SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåVar är flickorna i elbranschen?
En intervjustudie med sex kvinnliga gymnasieelever
Where are the girls in the electrical industry?
An interview study with six female high school students
Jenny Björnestedt
Malin Barta
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-04
Examinator: Marianne Sjöland Handledare: Irene Andersson
2
Sammanfattning
Vi har med vårt examensarbete haft som avsikt att utifrån könsfördelningen på el- och energiprogrammet undersöka vilka påverkningsfaktorer det är som har bidragit till ett icke-sökande bland flickorna till el- och energibranschen. Vi ville få kunskap om hur elever anser att studie- och yrkesvägledare kan motarbeta mansdominansen på el- och
energiprogrammet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi har genomfört sex narrativa videointervjuer med tjejer som går åk 1 på Naturvetenskapsprogrammet. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Gottfredsons genusperspektiv, samt Hodkinson och Sparks karriärteori. I avsnittet tidigare forskning har vi tittat på hur situationen ser ut inom elbranschen och el- och energiprogrammet i dagsläget, samt på förklaringar kring vad könssegregering innebär och bakomliggande faktorer. I den tidigare forskningen
uppmärksammas även hur studie- och yrkesvägledare kan, och arbetar, med könssegregering i nuläget.
Resultatet visar att de intervjuade tjejerna hade en generell okunskap och ett ointresse för el- och energibranschen. De baserade det på att de aldrig övervägt, varken el- och energiprogrammet eller ett annat manligt kodat gymnasieprogram. Anledningen bakom icke-intresset berodde på den egna uppfattningen av ett eventuellt exkluderande från de manliga utbildningskontexterna. Det framkommer även i resultatet att tjejerna hade gjort sina gymnasieval utifrån påverkningsfaktorer som vänner, familj och studie- och
yrkesvägledaren. Respondenterna delgav olika potentiella arbetssätt för hur studie- och yrkesvägledaren kan arbeta med rekrytering av flickor till el- och energiprogrammet. Arbetssätten som uppgavs av respondenterna var slumpmässig praktik, studiebesök inom könssegregerade branscher samt tidigare, och fler, informationstillfällen.
Nyckelord: El- och energiprogrammet, genus, könssegregation, påverkningsfaktorer samt
3
Förord
Vi vill tacka vår handledare Irene Andersson för hennes stöd i skrivprocessen. Vi riktar även ett särskilt stort tack till alla respondenter som delgett oss sina historier, utan er hade inte arbetet gått att genomföra. Avslutningsvis vill vi även tacka våra familjer och vänner för deras stöd och alltid lika motiverande support i både med och motvind. Tack till er alla för att ni hjälpt oss fram, vi hade inte klarat detta utan någon av er.
Denna studie har författats av oss båda. Vi har bearbetat alla delar tillsammans, men har haft huvudansvar för olika delar för att optimera skrivprocessen. Vår avsikt är nu att förtydliga vem som haft huvudansvar för de olika kapitlen.
Inledningen och dispositionen har Jenny haft huvudansvar för. Den tidigare forskningen har fördelats på så vis att Jenny har skrivit om rapporten Yrkesbeskrivningar för
vägledning: en fråga om individens fria val eller arbetskraftens selektering (2015), den
statliga utredningen Den könsuppdelade arbetsmarknaden (2004), kapitlet Kön och arbete (2017) samt boken Jämställt vägval (2005). Malin har skrivit om rapporten Fokus på
jämställdhet ska locka fler kvinnor till elbranschen (2018) och artikeln The Existence of Gender Biased Counseling of Female Student by High School Guidance Councelors
(1991). Under kapitlet teoriförankring har Jenny ansvarat för Gottfredsons teori och tillhörande begreppsdefinitioner. Malin har ansvarat för Hodkinson & Sparkes teori och tillhörande begreppsdefinitioner. Den tillhörande teorisammanfattningen har skrivits
tillsammans. I metodkapitlet har Jenny har huvudansvar för metodval och metoddiskussion, datainsamling och de etiska ställningstagande. Malin har ansvarat för urval och
analysmetod, samt begreppsdefinitioner i samband med analysmetoden. I kapitelresultat har Jenny haft huvudansvar för underrubriken faktorer och influenser som har påverkat
elevernas val av gymnasieprogram. Malins huvudansvar var underrubrikerna elevernas syn och kunskap om el- och energiprogrammet och elektrikeryrket, samt hur eleverna tycker att SYV ska arbeta med att belysa yrket/könssegregeringen och när detta bör ske. I
4
har ansvarat för Hodkinson & Sparkes teoretiska perspektiv. I det avslutande
diskussionskapitlet har vi likt tidigare delar valt att dela upp underrubrikerna, för att sedan kunna bearbeta allt tillsammans. Jenny har haft huvudansvar för resultatdiskussion och fortsatt forskning inom ämnet. Malin huvudansvar har varit metoddiskussion och teoridiskussion. Den sista underrubriken, avslutande tankar har författats tillsammans.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6 1.1 Syfte ... 7 1.2 Frågeställningar ... 7 1.3 Disposition ... 7 2. Tidigare forskning ... 92.1 Hur ska man se på könssegregeringen i branschen, hur har den uppstått? ... 9
2.2 Konsekvenser av könssegregering... 11
2.3 Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med neutral vägledning? ... 13
2.4 Sammanfattning ... 15
3. Teori ... 16
3.1 Gottfredsons Theory of Circumscription, Compromise, and Self-Creation (2002). .. 16
3.1.1 Circumscriptions ... 17
3.1.2 Compromise ... 17
3.1.3 Self-Creation ... 18
3.2 Hodkinson Sparks Careership Theory (1997). ... 19
3.2.1 Brytpunkt ... 19
3.2.2 Handlingshorisont ... 20
3.3 Sammanfattning ... 20
4. Metod ... 21
4.1 Metodval och metoddiskussion ... 21
4.2 Urval ... 23
4.3 Datainsamling ... 24
4.4 Analysmetod ... 26
4.5 Etiska ställningstagande ... 26
5. Resultat ... 28
5.1 Faktorer och influenser som har påverkat elevernas val av gymnasieprogram. ... 28
5.2 Elevernas syn och kunskap om el- och energiprogrammet och elektrikeryrket. ... 30
5.3 Hur eleverna tycker att SYV ska arbeta med att belysa yrket/könssegregeringen och när detta bör detta ske. ... 32
6. Analys ... 35
6.1 Vilka faktorer upplever elever påverkar deras individuella gymnasieval och därmed bidrar till könssegregationen inom el- och energibranschen? ... 35
6.2 Hur tycker elever att studie- och yrkesvägledare ska arbeta för att motarbeta könsuppdelningen på el- och energiprogrammet? ... 37
7. Diskussion ... 39
7.1 Resultatdiskussion ... 39
7.2 Metoddiskussion ... 41
7.3 Teoridiskussion ... 42
7.4 Fortsatt forskning inom ämnet ... 43
7.5 Avslutande tankar ... 44
8. Referenslista ... 45
9. Bilagor ... 48
6
1.
