• No results found

Hur eleverna tycker att SYV ska arbeta med att belysa yrket/könssegregeringen och

In document Var är flickorna i elbranschen? (Page 33-36)

5. Resultat

5.3 Hur eleverna tycker att SYV ska arbeta med att belysa yrket/könssegregeringen och

Gällande frågeställningen om hur respondenterna tycker att studie- och yrkesvägledare kan arbeta för att belysa elektrikeryrket och könsuppdelningen i branschen fick vi många olika förslag. En del förslag hämtade de från egna erfarenheter om hur deras studie- och

yrkesvägledare arbetat med liknande frågor tidigare. Även hur de själva önskat och tror man hade kunnat belysa yrket och lyckas skapa intresse för att få tjejer att välja el- och energiprogrammet kom fram. Nästan alla respondenter lyfter vikten av att informera om yrket tidigt och då syftar de till mellanstadiet, eller tidig högstadietid. Alla respondenter berättar att de började prata framtid och yrke med skolans studie- och yrkesvägledare i årskurs åtta, men vissa även senare. Dessutom uttrycker alla tjejer att de hade uppskattat tidigare vägledning för att ha tid att ge alla program en chans, utan att tidsbrist och stress skulle vara en faktor. Vi citerar nedan en av våra respondenters tankar om att tidigare ges kunskap om elektrikeryrket och vad de ansåg att kunna leda till:

Man hade kunnat visa i skolan vad alla olika yrken kan leda till och så man får prova på dem. När? Ju tidigare desto bättre! I högstadiet i alla fall. Jag tror man behöver ha informationstillfällen, visa filmer från jobbet som elektriker, erbjuda praktik. Det hade varit bra med föreläsare av båda könen som representant för yrket. (Doris 220420)

Respondenten Anna hade en tanke om att studie- och yrkesvägledare bör tala mer om de ojämnt könsfördelade programmen. Hon menar att många inte ser problemet eftersom det är okänt för dem. Därför tycker hon att studie- och yrkesvägledare ska prata om stigmat för att det ska bli synligt för eleverna. Hon säger följande:

Som syv ska man även prata om linjerna som är ojämnt fördelade. Visa för oss elever att det går fast man kanske inte har det stereotypa könet. Gå igenom stereotyper för olika

yrken och program som en del av någon lektion. Jag tycker man ska börja redan i 7:an, sen i 8:an och sen i 9:an. Det är viktigt att man har det med sig hela vägen. Om man vill få det bättre fördelat så måste man prata mer om det än vad vi gör idag. (Anna 220420)

När vi frågar tjejerna om olika tänkbara arbetssätt om att belysa elektrikeryrket och

könssegregeringen inom el- och energibranschen på, lyfter de olika metoder. Respondenten Berit förklarar vikten av att visa de få kvinnor som arbetar i branschen, vilket hon uttrycker

33

kan ha positiv inverkan på att motarbeta könsuppdelningen. Hon menar att man behöver presentera att det finns fler utövare än vad man stereotypiskt ser. Berit tillägger även att det är viktigt att kvinnliga lärare från el- och energiprogrammet kommer ut och syns inför valet. Detta för att tjejerna i grundskolan ska kunna ha en förebild inom programmet. Respondenten Cissi uttrycker att slumpmässig praktikplats skulle kunna öppna upp ögonen för yrken en annars inte funderat över. Däremot tror hon det kan missgynna en del elever som inte vågar ta för sig när de befinner sig i en ny kontext och därmed inte får lika mycket ut av praktiken:

Få slumpvis praktikplats i högstadiet så man får upp ögonen för andra yrken än de man tror man är intresserad av idag hade nog varit bra. Då kanske man får upp ögonen för något yrke man aldrig visste fanns eller hade tänk välja. (Cissi 220420).

Respondenten Elin talar för att studiebesök skulle kunna vara ett sätt att rekrytera tjejer till el-och energibranschen. Hon har av egen erfarenhet upplevt att studiebesök ökar intresset och gör att man som elev får insyn i områden man annars inte reflekterar över. Vi citerar följande om Elins tankar kring studiebesök:

Vi var ute på studiebesök, vilket var jättebra! Jag tror det behövs fler studiebesök för tjejer på högstadiet, där man kan besöka gymnasieprogrammet eller arbetsplatser som rör elektrikeryrket för att väcka intresse hos tjejerna. (Elin 220420).

I frågan om hur en studie- och yrkesvägledare kan arbeta för att belysa elektrikeryrket och könssegregeringen i branschen, fick vi många utvecklade svar. Frågan i intervjuguiden gav chans till stor tolkningsmöjlighet och vi fick därför förslag på hur vi som blivande studie- och yrkesvägledare kan prata och arbeta med att vidga elevernas perspektiv:

Kanske att man visar upp dessa 2% av elektrikerna som är tjejer syns mer. Att någon av dem kommer ut och pratar om el yrket och visar upp sig själva. Då blir det liksom inte bara killar som kommer att prata om jobbet. Jag tror det är bra med kvinnliga perspektiv. Jag har aldrig sett en kvinnlig lärare på elprogrammet, det hade ju varit bra om det fanns liksom. Jag vet ju inget om el och bygg, men jag har ju ändå fördomar som kommit till mig om programmen. (Berit 220420).

Sammanfattningsvis kan vi utläsa att tjejerna har tankar om flera olika metoder gällande hur SYV skulle kunna arbeta med att belysa yrket. Metoder som nämndes var

slumpmässiga praktikplatser för att utmana tjejerna. Det nämndes även att studiebesök inom elbranschen skulle kunna öka intresset bland tjejerna i grundskolan. Något annat som

34

togs upp var att yrkesutövare skulle komma ut och träffa eleverna, där helst någon av dessa 2% yrkesverksamma kvinnor skulle representera yrket. Avslutningsvis var tjejerna överens om att det hade varit önskvärt med tidigare vägledning för att få tidsutrymme att se över alla programmen. Samtliga tjejer betonade att desto tidigare vägledningen, desto bättre.

35

In document Var är flickorna i elbranschen? (Page 33-36)

Related documents