i. Det personer tror om sig själv har betydelse för deras förmåga att handla i överensstämmelse med uppsatta mål men både antagelser och färdigheter kan påverkas och förändras genom de erfarenheter som individen får genom tidigare resultat, lärdom från andra, påverkan från omgivning samt fysiologiska tillstånd och reaktioner.
Sammanfattningsvis är det positiva resultat av egna prestationer som har allra störst effekt på utveckling av individens antagelser om sig själv och framtida motivation även om andra faktorer också kan påverka. Till exempel höjs en persons förväntningar på sig själv när han eller hon med framgång klarar av att lösa en uppgift medans en persons
förväntningar på sig själv att i framtiden klara en uppgift istället kan brytas ner om han eller hon misslyckas med en uppgift.
Personens förväntningar på vilket utbyte ett val eller handling ger - Individens förväntningar på ett resultat är ett uttryck för de föreställningar som individen har om vilken konsekvensen blir av en viss handling. Det vill säga vad händer om jag gör så här? Förväntan på ett resultat är med andra ord ett uttryck för vad personen tror att ett beteende eller handling ger i utbyte. I relation till en individs karriär kan personens förväntningar till exempel kopplas till vad ett visst karriärbeteende ger för belöningar. Exempelvis kan ett visst arbete ge personlig tillfredställelse eller status. Personens förväntningar på ett resultat skapas genom en lärande process som påminner om den process han eller hon genomgår vid utvecklingen av personliga kompetenser. En persons förväntningar kan vara påverkade av vilka resultat som individen sett att tidigare handlingar gett. De kan också vara
påverkade av vilken respons som omgivningen gett. Dock kan personen ändra sina förväntningar allt efter hur personen ser på sina kompetenser.
Personliga mål - ett personligt mål är ett beslut om att börja med en viss aktivitet eller sträva efter att uppnå ett visst resultat. När individen sätter upp mål hjälper det individen att själv styra sitt beteende oberoende av yttre påverkningar. Att sätta upp mål blir också en
24
viktig källa till att utveckla förmågor som behövs för att genomföra handlingar. Med andra ord blir mål, som individen själv satt upp, det som motiverar personen att göra det som den bestämt vilket också bidrar till att ge handlingarna ett syfte. Individens beteende kan alltså påverkas genom att formulera personliga mål och uppsättning av mål kan motivera
individen till beteende som leder i målets riktning.
Sammanfattningsvis säger den socialkognitiva teorin att det är ett komplext sammanhang mellan två sidor där den ena sidan består av personens beteende och de antagelser hon eller han har om sig själv och sina förmågor och den andra sidan som består av individens förväntningar på resultatet av ett visst val eller ett visst beteende. Till
exempel kan formulerandet av ett mål få betydelse för individens utveckling av
kompetenser medans kompetenser och förväntningar kan påverkar hur individen väljer att formulera sina mål (Hojdal & Poulsen, 2009).
6.2 Abraham Maslows behovshierarki
”Motivationsteorier hjälper oss att se vilka förhållanden som kan vara av betydelse för motivationen i det enskilda konkreta fallet.” (Jacobsen & Thorsvik, 1995, s.221).
Inom psykologin finns en inriktning som heter humanism. Denna inriktning står för medvetna motiv, fria val och att människan av naturen är god och en fri varelse. En av de mest inflytelserika humanistiska psykologerna var Abraham Maslow. Han antog att människan har starka inneboende krafter som är mer eller mindre medfödda . Dessa drivkrafter strävar mot utveckling och självförverkligande vilket är detsamma som att uppnå det maximala av dina individuella möjligheter (Karlsson, 2007). Maslow utvecklade en behovsteori som ofta används inom motivationspsykologin. Maslow utgick från att människan har ett antal behov som behöver tillfredställas för att människan ska kunna utvecklas och känna välbefinnande. Det är dessa behov som i sin tur är själva drivkraften för människans beteende. Behoven nämner han brist- och växtbehov. Inte förrän lägre behov i hierarkin är tillfredsställt uppstår nästa behov. Till bristbehoven räknas det som är nödvändigt för individens psykiska, fysiska och sociala överlevnad. Till bristbehoven hör fysiologiska behov som t.ex. sömn och mat. Därefter uppkommer behov av säkerhet och trygghet såsom att vara fri från våld eller kriminalitet. Nästa behov är behovet av kärlek i
25
form att känna sig älskad och accepterad och att få höra till. Efter behovet av kärlek
kommer behovet av uppskattning i form av att få beröm och uppskattning samt vara duktig. Det sista bristbehovet är behovet av att undersöka, veta och förstå vilket nämns vid ett kognitivt behov. Efter bristbehoven uppstår det två nivåer av de så kallade växtbehoven. Det första växtbehovet är ett behov av estetik vilket Maslow menade var ett behov av symmetri, ordning och skönhet. Allra sista växtbehovet och det behov som finns allra högst upp i hierarkin är behovet av självförverkligande vilket även kan förklaras som personlig utveckling och ett optimalt utnyttjande av ens förmågor och talanger vilket kan vara inom vilket område som helst. Det är växtbehoven som gör oss motiverade att utveckla vår fulla potential och växtbehoven såg Maslow som det högsta uttrycket för mänsklig motivation. Behovshierarkin kan även ses i ett utvecklingsperspektiv. Om utvecklingen går som den ska rör människor sig uppåt i pyramiden. Spädbarnet är till största del intresserat av mat och trygghet, tonåringen har sociala behov och det är oftast först som vuxen behovet av självförverkligande nås. Dock kan till exempel sjukdom, sorg, olyckor och annat göra att individen klättrar ner i hierarkin och behovet av kärlek och trygghet blir viktigare än självförverkligande (Karlsson, 2007).
