Det empiriska resultatet som vi fick fram av innehållsanalysen i kapitel 5 kommer vi att analysera, med hjälp av tidigare presenterade teorier i kapitel 3, Gottfredson och Hodkinson & Sparks. Vi har valt att strukturera vår analys utefter våra två övergripande
frågeställningar som teman.
6.1 Vilka faktorer upplever elever påverkar deras
individuella gymnasieval och därmed bidrar till
könssegregationen inom el- och energibranschen?
Utifrån Gottfredsons teori går det att se att tjejerna har begränsat sig själva i deras valmöjligheter gällande gymnasie- och yrkesvalet (2002, 93). Något som lyfts fram i resultatet är att tjejerna aldrig övervägde el- och energiprogrammet, eller andrayrkesprogram på gymnasiet som realistiska alternativ. Tjejerna uttryckte att detta berodde på en manlig könsmärkning på programmen. Gottfredson lyfter att ungdomar formar sin egen självuppfattning och karriärutveckling utifrån omvärlden, samt i relation till ungdomarnas egen individualitet. Det gör de utifrån sin sociala bakgrund, ålder och könsidentitet (Gottfredson 2002, 91). De manligt kodade yrkesprogrammen har därmed kolliderat med tjejerna självuppfattning av sig själva, vilket blir en faktor som
undermedvetet har påverkat tjejerna sitt gymnasieval.
Individuella faktorer som respondenterna nämner har påverkat dem i sitt gymnasieval i resultatet är vänner, familj samt studie och yrkesvägledaren. Dessa umgängen och grupper samt vägledare har påverkat ungdomar i sitt val av gymnasieprogram på olika vis.
Gottfredsons teori belyser att en faktor som påverkar individer i deras val av yrke är skolan (2002, 93). Skolan beskrivs som en social kontext som påverkar ungdomarna under deras
36
valprocess, genom att de markerar vad som anses vara “acceptabelt” och “möjligt” utifrån deras eget perspektiv. Med andra ord har skolan en inverkan på elevens val genom att eleven blir bemött med åsikter och tankar som andra har om denne, vilket gör att individen begränsar sina valmöjligheter utifrån det (2002, 93). Det tolkar vi som tjejernas benämning av vänner och studie- och yrkesvägledare som påverkningsfaktorer i sitt gymnasieval, en del av dessa möter tjejerna inom skolverksamheten.
Med hjälp av Hodkinson och Sparkes teori om påverkningsfaktorer i karriärval blir det
tydligt för oss att tjejerna har gjort ett gymnasieval inom deras handlingshorisont
(Hodkinson & Sparkes 1997, 34–35). Eftersom alla har olika handlingshorisont, är det inte oväntat att svaren om påverkningsfaktorer till gymnasievalet skulle skilja mellan
respondenterna. Tjejerna talade dock oberoende av varandra om snarlika påverkningsfaktorer i sitt gymnasieval, vilka var vänner, familj och studie- och yrkesvägledare. Utifrån Hodkinson och Sparkes teori om tre dimensioner om
påverkningsfaktorer i karriärbeslut (1997, 29–33), kan vi förstå varför vänner, familj och studie- och yrkesvägledaren har påverkat tjejerna i sitt gymnasieval. Vi kopplar dessa faktorer till teorins andra dimension, interaktioner baserade på ojämlika resurser och makt. Det betyder att tjejernas gymnasiebeslut har fattats i samspel med omgivningen, alltså ovan nämnda personer. De tre nämnda omgivningsgrupperna har alla olika kapital för den enskilda individen. Det vill säga, beroende på personens inflytande har de olika stor
inverkan på respondentens val. Något som nämns av samtliga respondenter är att mamman ses som en förebild med högt kapital. Vi kan därmed anta att mamman har spelat en stor roll i tjejernas gymnasieval. Då el- och energibranschen är överrepresenterade av killar (SCB 2018) och har en manlig könskodning. minskar chansen att tjejernas mammor skulle prata om el- och energiprogrammet med dem. Utifrån Hodkinson och Sparkes kan vi se att mammans egen handlingshorisont påverkar i sin tur barnets habitus och vidare
handlingshorisont (1997, 34–35). Det resulterar i att barnet får liknande uppfattning av vad som ses som möjligt och valbart som sina föräldrar.
37
6.2 Hur tycker elever att studie- och yrkesvägledare ska
arbeta för att motarbeta könsuppdelningen på el- och
energiprogrammet?