Inledning
När vi anlitar en elektriker förväntar vi oss en person som kan dra sladdar, fixa kablar och se till så att en lokal ljussats korrekt, men vem är det vi egentligen ser när vi föreställer oss en elektriker? I Sverige har vi ungefär 54 000 elektriker (SCB 2018), men endast 1514 av dem är kvinnor. Det betyder att enbart 2,78% av alla elektriker i Sverige är kvinnor, vilket gör elbranschen till ett av det mest könssegregerade och mansdominerade yrkesområdena i Sverige (Öberg 2018).
Under ett studentfirande våren 2017 för en el-och energiklass med enbart killar, fick en banderoll på ett studentflak en större spridning i sociala medier, där banderollens budskap var “Dra fittan i grus, vi drar el i horhus “(Aftonbladet 2017). Budskapet visade tydligt på sexism hos den nyexaminerade klassen som skulle ut i arbetslivet måndagen efter
incidenten (Aftonbladet 2017). Sexismen inom branschen är ett återkommande problem, enligt Elektrikerförbundet Sveriges undersökning som genomförts av bland annat aktiva kvinnliga elektriker. I rapporten Fokus på jämställdhet ska locka fler kvinnor till
el-branschen (2018), delger elektrikerkvinnorna sina upplevelser att de har blivit utsatta för
sexism, taskiga jargonger och klotter ute i arbetslivet. El-branschen skriker efter mer kvinnor och en jämställd arbetsplats, där machokultur inte hör hemma (Öberg 2018). Hur ska vi rent praktiskt hamna på denna plats som eftersträvas? Vi har valt att arbeta med följande fråga: Hur tycker elever att studie- och yrkesvägledare ska arbeta för att motarbeta könsuppdelningen på el- och energiprogrammet? Vi vill se hur man i ett tidigt skede kan bemöta ett av de större problemen branschen lider av, vilket är rekryteringen av tjejer. Vi har även valt att arbeta med frågan: - Vilka faktorer upplever elever påverkar deras individuella gymnasieval och därmed bidrar till könssegregationen inom el- och energibranschen? Vi vill alltså undersöka vilka faktorer det är som gör att tjejer inte söker sig till elbranschen.
7
1.1 Syfte
Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka faktorer eleverna upplever bidrar till könssegregationen inom el- och energibranschen samt hur eleverna anser att en studie- och yrkesvägledare kan motarbeta könsuppdelningen på el- och energiprogrammet. Med hjälp av resultatet kan vi få en insikt i elevernas tankar om programmet, samt elektrikeryrket. Vi kan även få en inblick i hur eleverna anser att vi studie- och yrkesvägledare kan arbeta med könsfördelningen på el- och energiprogrammet.
1.2 Frågeställningar
- Vilka faktorer upplever elever påverkar deras individuella gymnasieval och därmed bidrar till könssegregationen inom el- och energibranschen?
- Hur tycker elever att studie- och yrkesvägledare ska arbeta för att motarbeta könsuppdelningen på el- och energiprogrammet?
1.3 Disposition
I kommande kapitel kommer denna studie att behandla tidigare forskning utifrån tre olika tematiseringar, vilka är följande: hur ska man se på könssegregeringen i branschen, hur har den uppstått? konsekvenser av könssegregering samt hur studie- och yrkesvägledare arbetar med neutral vägledning. Det följs upp av vår teorigenomgång, som behandlar Linda
Gottfredson Theory of Circumscription, Compromise, and Self-Creation, samt Hodkinson & Sparkes Careership Theory. Vi kommer därefter att redogöra för hur studien har lagts upp, i ett metodkapitel där vi går igenom alla delarna i skrivprocessen. Det följs sedan upp av ett resultatkapitel där vi redovisar vår empiri utifrån tre teman som vi skapat utifrån vår
8
intervjuguide. Denna empiri kommer sedan att analyseras i det nästkommande avsnittet analys som är uppdelat på våra två övergripande frågeställningar. Avslutningsvis kommer vi att föra diskussioner kring studiens olika delar, i form av en resultatdiskussion,
metoddiskussion, teoridiskussion samt fortsatt forskning inom ämnet. Vi kommer sist att delge våra sista funderingar i ett avsnitt kallat avslutande tankar.
9
2.
Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi att redovisa den tidigare forskning som vi anser är av relevans för vår studie. Vi har sökt efter forskning och utredningar i Libsearch, Statens offentliga utredningar samt letat efter utredningar på elbranschernas fackförbunds hemsida. Vi kommer att redovisa forskningsläget utifrån tre rubriker som behandlar området vi vill undersöka. Följande sökord har använts vid sökningen i Libsearch: career counseling, genus, gender, könssegregation och studie- och yrkesvägledning.
2.1 Hur ska man se på könssegregeringen i branschen, hur
har den uppstått?
Docent Anna Hedenus, filosofie doktorer i sociologi Ylva Ulfsdotter Eriksson och Christel Backman samt filosofie doktor i arbetsvetenskap Frida Wikstrand har skrivit en rapport kallad Yrkesbeskrivningar för vägledning: en fråga om individens fria val eller
arbetskraftens selektering (2015). Syftet med rapporten är att undersöka och analysera
Arbetsförmedlingens yrkesbeskrivningar i ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Författarna undersöker huruvida yrken beskrivs på ett likartat sätt, oberoende av vem som i huvudsak utövar det, eller ifall framställningarna har blivit påverkade av könssegregation och hierarkisering (Hedenus et al. 2015, 8). Författarna undersöker över 400
yrkesbeskrivande texter och 200 yrkesbeskrivande filmer, för att analysera dessa ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Efter detta intervjuar författarna aktiva studie- och yrkesvägledare och gymnasieungdomar om hur de uppfattade och använde sig av materialet (Hedenus et al. 2015, 8).
Resultatet visade att det är svårt att uppnå en neutralitet i en yrkesbeskrivning, eftersom det är en tolkningsfråga, baserat på hurdan man är som individ. Däremot lyfter författarna
10
att detta är något samtliga producenter behöver fortsätta arbeta med. Det behöver
framställas neutrala yrkesbeskrivningar för att kunna minska könssegregation inom olika yrken (Hedenus et al. 2015, 125). Annars menar författarna att stereotyper kring yrken kommer att fortsätta reproduceras. Exempel på en stereotyp kring ett yrke kan vara att en undersköterska måste vara varm och trevlig, medan en elektriker måste vara stor och stark. Dessa egenskaper blir i kontexten könskodade (Hedenus et al. 2015, 125).
I rapporten Fokus på jämställdhet ska locka fler kvinnor till elbranschen (2018) skriven av frilansjournalisten Anna Öberg på uppdrag av Svenska Elektrikerförbundet. Rapporten har som avsikt att belysa det mest mansdominerade yrket, elektriker. I rapporten intervjuas tio kvinnliga elektriker om deras synsätt på sitt yrkesval, och hur det är att arbeta i en mansdominerad bransch. I rapporten belyser författarna att endast två procentenheter av landets arbetande elektriker var kvinnor (Öberg 2018, 5). I en prognos från 2018 med fem års sikt befaras ännu större brist på elektriker än vad det redan är, vilket betyder goda arbetsmöjligheter. Trots att kvinnor i elbranschen kan förväntas god arbetsmarknad med betydligt högre lön än arbete i kvinnodominerade branscher, är könssegregationen fortfarande stor (Öberg 2018, 10). För att lyckas rekrytera fler kvinnor ut i arbete och till och utbildning inom el- och energi, måste fördelar lyftas även om det är nackdelarna som oftast uppmärksammas. De tio intervjuade kvinnliga elektrikerna hare en positiv bild av yrket. De lyfter självständigheten i arbetet och att det inte är lika fysiskt krävande i jämförelse med andra fysiskt arbetande yrkesgrupper. Alla tio kvinnor talar mestadels positivt om yrket, men att det har sina nackdelar att arbeta som kvinna i en mansdominerad bransch (Öberg 2018, 10). Kvinnorna belyser även att det finns en accepterad jargong och klotter på arbetsplatsen, som skulle vara oacceptabelt och upplevas som diskriminerande i andra branscher. Uppfattas en medarbetare som svag bemöts personen med sexistiska eller rasistiska uttryck (Öberg 2018, 17). Många av de intervjuade kvinnorna betonar hur samtalsklimatet hade kunnat förbättras om arbetsgivare tagit mer ansvar och inte tolererat sexistiska och rasistiska skämt och klotter. De tror utgången hade skapat ett trevligt och inkluderande arbetsklimat för bägge könen (Öberg 2018, 20).
Respondenterna lyfter att det är tack vare de fackligt aktiva kvinnorna i branschen som problemet med könssegregation i branschen synliggjorts. Därför arbetar fackförbund idag aktivt med att få bort machokulturen i branschen genom att bland annat, försöka få in fler
11
kvinnor i branschen (Öberg 2018, 31). Respondenterna betonar vikten av att kvinnliga respondenter i fackförbundet kommer ut till grundskolor för att ha möjlighet att skapa intresse, nyfikenhet och förmedla kunskap för unga kvinnor om elektrikeryrket. De anser att lärare, studie- och yrkesvägledare och andra professioner på grund- och gymnasieskolor bör få information för att bryta den snedvridna bilden av hur elektrikeryrket inte passar kvinnor (Öberg 2018, 47). Läsåret 2016/2017 var el- och energiprogrammet det mest mansdominerade gymnasieprogrammet med 14 000 elever, varav 97 procentenheter var män (Öberg 2018, 24). Dessutom har andelen kvinnor på programmet minskat vilket tyder på att någon förändring måste ske för att vända det kvinnligt nedåtgående intresset för yrket (Öberg 2018, 24).