26
7. Resultat
Nedan följer en presentation av undersökningens resultat. Inledningsvis presenteras kort hur intervjupersonerna har kommit i kontakt med en studie- och yrkesvägledare, i vilken situation de befann sig i, hur deras motivation till förändrad karriärinriktning såg ut innan samtalet samt vilken karriärförändring som har skett efter samtalet. I undersökningen har fingerade namn använts och information om bostadsort och ålder har utelämnats för att tillgodose kravet på anonymitet i studien. I resultatet förekommer endast material från intervjuerna som har svarat på syfte och frågeställning. Övrigt material har utelämnats.
7.1 Intervjupersonerna
Karin hade arbetat inom vården i några månader då hon kom i kontakt med en studie- och yrkesvägledare. På sitt dåvarande arbete mådde hon allt sämre och hennes chef tyckte att det kunde vara en bra idé att hon vände sig till en studie- och yrkesvägledare på ett specifikt företag som arbetade med denna problematik. Hon tog på eget initiativ kontakt med studie- och yrkesvägledaren då hon visste att hon inte längre ville arbeta inom vården vilket gjorde att hon även själv tyckte att det var en bra idé. Innan samtalet med studie- och
yrkesvägledaren upplevde Karin att hon överhuvudtaget saknade motivation till att förändra sin karriärinriktning då hon vid det tillfället kände att allting i livet kändes väldigt jobbigt. Hon valde efter vägledningssamtalet att påbörja en högskoleutbildning.
Oskar hade efter tjugo år inom livsmedelsbranschen nyligen blivit uppsagd på sitt dåvarande arbete på en stormarknad på grund av arbetsbrist. Han hade av många hört talas om att ett vägledningscentrum som låg i närheten av bostadsorten och han gick självmant dit. Oskar kände en ganska stor motivation till att förändra sin karriärinriktning innan samtalet med studie- och yrkesvägledaren. Han valde att efter samtalet börja studera på komvux för att vässa sina kunskaper inför en högskoleutbildning han bestämt sig för att därefter påbörja vilket han också gjorde.
27
Siv var arbetssökande efter att beslutat sig för att hoppa av den utbildning hon påbörjat. En vän föreslog att hon skulle vända sig till en studie- och yrkesvägledare på den skola där hon tidigare påbörjat tidigare utbildning. Siv tyckte att det lät intressant och kände att hon till viss del hade motivation till att förändra sin karriärinriktning. Hon uttryckte det som att hon hade delade känslor då hon samtidigt som hon ville göra en förändring kände sig uppriven. Siv blev efter samtalet återigen student på en annan högskoleutbildning.
7.2 Vägledningssamtalet
Nedan presenteras var och ens tankar kring vad det i samtalet var som de upplevde bidrog till deras motivation att förändra sin karriärinriktning.
7.2.1 Karin
Karin uttryckte att det var en rad olika saker som påverkade hennes motivation till att förändra sin karriärinriktning. Att vägledningssamtalet bidrog till hennes motivation att göra denna förändring sammanfattade hon så här:
”Jag hade tappat min motivation men jag hittade den igen när jag hade varit hos x.”