Tidig vägledning är något samtliga tjejer förespråkar i intervjuerna, de alla nämner att eleverna borde träffa en studie- och yrkesvägledare i ett tidigare skede i skolan, än inför gymnasievalet. Gottfredson belyser i sin teori att man bör vidga barnets perspektiv i ett så tidigt skede som möjligt (2002, 91), detta för att barnen inte ska falla in i stereotypiska könsroller genom att kategorisera yrken efter kön. Gottfredsons syn på detta stämmer överens med tjejernas tankar kring tidig vägledning i skolan för att förhindra
könsstereotypiska gymnasieval.
Gottfredsons teori talar även om self-creation, som handlar om att individen formar sina värderingar och behov utifrån vad som anses var acceptabelt av omgivningen (Gottfredson 2002, 90). Det går hand i hand med tjejernas beskrivning av ett exkluderande från de manligt kodade gymnasieprogrammen. Tjejerna lyfte i sina svar att en potentiell åtgärd från studie- och yrkesvägledare hade varit att bjuda in kvinnliga representanter från
gymnasieskolorna, både lärare och elever, som hade kunnat visa ett kvinnligt perspektiv på de mansdominerade yrkesprogrammen. Under informationstillfällen som erbjudits på respondenternas skolor, var det enbart manliga lärare, informanter och elever som
representerade de stereotypiskt manligt kodade yrkesprogrammen. Respondenterna menar att genom inkludering av ett kvinnligt perspektiv hade det bidragit till en känsla av
acceptans i de manligt kodade utbildningarna. Utifrån Gottfredsons teori kan man se att tjejerna valde att begränsa sig själva genom att ej besöka dessa program, eftersom de inte passade in i kontexten (Gottfredson 2002, 90).
Tjejerna nämner i resultatet att slumpmässig praktik och studiebesök som värdefulla verktyg för att bredda kunskapen om gymnasieprogram och olika yrken som har en icke jämställd könsfördelning. Eleverna menade att det hade varit bra om man som studie- och yrkesvägledare kunde ordna studiebesök inom könssegregerade verksamheter. Gottfredson lyfter i sin teori som vi tidigare nämnt att ungdomars informationssökande är begränsat (2002, 94), vilket gör att individer kompromissar och begränsar sitt yrkesval utifrån det dem redan känner till. Ungdomar tenderar även att inte heller söka upp mer information
38
utöver det som de redan känner till (2002, 94). Likaså gäller slumpmässig verksamhetsförlagd praktik, där man skulle kunna placera ungdomar i motsatt könsstereotypiska yrken. Genom studiebesök på könssegregerade verksamheter samt slumpmässiga praktiker blir ungdomarna dock tvingade till att se perspektiv dem annars inte frivilligt tagit del av.
Utifrån Hodkinson och Sparkes teori kan gymnasievalet både ses som en strukturell och påtvingad brytpunkt (1997, 38). Gymnasiestudier är inte obligatoriska (7 kapitlet 2 och 12– 15 §§ Skollagen) och kan därför inte endast anses vara en påtvingad brytpunkt. Oavsett om brytpunkten är strukturell eller påtvingad kommer den påverka elevens habitus och dennes handlingshorisont (Hodkinson & Sparkes 1997, 34–35). Som ett förslag på att motarbeta könsuppdelningen i könsdominerade yrkesgrupper menar en av respondenterna att skolan skulle placera ut elever på olika praktikplatser på den obligatoriska praktiken i grundskolan. Hodkinson och Sparkes förklarar att handlingshorisonten formas och förändras utifrån bland annat brytpunkter i en individs liv. En praktik kan i detta fall ses som en brytpunkt, som i sin tur kan skapa ny kunskap som formar individens handlingshorisont. Genom praktik ökar möjligheten att vidga elevernas karriärperspektiv vilket skulle kunna gynna intresset för manligt kodade yrkesprogram. Om praktikplatser får styras av individen själv, kommer troligen personen välja det som finns inom dess handlingshorisont, alltså vad individen anser vara valbart alternativ för denna (Hodkinson & Sparkes 1997, 34–35). På så sätt blir det en påtvingad brytpunkt utanför elevernas egen handlingshorisont, vilket är ett fördelaktigt arbete för att minska könsuppdelningen på det manligt kodade
yrkesprogrammen. Fördelaktigt är om tjejer placeras på mansdominerade arbetsplatser och män på kvinnodominerade arbetsplatser. Ett exempel på detta hade varit att tjejerna fick testa på industri, bygg- eller elbranschen, medan killarna testar vård- eller barnomsorgen. Förhoppningen med tillvägagångssättet är att lyckas vidga, i denna studies fall, tjejers handlingshorisont vilket skulle resulterar i att alla gymnasieprogrammen ses som valbara.
39