2.2 Konsekvenser av könssegregering
Statens offentliga utredningar gjorde år 2004 en undersökning kallad Den könsuppdelade
arbetsmarknaden (SOU 2004:43). Utredningen syfte var att undersöka varför
könssegregationen uppstått, samt att ta reda på vilka faktorer det är som gör att den bibehålls. Utredningen behandlar hur uppdelningen på arbetsmarknaden såg ut då 2004, bakomliggande anledningar kring uppdelningen och arbetet för att åtgärda problematiken som uppstår på grund av detta. Resultatet i undersökningen visar att det finns olika dimensioner av könssegregering, dessa är följande: horisontell, vertikal och strukturell könssegregering (SOU 2004:43, 41). Undersökningen visar även på en gemensam konsekvens av de könssegregerade dimensionerna, vilken är en ojämn fördelning av resurser mellan könen (SOU 2004:43, 14). Med det menas exempelvis löner,
föräldraledighet och vård av sjukt barn. Undersökningen visar även att status och prestige inom yrken skulle gå förlorat enligt intervjuerna med de aktiva arbetarna, ifall det kommer in fler kvinnor respektive män i könsdominerade yrken, exempelvis i industri-, bygg-, frisör- och vårdyrken (SOU 2004:43, 15). Orsaken sägs bero på att äldre stereotyper och normer kring arbetsplatser och dess yrkesutövare lever kvar i samhället. För att förklara konsekvenser av horisontell, vertikal och strukturell könssegregation, tar vi hjälp av
12
sociologen Helen Petersons beskrivning av problematiken i sitt kapitel Kön och arbete från boken Arbetsliv (2017, 353). I kapitlet betonar författaren att det finns ett flertal allvarliga konsekvenser med könssegregering. Enligt Peterson har ekonomer framförallt pekat ut att arbetskraftsförsörjningen i samband med strukturomvandlingar på arbetsmarknaden försvåras, om kvinnor inte kan lockas till mansdominerade yrken i den utsträckning som krävs (Peterson 2017, 361). Ett annat problem Peterson tar upp är att det är främst kvinnodominerade omsorgs- och undervisningsyrken, samt mansdominerade
ingenjörsyrken som uppvisas vara mest känsliga för strukturomvandlingar (2017, 361). När det gäller den vertikala och horisontella könssegregationen, finns det andra stora konsekvenser. Peterson beskriver dessa som att kvinnors arbetsuppgifter tenderar att vara betydligt mer repetitiva, vilket frekvent resulterar i diverse olika belastningsskador och utslitning av leder (2017, 361). Vidare skriver Peterson att kvinnodominerade yrkesgrupper tenderar att oftare ha en hög mental och känslomässig anspänning, vilket i sin tur leder till stress och påfrestningar för den psykiska hälsan. De högsta sjukskrivningstalen för kvinnor respektive män, återfinns det mest könssegregerade yrkesgrupperna - oavsett mans- eller kvinnodominans (2017, 361).
Peterson beskriver även den mest omtalade konsekvensen av könssegregation inom yrken, vilken är inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Lönestatistiken från 2014, visade på ett lönegap mellan könen på 13,4 procentenheter i Sverige. Med hjälp av olika köns segregationsmönster har man sedan kommit fram till att det är sju procentenheter av löneskillnaden (Peterson 2017, 361). Den horisontella könssegregationen visar att kvinnor befinner sig inom yrken och sektorer som tenderar att ha låga löner, medan den vertikala könssegregeringen visar att män innehar mer välbetalda maktpositioner jämfört med kvinnor (SOU 2015:40, i 2017, 362). Inkomstskillnaderna förstärks av att kvinnor även har en större tendens att jobba deltid och utnyttja föräldraförsäkringen i en högre utsträckning än män. Resultat av detta beskriver Peterson som att kvinnor får en betydligt lägre pension än män vid sin pensionering (2017, 362).
13
2.3 Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med neutral
vägledning?
Författaren och vägledaren Michael Kane har skrivit artikeln The Existence of Gender
Biased Counseling of Female Student by High School Guidance Counselors som behandlar
hur kvinnor påverkas negativt av stereotypakönsnormer inom olika yrkesgrupper. Artikeln framhäver hur vägledningen formas utifrån den sökandes kön. Vid brist på värderingsfri vägledning kan vägledarens sätt att vidga perspektiv, uppmuntra och belysa de icke
stereotypa könsmärkta yrkena påverkas (Kane 1991, 5). Det skapar hinder för hur individer ser sin yrkesframtid. Vägledaren ses som en person med inflytande i elevers karriärval. Oavsett om kvinnor önskar att följa en icke-köns traditionsenliga karriärväg, som elektriker eller polis, kan icke värderingsfri vägledning även påverka kvinnor att välja könsmärkta kvinnliga yrkesområden, som lärare eller sjuksköterska (Sauter 1980, refererad i Kane 1991, 7). Michael Kane (1991) beskriver olika tillvägagångssätt för att förbättra
vägledningen så den blir värderingsfri. Han talar om förändring i vägledarutbildningen, som en praktisk och teoretisk genomgång av självkännedom och könsneutral vägledning (Kane 1991, 10). Han förklarar workshops och att öva praktisk på könsneutral vägledning som två tillvägagångssätt för att lyckas öka vägledarnas självkännedom och öka kunskapen om könsneutral vägledning (Kane 1991, 11). Målet är att skapa en medvetenhet om vilka konsekvenser egna stereotypiska könsnormer i vägledningen påverkar den sökandes karriärbeslut. För att bryta stereotyper med könskodade yrken i vägledning menar Kane att vägledaren själv måste arbeta aktivt med sitt synsätt i frågan. (1991, 7–11). Vi väljer att använda Kanes artikel eftersom vi anser att den innehåller relevant empiri till vår studie. Vi är medvetna om studiens ålder och att det påverkar trovärdigheten i användandet. Därför har vi valt att stärka trovärdigheten med att lyfta senare gjorda studier som lyfter liknande område. Vi kan därför få en bättre historisk överblick för hur studie- och yrkesvägledning ur ett värderingsfritt perspektiv har sett ut över längre tid.