Samtalet som Karin hade med vägledaren började med att Karin fick berätta vad hon ville därefter pratade de om tidigare erfarenheter, hur hon mådde och slutligen pratade de om hur hon skulle ta sig till sitt mål. Karin upplevde som allra störst motivation under slutet av samtalet vilket hon förklarade med att det var även då hon visste vad hon skulle göra, det vill säga det var då hon hade fått den information som hon ansåg sig behöva. Själva informationen nämner hon särskilt påverkade hennes motivation då hon tyckte att den var klar och tydlig och den fick henne att förstå att hon skulle komma in på den tänkta
utbildningen vilket hon tyckte bidrog till hennes motivation att börja studera.
”Att man får förtroende för människan, då ökar sakta med säkert också motivationen. Mest motivationen i slutet för då visste jag att det skulle gå.”
28
Under samtalet ställde studie- och yrkesvägledaren en rad olika frågor vilket Karin upplevde påverkade hennes motivation till att förändra sin karriärinriktning.
”Frågorna påverkade motivationen genom att jag fick börja tänka själv. Det faktum att jag började tänka själv på vad jag ville göra. Jag anser att det är viktigt att man får tänka själv men ibland kanske man behöver hjälp med frågorna. Svaren har man oftast själv där inne någonstans.”
Genom samtalet fick hon förutom klarhet i vad hon ville göra även en rad insikter om sig själv. Hon förstod att hon tidigare hade begränsats att förändra sin karriär genom att ha fokuserat för mycket på andras problem. Hon fick också insikt och förklaring på vad det var som sist gjorde att hon inte fullföljde sitt uppsatta karriärmål. De två sakerna tillsammans gjorde att hon nu inte längre tänkte att det var något fel på henne utan att hon faktiskt hade förmåga att kunna göra en förändring. Hon uttryckte det också som att hon nu kunde
fokusera på att känna sig motiverad att förändra sin karriär istället för att känna sig nere. Nu skulle hon fokusera på sig själv och vad hon ville göra och allt detta tillsammans bidrog väldigt mycket till motivationen att göra det hon ville göra.
”Insikter om mig själv bidrog jättemycket till min motivation. Då kände jag helt plötsligt att det inte är mig det är fel på så då borde jag egentligen klara av det och det gjorde jag.”
I samtalet fick hon vetskap om att det var möjligt för henne att studera på den ort hon allra helst ville studera på. Att studie- och yrkesvägledaren såg att denna möjlighet fanns gjorde Karin ännu mer motiverad att verkligen börja studera för det skulle innebära att hon kunde flytta ihop med sin dåvarande sambo istället för att avsluta relationen då avståndet mellan dem skulle bli för stort om endast de alternativ hon från början själv såg var möjliga. Det var också denna information sett till hela samtalet som Karin kände gjorde henne extra motiverad till att förändra sin karriärinriktning. I början av samtalet frågade studie- och yrkesvägledaren vad Karin ville, det vill säga vad som var hennes mål. Efter att Karin själv uttryckt vad målet var förstod hon att det hade väckt tankar i henne som påverkat hennes motivation att bli det hon ville bli.
29
”Tänk att få syssla med detta varje dag, fem dagar i veckan. Det väcker ju
motivationen. Ganska så kraftigt. Då kände jag jo nä då är det dags att göra någonting åt saken.”
Slutligen frågade jag om det var något annat i samtalet förutom det jag hade ställt frågor kring som bidrog till hennes motivation att förändra sin karriärinriktning och då svarade Karin att det var samtalet som helhet.
”Allting går hand i hand. Alltihopa i samtalet bidrog med varsin liten bit.”
7.2.2 Oskar
Sett till samtalets struktur så handlade Oskars samtal till en början om vilken situation han befann sig i och vilket skede i livet han var. Sedan följde kunskaper om honom själv och vad det fanns för olika yrkesalternativ. Allra sista handlade samtalet om hur han skulle göra för att slutligen nå dit han ville.
Oskar upplevde att hans motivation påverkades som allra mest i slutet av samtalet på grund av att han då kände att knutarna hade lösts upp och en helhetslösning blev synlig. Han tyckte även att motivationen påverkades till stor del i början av samtalet på grund av det trevliga bemötandet han fick av studie- och yrkesvägledaren.
I samtalet fick Oskar en del frågor från studie- och yrkesvägledaren. Han upplevde att frågorna bidrog till hans motivation att göra en förändring i sin karriär då dessa fick honom att upptäcka nya yrkesgrupper som han tidigare inte funderat på och som han tyckte
verkade intressanta. En fråga han tyckte påverkade motivationen extra mycket var: ”Har du tänkt på de här yrkena”? Dessutom upplevde Oskar att även diskussionen kring de olika alternativen som därefter följde påverkade hans motivation till att förändra
karriärinriktningen.
”Jag såg möjligheter som jag inte hade sett tidigare och gör man det är det klart att man blir mer motiverad. Ja, alltså det påverkade mycket med att det dök upp flera olika alternativ. Det påverkade min motivation mycket eftersom att det dök upp alternativ och vägar som jag kanske inte hade sett tidigare själv. Och som jag inte hade funderat på alls.”
30
Oskar fick i samtalet en hel del information både kring de olika alternativen men även annat kring att studera som att hur han kunde lösa situationen rent ekonomiskt med tanke på sin familjesituation med hus, fru och barn. Denna information tillsammans gjorde att hans motivation ökade till att börja studera då han insåg att det fanns en möjlighet att verkligen genomföra förändringen.
I samtalet fick Oskar även insikter om sig själv då studie- och yrkesvägledaren förde in samtalet kring att prata om vilka färdigheter han hade med sig från tidigare arbete och vilka som var applicerbara i de olika alternativen som kom upp. Det tyckte Oskar bidrog lite till hans motivation till att förändra sin karriärinriktning då han insåg att det var saker som han kunde och som han gjort dagligdags utan att tänka på att de var användbara i de tänkbara yrkesalternativ som kom upp i samtalet.
I slutet av samtalet gjorde Oskar och studie- och yrkesvägledaren en muntlig
handlingsplan där de steg för steg gick igenom vad han behövde göra för att ta sig dit han ville vilket han upplevde bidrog till hans motivation till att börja studera.
”Jo, handlingsplanen bidrog på ett väldligt bra sätt tycker jag. Jag fick se steg för steg. Jag blev motiverad och jag tänkte att det bara var att ge järnet nu. Det blev även en motivation för en själv att man skulle klara av det.”
Oskar har avslutat intervjun med att säga följande:
”Jag önskar bara att fler hade möjlighet att ta samma steg.”
7.2.3 Siv
Sivs samtal började med att Siv och studie- och yrkesvägledaren pratade om situationen hon befann sig i följt av att Siv fick berätta om sig själv. Därefter gjorde Siv en övning och i slutet diskuterades vilka olika yrkesalternativ som övningen hade visat att Siv var
intresserad av. Siv kände sig extra motiverad till en förändrad karriärinriktning i början av samtalet vilket berodde på en kombination av både studie- och yrkesvägledarens
bemötande och förståelse för hennes situation samt den övning kring olika yrken som hon fick göra. Hon menade att studie- och yrkesvägledaren fick henne att inse att hon inte var unik som kände hopplöshet och förvirring i den situation hon var i vilket fick henne att
31
tänka i nya banor vilket i sin tur påverkade motivationen. Endast själva övningen i sig poängterade Siv påverkade hennes motivation extra mycket till att göra en förändring.
”Övningen fick mig motiverad för att jag helt enkelt såg att det fanns något jag kunde tänka mig att göra”
Sen följde diskussioner kring de olika alternativen och då kände Siv att allt var möjligt.
”Att bara ha dem alternativen och faktiskt inse att de är möjliga för mig gjorde mig mer motiverad att vilja börja plugga. Jag kände mig bara nä jag ska göra någonting.”
Motivationen påverkades också av den information som gavs om de olika alternativen var information som hon kände att hon behövde samt att den var relevant. Informationen gjorde också att hon insåg vilka möjligheter hon hade. Vidare väckte frågorna i samtalet tankar hos Siv och det bidrog till motivationen till att göra en förändring samtidigt som det gav henne självsäkerhet. Studie- och yrkesvägledaren ställde frågor som visade på att det visst var möjligt för henne att klara av att studera. Till exempel frågan: - Varför skulle inte du klara av det? De två frågor som gjorde henne extra motiverad var frågorna: - Vad är du beredd att satsa? och Vem är du?
I början av samtalet kände sig Siv frustrerad, uppriven och rastlös och genom att få prata om vem hon var och vad hon var bra på kände hon sig motiverad och hon kände därefter att det var självklart att hon skulle göra en förändring. Hon kände att hon var bra och att hon visst kunde göra denna förändring. Hon kände att samtalets innehåll kring vem hon var och vad hon kunde i form av bland annat egenskaper och färdigheter bidrog till insikter om henne själv som hon egentligen hade vetskap om men som hon inte fokuserat på den sista tiden. Hon nämnde också att hon kände sig motiverad när hon hörde sig själv säga vissa saker om sig själv högt.