Roland Cox är författaren bakom boken Jämställt vägval (2005), där ett antal aktiva studie- och yrkesvägledare ingått i en fokusgrupp under ett projekt kallad Partnerskap för
14
ett medvetet genusperspektiv i yrket, skulle kunna förändra könssegregationen på den svenska arbetsmarknaden (Cox 2005, 7). Cox talar om att det är nödvändigt med en vardaglig medvetenhet om genus i yrkesprofessionen. Det för att vägledaren ska kunna hjälpa elever att göra ett fördomsfritt studie- eller yrkesval (Cox 2005, 20). Samtidigt betonar dock respondenterna i fokusgruppen att det inte är ett mål för vägledaren att bryta segregeringen på arbetsmarknaden. Däremot anser fokusgruppen att vägledaren bör ge kunskap och underlag för att eleven ska kunna fatta sina egna beslut. I detta menar
fokusgruppen att det ingår att förmedla kunskap om den könssegregerade arbetsmarknaden till eleverna (Cox 2005, 50).
Enligt Cox går genusperspektivet att spåra i alla de tre olika faserna av ett
vägledningssamtal (Cox 2005, 51). I den första fasen där man kartlägger eleven, under andra fasen där med vidgar perspektiv, samt under den avslutande fasen där man resonerar kring olika strategier inför det slutliga valet. Författaren menar även att vägledaren och elevens kön påverkar hur samspelet mellan eleven och vägledaren blir och utvecklas med tiden. Studie- och yrkesvägledaren anses därmed vara en påverkande faktor i valet, tillsammans med vänner och familj (Cox 2005, 21).
Cox använder begreppet brytare i sin bok Jämställt vägval. Att vara en brytare innebär att man har valt ett yrkes- eller utbildningsområden som domineras av de motsatta könen (Cox 2005, 12). Enligt forskningen beskriver Cox att brytare har större tendens att hoppa av vald yrkes- eller studiebana (Cox 2005, 25). Att vara en brytare kan ge olika effekter. Författaren lyfter fram: Synlighet, den som är avvikande syns mer och får därför mer uppmärksamhet. Uppmärksamhet är en effekt som kan vara både positiv och negativ för individen beroende på kontexten. Kontrast nämns även som en effekt, vilket innebär att det finns en tendens att överdriva skillnader mellan minoriteten och majoriteten. För att betona och bevara den dominerande kulturen och normerna som finns, hålls minoriteten utanför spelbanan (Cox 2005, 60). Stereotypisering är även en effekt. Majoriteten använder sig därför av generaliseringar och stereotyper mot minoriteten, för att exkludera dem från majoriteten (Cox 2005, 61). I fokusgruppen lyftes vikten av att se över yrkesbeskrivningar, ifall det som beskrivs verkligen är nödvändigt för utbildningen, detta för att inte
könsmärkta begrepp ska användas i onödan (Cox 2005, 86). Med det betonas att det inte ska handla om att förfalska verkligheten, utan att lyfta fram det relevanta och realistiska
15
delarna av yrkesområden (Cox 2005, 74). Vägledarna i fokusgruppen menar att ett sätt att arbeta med detta är att försöka få eleverna att titta på programmens verkliga innehåll. Ett annat sätt är att man har två praoperioder, varav den ena avsätts för att man ska få lov att prova på ett område som just är könsmärkt för det motsatta könet och den andra perioden lämnas fri (Cox 2005, 81). På så vis kan elevens perspektiv vidgas, samtidigt som denne får behålla en viss valfrihet.
2.4 Sammanfattning
Ovanstående studier ger oss en bild, både av hur yrkessegregation uppstått,
påverkningsfaktorer för reproduktionen av kön i olika yrken och vilka följder det kan ha, både för den enskilda individen men också för samhället i längden. Den tidigare
forskningen lyfter att faktorer som könsmärkta yrkesbeskrivningar och kvarvarande
stereotyper bidrar till den ihållande könssegregeringen. De sista studierna uppmärksammar studie- och yrkesvägledarens roll i ämnet och tänkbara arbetssätt för att motarbeta
könsstereotypiska yrkesval. Alla studier anser vi vara av relevans för att kunna besvara våra två frågeställningar: Vilka faktorer upplever elever påverkar deras individuella gymnasieval och därmed bidrar till könssegregationen inom el- och energibranschen? Samt, Hur tycker elever att Studie- och yrkesvägledare ska arbeta för att motarbeta könsuppdelningen på el- och energiprogrammet? Vi kommer ta hjälp av vår tidigare forskning för att jämföra vårt resultat under kapitlet diskussion.
16
3.
Teori
I avsnittet teori kommer vi att redovisa de teorier som vi valt att använda oss av. De är Linda Gottfredson Theory of Circumscription, Compromise, and Self-Creation, samt Hodkinson & Sparkes Careership Theory. Med hjälp av teorierna som analysverktyg, kommer vi att analysera vår insamlade data under avsnitten analys. I avsnittet kommer vi ta upp de begrepp som vi anser är av relevans för vår analys och definiera dem för läsaren.
3.1 Gottfredsons Theory of Circumscription, Compromise,
and Self-Creation (2002).