I samtalet insåg Siv också att hon tidigare fokuserat på hinder och begränsningar. Det blev tydligt i samtalets innehåll kring olika utbildningar som hon var intresserad av men på grund av utbildningarnas höga antagningspoäng kände hon att det ändå inte var någon idé att studera vidare. Studie- och yrkesvägledaren vände på det och sa istället att hon inte skulle se det som en begränsning utan istället fråga sig själv om hon var beredd att lägga ner så mycket tid på studier som dessa utbildningar skulle innebära. Då insåg Siv att realistiskt så ville hon inte det och det bidrog till att tanken på hinder försvann. Hon kände
32
sig inte heller längre obegåvad som hon känt sig tidigare utan istället fokuserade hon tillsammans med studie- och yrkesvägledaren på andra alternativ som bättre stämde överens med vad hon faktiskt var beredd att satsa på en utbildning. Det Siv tidigare sett som hinder till att börja studera ändrades till att bidra till att motivationen till att börja studera istället höjdes.
Slutligen nämnde Siv att hon tyckte att det var intressant hur många olika saker som faktiskt påverkar ens motivation. Det är inte bara en sak utan det är flera olika saker och flera saker hör ihop. Det hade hon märkt genom intervjufrågorna och hennes egna svar.
33
8. Analys
I denna undersökning har frågan varit vad det var i vägledningssamtalet som bidragit till individens motivation till förändrad karriärinriktning undersökas. I analysen följer resultatet av intervjuerna som besvarar frågeställningen med hjälp av SCCT- Social Cognitive Career Theory och Maslows behovspyramid.
8.1 Tron på den egna förmågan
En faktor i samtalet som bidrog till motivation till förändrad karriärinriktning var tron på den egna förmågan. En faktor som spelar in i individens karriärutveckling är de tankar individen har om sig själv och sin förmåga och de kommer från de subjektiva värderingar han eller hon har till att genomföra de handlingar som behövs för att uppnå en viss prestation (Hojdal & Poulsen, 2009). Karin hade en begränsad tro på sin egen förmåga då hon ansåg att det vara fel på henne. I samtalet fick hon insikter om sig själv rörande vilka anledningarna var till att hon mådde som hon gjorde samt att tidigare karriärmål inte uppnåtts. Hon kände efter dessa insikter att hon nu skulle klara av att studera med hjälp av att hon fick prata om på vilket sätt hon tidigare begränsat sig själv genom att fokusera för mycket på andras problem. Hon nämnde det vid att det påverkade motivationen att förändra sin karriärinriktning väldigt mycket.
Då Karin tidigare tvivlat på sin egen förmåga och tänkt att det var något fel på henne ändrades detta synsätt till att istället få henne att tro på sig själv genom samtalet med studie- och yrkesvägledaren. Detsamma gällde för Siv som genom att svara på frågor kring vem hon var och vad hon kunde kände hon sig mer självsäker. Hon kände att hon var tillräckligt bra och att hon visst kunde göra förändringen vilket bidrog till motivationen till att göra en förändrad karriärinriktning. SCCT teorin säger att en individs tro på sin egen förmåga är föränderlig (Hojdal & Poulsen, 2009).
34
Sivs motivation till att förändra sin karriärinriktning påverkades av att när hon i samtalet diskuterade kring hennes tankar kring olika alternativ. Hon uttryckte det som att vissa utbildningar var förenade med så höga antagningspoäng att hon inte kände att det var någon idé att studera. Vad personer tror om sig själv och vilka krav de kopplar till ett visst val exempelvis krav till en viss utbildning formar de val de gör vilket också få en avgörande betydelse till deras förmåga att handla. När hon i vägledningssamtalet genom studie- och yrkesvägledarens frågor insåg att hon ändå inte var beredd att lägga ner så mycket tid som krävdes för dessa utbildningar utan att det fanns andra mer lämpliga alternativ bidrog detta till hennes motivation att förändra sin karriärinriktning, förmågan att handla samt tron på sig själv.
Oskars tro på sin egen förmåga påverkades av att det i samtalet diskuterades kring en handlingsplan där det steg för steg uttrycktes vad Oskar skulle göra för att nå dit han ville. Han kände att han nu skulle klara av att göra en förändring vilket i sin tur påverkade motivationen till att börja studera. Enligt SCCT teorin är individens subjektiva antagelser som till största del får dem att välja olika aktiviteter och miljöer vilket också kan påverka hur mycket individen väljer att anstränga sig för att nå ett mål (Hojdal & Poulsen, 2009).