Professor i psykologi, Linda. S Gottfredson (2002) har skapat en teori som kombinerar både ett psykologiskt, men även ett sociologiskt synsätt på ungdomars karriärutveckling. Denna kallas för Theory of Circumscription, Compromise, and Self-Creation (2002). Teorin bygger på tre centrala begrepp, vilka är circumscriptions (begränsningar),
compromise (kompromiss), samt self-creation (självförverkligandet). Gottfredson beskriver
teorin utifrån ungdomars strävan att skapa sina egna karriärresor, som blir påverkade av kompromisser och begränsningar. Teorin behandlar karriärutveckling utifrån barn och ungdomars perspektiv. Vidare förklarar teorin hur ungdomar formar sin egen
självuppfattning och karriärutveckling utifrån omvärlden och deras individualitet (2002, 144). Teorin behandlar hur barn och unga begränsas och kompromissar med sig själva i sina studie- och yrkesval. Det gör de utifrån sin könsidentitet, sociala bakgrund och ålder (Gottfredson 2002, 91). Redan i tidig ålder börjar orienteringen mot existerande könsroller. Gottfredson menar att barnen redan då är dikotoma genustänkare när det kommer till yrken. Barnen ser att det finns två kön, och antingen tillhör yrket det ena könet eller det andra
17
(Gottfredson 2002, 95). Modellen förklarar även att man skapar sig något som kallas för
yrkeskarta, vilket i detta fall betyder att man kategoriserar olika yrken utifrån olika kriterier
som exempelvis maskulint och feminint, prestige nivåer samt arbetsområde (Gottfredson 2002, 88).
3.1.1 Circumscriptions
Med circumscriptions (begränsningar), menas att yrkesvalet handlar om att man placerar in sig i den sociala hierarkin, manifesterar sitt kön, klass och sin intelligens. Dessa kategorier är viktigare och kommer före samt i större utsträckning, än att individen ser åt sina egna intressen, värderingar och personlighet (Gottfredson 2002, 90). Karriärvalet börjar med att individen utesluter de olika alternativen som kan komma att kollidera med individens befintliga självuppfattning. Individers självuppfattning kan beskrivas som den bild individen har av sig själv som både privat och offentlig person (Gottfredson 2002, 91). Gottfredson förklarar vidare att självuppfattning är en samlande term för alla sorts sätt att se på sig själv. Det kan innebära synen på sina egna förmågor, möjligheter, personlighet, sociala status eller intressen (Gottfredson 2002, 88). Individen begränsar därefter sina val utifrån uppfattningen den har om sig själv (Gottfredson 2002, 93). Därefter begränsas de potentiella valalternativen i första hand av kön, sedan av klasstillhörighet och intresse. En annan faktor som kan begränsa individens val är familjen och skolan. De sociala
kontexterna kan påverka ungdomarnas val under processen, genom att markera vad de anser är “acceptabelt” och “möjligt” utifrån deras eget perspektiv. Detta leder till att individen kan begränsa sina valmöjligheter utan någon fullständig förkunskap om det, utan individen går enbart utifrån den bild som denne skapat av sig själv (Gottredson 2002, 98).
3.1.2 Compromise
Compromise (kompromissa), omfattar en process där individen överger sina mest önskvärda yrkesalternativ och börjar fundera över realistiska som kanske inte är lika
18
intressanta (Gottfredson 2002, 93). Det handlar alltså om att individen gör en kompromiss. Det kan medföra att även de önskvärda alternativen väljs bort, om individen inte upplever dessa som realistiska eller relevanta. Vidare blir individen begränsad i sin valprocess beroende på vilken bild individen har skapat av sig själv (Gottfredson 2002, 93). Det går även att dela upp kompromissen i två grenar, där den ena grenen innebär att man genom erfarenhet och upplevelser kan få insikt om vad som möjligt respektive inte möjligt att genomföra. Den andra grenen är att individen väger det önskade valalternativet mot det alternativet som är realistiskt för individen (Gottfredson 2002, 94). Gottfredson beskriver att ungdomars sökande av information om hur de ska komma åt olika yrkesbanor, kommer framförallt från individens egna sociala kretsar - vilket resulterar i ett snävt sökande med begränsad information (2002, 94). Hon betonar även att det egna initiativet och
nyfikenheten spelar en stor roll och förminskar riskerna att det blir större kompromisser gällande individens yrkesval (2002, 94–95).
3.1.3 Self-Creation
Self-Creation är när individen formar sina värderingar och behov utifrån vad den tror att omgivningen accepterar. I teorin betyder det att individens val och väljande begränsas av genus, som är ett centralt kriterium i teorin. Därefter kan social tillhörighet och intresse påverka en del av individens beslut (Gottfredson 2002, 90). Modellen nämner även det sociala utrymmet, vilket innebär att individen ser yrken utifrån sin egen yrkeskarta. Utifrån kartan bestämmer individen vilket den tycker är socialt acceptabelt att arbeta inom.
Individen baserar detta utifrån sitt kön, ålder, klass samt åsikter från viktiga personer i omgivningen (Gottfredson 2002, 88). Sedan försöker individerna se till hur och var dess personlighet passar bäst in i de yrken som är socialt acceptabla för dem (Gottfredson 2002, 91).
19
3.2 Hodkinson Sparks Careership Theory (1997).
Professorerna Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes, har skapat Careership Theory (1997), där dem har hämtat inspiration från sociologen Pierre Bourdieus begrepp habitus till att förklara påverkningsfaktorer i individers karriärbeslut (Hodkinsons & Sparkes 1997, 33). Hodkinsons & Sparkes (1997, 29–30) använder tre dimensioner till att förklara faktorer som påverkar karriärbeslut. Pragmatiskt-rationellt beslutsfattande, interaktioner baserade
på ojämlika resurser och makt samt karriärförlopp bestående av vändpunkter och rutiner
(Hodkinson & Sparkes 1997, 33–34). När beslut är pragmatiskt-rationella fattas de utifrån individens egen handlingshorisont, det som individen uppfattar som valbart och möjligt. Individens handlingshorisont påverkas i sin tur av ens habitus som innefattar etnicitet, klass och kön. Teorins andra dimension, interaktioner som är baserade på ojämlika resurser och makt betyder att karriärbeslut fattas i samspel med omgivningen, som personer på arbets- och utbildningsmarknaden och föräldrar. Personer har olika kapital, det vill säga, olika stor påverkan på individen utifrån egna värderingar (Lundahl 2010, 26–27). Den tredje
dimensionen lyfter karriärbeslut vid vändpunkter. Hodkinson och Sparkes (1997, 38–40) menar att karriärbeslut sker vid brytpunkter och beroende på hur och när brytpunkten sker är det antingen en strukturell, frivillig eller påtvingad brytpunkt.