8.1.1 Förväntan på vilket utbyte ett val eller handling kommer att ge
Sivs förväntan till att göra en förändrad karriärförändring färgades av hopplöshet och förvirring då hon nyligen avbrutit en högskoleutbildning. En persons förväntningar kan vara påverkade av vilka resultat som individen sett att tidigare handlingar gett. (Hojdal & Poulsen, 2009). Under vägledningssamtalet påverkades hennes förväntan positivt då hon av studie- och yrkesvägledaren fick frågan: ”Varför skulle inte du klara av det”? En individs förväntan på ett resultat kan vara påverkan av vilken respons omgivningen gett. ( Hojdal & Poulsen, 2009) Siv uttryckte även att frågan gjorde att hon kände sig extra motiverad att göra en karriärförändring. Därmed förändrades även hennes förväntan på vilket resultat en karriärförändring skulle ge.
35
8.1.2 Personliga mål
Enligt SCCT teorin betyder ett personligt mål ett beslut om att börja med en viss aktivitet eller strävna efter att uppnå ett visst resultat (Hojdal & Poulsen, 2009).
Karin och Oskar nämnde att när de i vägledningssamtalet förde diskussioner kring vad deras mål var och vad de skulle göra härnäst påverkades deras motivation till att göra en karriärförändring. Karin uttryckte att hennes motivation till att börja studera väcktes när hon fick frågan under vägledningssamtalet vad hennes mål var och hon insåg att det var dags att göra något åt saken då hon kom att tänka på att målet innebar att hon skulle få arbeta med vad hon verkligen ville göra fem dagar i veckan. Oskar beskrev situationen som att när han såg vad hans mål var och vilka steg han behövde ta för att komma dit
påverkades precis som för Karin motivation till att förändra sin karriärinriktning. Mål som individen själv satt upp motiverar personen att göra vad som beslutats vilket också bidrar till att ge handlingarna ett syfte (Hojdal & Poulsen, 2009).
8.2 Maslows behovshierarki
Samtliga intervjupersoner beskrev att vad som bland annat bidrog till motivation till att göra en förändring i sin karriär var den information som gavs i samtalet samt diskussioner kring olika yrkesalternativ vilket fick de att inse att möjligheten till att börja studera fanns.
Karin uttryckte att hon upplevde som allra störst motivation till att göra en förändring i slutet av samtalet på grund av att hon då hade fått den information hon ansågs sig behöva. Oskar nämnde bland annat att när han fick information om att situationen gick att lösa ekonomiskt möjligt bidrog den vetskapen till motivationen att göra en förändring i
karriären. Siv nämnde att när hon tillsammans med studie- och yrkesvägledaren undersökte och diskuterade olika yrkesalternativ insåg hon att hon kunde börja studera igen vilket i sin tur bidrog till motivationen att göra en karriärförändring.
I samtalen fick samtliga vetskap och förståelse som de ansåg sig behöva för
motivationen till att göra en karriärförändring. Maslow uttryckte i sin behovshierarki att människan har ett kognitivt behov vilket är ett behov av att veta, undersöka och förstå vilket blev tillfredsställt för intervjupersonerna (Karlsson, 2007). Hos intervjupersonerna
36
fanns med andra ord en vilja att ta reda på information kring vilka möjligheter som fanns. I människan finns starka inneboende krafter som strävar mot utveckling och
självförverkligande vilket är detsamma som att uppnå det maximala av individuella möjligheter (Karlsson, 2007).
I och med att samtliga fick den kunskap de behövde gick en helhetslösning att se. Från att ha diskuterat en mängd olika alternativ bestämde de sig för ett alternativ. Ordning skapades vilket gjorde att nästa behov som följde i behovshierarkin tillfredsställdes vilket var växtbehovet av estetik som innefattar ordning (Karlsson, 2007). Efter att dessa två behov var tillfredsställda fanns tillräckligt med motivation till att slutligen ta steget att börja studera och sedermera arbeta med det yrke de såg sig själv passa inom. Då tillfredsställdes det allra sista växtbehovet i hierarkin som är självförverkligande vilket kan förklaras som personlig utveckling och ett optimalt utnyttjande av ens förmågor och talanger vilket kan vara inom vilket område som helst. Det är växtbehoven som gör oss motiverade att utveckla vår fulla potential och växtbehoven såg Maslow som det högsta uttrycket för mänsklig motivation (Karlsson, 2007).