3.2.1 Brytpunkt
Hodkinson & Sparkes belyser tre slags brytpunkter som påverkar individens karriärval och i sin tur identiteten. Beroende på när och hur brytpunkten sker är det antingen en
strukturell, frivillig eller påtvingad brytpunkt. Om brytpunkten är strukturell är
förändringen förutsägbar och medveten hos individen själv, exempelvis övergången från grundskola till gymnasieskola. Är brytpunkten frivillig beslutar individen själv över förändringen, och om en brytpunkt är påtvingad är det en förändring som individen varken kan förutse eller styra (1997, 38). Ett exempel på detta är en uppsägning av arbetet. Oavsett vilken brytpunkt kommer det att påverka individens rutiner (Lundahl 2010, 27).
20
3.2.2 Handlingshorisont
En central del av Careership teorin är att karriärval görs inom ens egen handlingshorisont, det vill säga, vad individen ser som möjligt och valbart. Handlingshorisonten formas av olika komponenter, däribland habitus och skapar en uppfattning om vad som är möjligt och genomförbart. En persons handlingshorisont omformas i livet genom bland annat
interaktioner med andra aktörer och brytpunkter (Hodkinson & Sparkes 1997, 34–35). Det betyder att vad som uppfattas som möjligt och genomförbart kan förändras med tid. Vi tolkar handlingshorisont som att den går att likställas med en ryggsäck, som fylls med erfarenheter under livets gång. Liksom att det går att fylla ryggsäcken går det att tömma och göra plats för andra saker som formar vårt sätt att hantera beslutsfattande situationer.
3.3 Sammanfattning
Vårt övergripande mål är att förstå informanternas tankar och resonemang om
självuppfattning och genusperspektiv kopplat till el-och energibranschen. Med hjälp av Gottfredsons teori som belyser komplexiteten i ett yrkes/studieval och hur olika faktorer påverkar individens karriärval, analyserar vi de begränsningar, kompromisser och den egna uppfattning av sin självbild informanterna lyfter i intervjuerna i förhållande till el-och energibranschen. Med Gottfredsons teori, i samverkan med intervjusvaren kan vi besvara och motivera vilka faktorer elever upplever bidrar till könssegregering inom el- och energibranschen.
Med Hodkinson & Sparkes teori som förklarar hur brytpunkter påverkar människors habitus och handlingshorisont kan vi analysera och motivera varför elever har olika syn på el- och energibranschen och vilka individuella faktorer det är som påverkar deras syn. Vi använder Gottfredsons teori som framhäver genusperspektivet och Hodkinson & Sparkes som förklarar påverkningsfaktorer i karriär- och studieval flätar vi samman teorierna i vår analys. Med teorierna kan vi analysera informanternas självbild i förhållande till el-och energibranschen, samt deras syn och perspektiv på problemet.
21
4.
Metod
I följande avsnitt kommer vi gå igenom vårt metodval och diskutera varför vi valt att använda oss av vår valda metod. I kapitlet kommer vi att redovisa hur vi har gått tillväga för att samla empiri, samt hur vi har bearbetat empirin vi erhållit. Vi kommer även att presentera vårt val av respondenter och hur urvalet av respondenter har gjorts. Slutligen kommer vi att gå igenom de etiska ställningstagandena för studien.
4.1 Metodval och metoddiskussion
För att kunna genomföra vår studie har vi läst på om hur vi skulle kunna arbeta med en kvalitativ respektive kvantitativ metod. Fördelar vi ser med en kvantitativ metod är att vi på förhand kan styra den mängd av information vi vill ha in. Exempelvis genom ett
frågeformulär med färdig bestämda svarsalternativ, där informanterna måste välja bland de existerande alternativen. Ytterligare en fördel med en kvantitativ metod är att vi kan välja om respondenterna ska vara anonyma, vilket gör att vi har större chans att få sanningsenliga svar. Däremot ser vi en stor nackdel med en kvantitativ metod, vilket är att informationen man får från respondenterna är begränsad. På grund av att respondenterna inte har
möjlighet att utveckla sina svar i samma grad, eftersom frågorna och svarsalternativen redan är bestämda och därmed begränsade. Ann Kristin Larsen skriver i Metod helt enkelt (2009, 25) att med en kvantitativ metod inte har möjlighet att ställa följdfrågor eller reda ut eventuella missuppfattningar. Om vi istället väljer en kvalitativ metod, där vi författare har möjlighet att möta informanterna i en intervju - så har vi möjlighet att reda ut eventuella missförstånd och kunna ställa följdfrågor till respondenterna. En nackdel med en kvalitativ metod är dock att det kan vara tidskrävande att sammanställa resultatet. Det är även svårare att få ärliga svar i intervjuer, detta på grund av. intervjueffekten. Larsen beskriver detta som
22
att respondenten känner sig osäker vid en intervju och vill dölja sin osäkerhet kring den bristande kunskapen, alternativt försöker skapa ett gott intryck hos oss intervjuare - istället för att svara sanningsenligt (Larsen 2009, 27). En annan nackdel som spelar in vid en kvalitativ metod är att respondenterna inte heller har samma möjlighet att vara fullständigt anonyma i intervjuer, som vid exempelvis en enkätundersökning.