Karin, Siv och Oskar befann sig tillslut allra överst på Maslows behovshierarki och orsaken som gjorde att de hamnade där var att de genom samtalet fick olika behov tillfredsställda så att de slutligen kunde få göra någonting av sina unika personliga möjligheter. Människan har ett antal behov som behöver tillfredställas för att människan ska kunna utvecklas och dessa behov som i sin tur är själva drivkraften för människans beteende (Karlsson, 2007).
37
9. Diskussion
Syftet med arbetet har varit att undersöka på vilket sätt vägledningssamtalet bidragit till individens motivation till förändrad karriärinriktning. Nedan följer en diskussion kring undersökningens resultat och analys, relevansen för min kommande profession samt förslag på vidare forskning.
I Inledningen går att läsa att vägledarens arbete enligt Den nationella
Vägledarföreningen kan beskrivas genom att i vägledningssamtalet skapa motivation. Resultatet bekräftar att samtliga intervjupersoner upplevde att vägledningssamtalet bidrog till motivation att förändra karriärinriktningen. De faktorer som tydligast i samtalet bidrog till deras motivation att göra en karriärförändring var påverkan av tron på deras egen förmåga, diskussioner kring mål samt information kring olika yrkesalternativ. För både Karin och Sivs del framkom med all tydlighet att deras tro på sin egen förmåga tidigare varit begränsad vilket utgjort ett hinder för motivationen till att kunna förändra karriären. De intervjuade fick i samtalet med studie- och yrkesvägledaren genom olika frågor insikter om sig själva som gjorde att deras tro på sin egen förmåga stärktes och i sin tur påverkade motivationen till att börja studera.
För Oskars del påverkades hans motivation till stor del av att han i vägledningssamtalet fick ett tydligt mål och kunde se vilka steg han behövde ta för att nå målet. I samtalen blev det tydligt att motivationen påverkades när intervjupersonernas perspektiv vidgades genom att få se både hinder och möjligeter som de tidigare inte sett (Hägg & Kuoppa, 2007), vilket Lindh(1998) beskriver som att ofta är det nya infallsvinklar som behövs för att kunna förändra nuvarande situation.
Efter denna undersökning går det inte att säga något generellt om vilka faktorer som påverkar människors motivation i ett vägledningssamtal till att göra en förändring i sin karriär vilket inte heller har varit syftet. Syftet med valet av kvalitativ metod har varit att få fram individernas tankar, känslor och erfarenheter.
38
Frågan jag ställer mig är om intervjupersonernas motivation till att göra en förändring påverkats om de suttit i samtal med någon annan studie- och yrkesvägledare? Alla tre nämnde att studie- och yrkesvägledarens bemötande och förståelse påverkade deras motivation till att göra en förändring. För mig blir det tydligt hur viktigt det är att studie- och yrkesvägledare tänker på att de själva genom sitt sätt att vara i samtalet kan påverka en individens motivation till att göra en förändring i karriären.
Jag tänker också att det är viktigt att studie- och yrkesvägledare under
vägledningssamtalet undersöker individens tro på sin egen förmåga. För om en individ lämnar ett vägledningssamtal utan en tro på sin förmåga att klara av att göra en förändring kan det vara avgörande för om handlingen blir möjlig enligt SCCT- teorin. Därtill finner jag det relevant att understryka vikten av att prata om motivation i ett vägledningssamtal. SCCT-teorin och Maslows behovshierarki visar att det är en rad olika faktorer som påverkar en individs motivation, vilket gör att en bra fråga för en studie- och
yrkesvägledare att ställa i ett samtal kan vara ”Vad skulle du behöva för att känna dig motiverad till att göra en förändring i din karriär?”.
Avslutningsvis tänker jag att jag önskar att fler människor genom ett vägledningssamtal fick tillräckligt med motivation att göra en karriärförändring. Oskar nämnde det vid: -” Jag önskar att fler hade möjlighet att ta samma steg”.
Under arbetets gång har funderingar uppkommit kring att det vore intressant att studera vilka andra faktorer som bidrar till att påverka en individs motivation till att förändra sin karriärinriktning utöver att individen träffar en studie- och yrkesvägledare? Därtill har nyfikenhet väckts kring att undersöka hur studie- och yrkesvägledare beskriver att de i vägledningssamtal arbetar för att bidra till individens motivation till förändring av sin karriär? En anledning att undersöka den frågan vore att resultatet hade kunnat användas till att sprida kunskapen till andra studie- och yrkesvägledare.
39
Källförteckning
Tryckta källor:
Askheim, Ole Petter & Starrin, Petter (2007). Empowerment i teori och praktik.1 uppl. Malmö: Gleerups
Brown, Duane & Brooks, Linda (1996). Career Choice and Development. San Francisco: Jossey-Bass.
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder.1uppl. Malmö: Liber ekonomi Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1 uppl. Malmö: Gleerups utbildning Jacobsen, Dag Ingvar & Thorsvik, Jan (1995). Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur
Hojdal & Poulsen (2009). Karrierevalg: teorier om valg och valgprocesser.1.udgave, 1 oplag. Fredensborg: Studie og Erhverv
Helkama, Klaus & Myllyniemi, Rauni & Liebkind, Karmela (2000). Socialpsykologi – en
introduktion. 2 uppl. Karlshamn: Liber
Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria (2007). Professionell vägledning: med samtal som
redskap. 2., [rev] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, Lars (2007). Psykologins grunder. 4 uppl. Ungern: Studentlitteratur Larsen Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt, Kristianstad: Gleerups
Lindh, Gunnel (2007). Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen. Stockholm: HLS förlag.
Lindh, Gunnel (1988). Vägledningsboken. Lund: Studentlitteratur
Lundgren, Mikael & Lökholm, Kent (2006). Motivationshöjande samtal i skolan. Lund: Studentlitteratur
40
Elektroniska källor:
Vägledarföreningen (2007) http://www.vagledarforeningen.org/ (hämtad 11-04-27) Pressmeddelande, 08-10-04 (hämtad 11-04-29) http://www.svd.se/naringsliv/jobbet/en-av-fyra-vill-byta-yrke_1826537.svd Undersökning kan beställas på: www.kellyservices.se41
Bilaga -Intervjuguide
Berätta om dig själv. Ålder, utbildningsnivå, nuvarande arbete/utbildning
Innan samtalet
Vad var det som fick dig att söka dig till en vägledare? Hur länge sedan var det du träffade vägledaren? Hur många tillfällen träffades ni totalt?
Vad hade du för förväntningar på samtalet?
Var befann du dig i karriären när du besökte vägledaren?
Hur upplevde du din motivation till förändrad karriärinriktning innan samtalet med vägledaren?
Vad hade du gjort tidigare för att försöka motivera dig till att göra en förändrad karriärinriktning
Under samtalet
Hur skulle du beskriva samtalets struktur?
I vilken del av samtalet påverkades din motivation till förändrad karriärinriktning? Början, mitten, slutet?
Användes någon övning i samtalet? Iså fall, hur påverkade den din motivation till förändrad karriärinriktning?
Hur påverkade frågorna i samtalet din motivation till förändrad karriärinriktning? På vilket sätt bidrog informationen som gavs i samtalet till motivationen att
förändra karriärinriktning?
Hur påverkade vägledningssamtalets innehåll kring tidigare erfarenheter din motivation till förändrad karriärinriktning?
42
Hur påverkade vägledningssamtalets innehåll kring nya eller andra möjligheter din motivation till förändrad karriärinriktning?
Innehöll samtalet någon diskussion kring mål? Hur bidrog den iså fall till motivation till förändrad karriärinriktning?
Hur såg samtalet ut kopplat till möjligheter, begränsningar och hinder? På vilket sätt bidrog detta till din motivation till förändrad karriärinriktning?
Hur pratade ni kring olika alternativ kopplat till din framtida karriär i samtalet? Hur påverkade detta din motivation till förändrad karriärinriktning?
Hur bidrog vägledningssamtalets innehåll rörande insikter om dig själv till din motivation till förändrad karriärinriktning?
Upprättade ni någon handlingsplan? Hur såg den iså fall ut? På vilket sätt bidrog den till din motivation till förändrad karriärinriktning?
Sammanfattning
Var det någon fråga, någon information eller någon övning som gjorde dig extra motiverad att göra en förändrad karriärinriktning?
Om du tänker på samtalet som helhet. Fanns det något annat i samtalet förutom det jag ställt frågor kring som bidrog till din motivation till förändrad karriärinriktning?
Efter samtalet
Vad hände efter samtalet?
Vad bestämde du dig för att göra med din karriär?
Vad har mer bidragit till din motivation att göra en förändrad karriärinriktning förutom själva samtalet?