Utifrån bakgrundsinformationen om metoderna kommer vi att genomföra en kvalitativ studie. Vår initiala tanke som författare var att fysiskt träffa intervjupersonerna på deras skola under insamlingen av empiri. På grund av den rådande situationen med Covid-19 (Folkhälsomyndigheten 2020), är dessvärre inte detta genomförbart. Utan vi kommer istället att göra videointervjuer med våra intervjupersoner via videotjänsten Zoom. Vi tar med oss de eventuella konsekvenserna av ändringarna vi behövt göra gällande vårt val av undersökningsmetod. Exempel på detta i vårt fall kan innebära ett tidskrävande arbete för att sammanställa materialet. En annan risk med att genomföra en kvalitativ metod med intervjuer är att vi minskar vår reliabilitet, då det finns fallgropar som till exempel
intervjueffekten. Vi är dock trygga med vårt metodval, då vi anser den bäst lämpad till vår studies syfte eftersom vi efterfrågar respondenternas tankar, känslor, funderingar och berättelser för att kunna få ett trovärdigt resultat av våra frågeställningar.
För att besvara frågeställningen om individuella faktorer som påverkar elever i deras gymnasieval kommer vi genomföra kvalitativa semistrukturerade enskilda narrativa intervjuer. Vi har valt att använda oss av enskilda narrativa intervjuer. Narrativa intervjuer kännetecknas av en koncentration på de historier, intriger och strukturer informanterna delar med sig av. I Kvale och Brinkmanns bok Den kvalitativa forskningsintervjun, beskrivs det att narrativa intervjuer påminner om vardagliga samtal (2014, 240). Det kan underlätta för informanten i intervjusituationen, då denne kan känna sig naturlig i
intervjusituationen med att berätta saker på sitt eget sätt. Vi har valt att göra intervjun semistrukturerad, vilket innebär att vi har en grundläggande intervjuguide att utgå från. Detta för att säkerställa att studiens syfte täcks in under intervjuerna. Denna intervjuguide kommer även medtas till intervjuerna. Vi väljer dock att skapa utrymme för spontana följdfrågor och för att informanten ska få utforma svaren på sitt eget sätt. Kvale och Brinkmann lyfter en nackdel med narrativa intervjuer, vilket är att en människas alla erfarenheter inte tydligt passar in i en berättelseform (2014, 243). Författarna nämner även
23
att det är av stor vikt att vi som intervjuare följer upp informanternas spontana berättelser, och strukturerar upp dem för att få ett tydligt sammanhang (2014, 243). Vi har valt att använda oss av narrativa semistrukturerade intervjuer, för att få så pass fördjupade svar som möjligt av våra respondenter. Med hjälp av vår intervjuform tror vi att vi kommer åt
respondenternas syn, tankar och åsikter på ett bra sätt - vilket kommer hjälpa oss att besvara våra frågeställningar.
4.2 Urval
Vi kommer göra sex enskilda narrativa intervjuer med kvinnliga gymnasieelever på det Naturvetenskapliga programmet. Vi har utifrån vårt kontaktnät valt denna målgrupp. Eleverna läser första året på gymnasiet vilket vi ser till vår fördel eftersom deras
gymnasieval fortfarande ligger dem nära i tid och kan förhoppningsvis därför ge utvecklade svar utan att tidsaspekten skapar något hinder för våra intervjufrågor. Vi väljer att enbart intervjua kvinnliga gymnasieelever då vi vill få kvinnors perspektiv på den
mansdominerade branschen. Anledningen till vårt urval av flickor på naturprogrammet baseras på att deras val av gymnasieprogram har huvudfokus på naturvetenskapliga ämnen, bland annat som teknik och matematik, vilket även el- och energiprogrammet har. Därmed borde inte el- och energiprogrammet vara ett otänkbart alternativ för flickorna på
naturvetenskapsprogrammet. Hade vi exempelvis valt att intervjua flickor på
samhällsprogrammet som har ett annat ämnesfokus, hade de troligtvis inte haft samma intresse för el- och energiprogrammet eftersom deras huvudfokus är på
samhällsvetenskapliga ämnen. Vi är medvetna om att detta i slutändan kan påverka vårt resultat, eftersom vår målgrupp ändå befinner sig inom samma ämnesområde och därmed kan ha liknande ämnesintressen. Vi anser dock att vårt urval belyser problemet med könssegregeringen inom el- och energibranschen, eftersom tjejerna väljer andra gymnasieprogram med liknande ämnesfokus som finns på el- och energiprogrammet istället. Därför väljer vi att undersöka just denna målgrupp på grund av det gemensamma naturvetenskapliga fokuset.
24
Kvale & Brinkmann (2014, 156) förklarar att det inte finns ett visst antal intervjupersoner som måste förekomma i en undersökning för att resultatet ska bli
trovärdigt. För att skapa sig en uppfattning över ungefärligt antal bör man istället utgå från studiens syfte. Kvale & Brinkmann fortsätter med att vid vanliga intervjustudier ligger antalet intervjuer kring 15 +/ –10 men kan skifta beroende på den tid och resurser som finns tillgängliga för undersökningen (2014, 156). Vår initiala tanke var att genomföra 2
fokusgrupper med 10 deltagande flickor. Vi blev dock tvungna att minska antalet respondenter, till 6 personer och genomföra enskilda datorstödda videosamtal med
respondenterna med tanke på Folkhälsomyndighetens rekommendationer gällande minskad smittspridning av Covid-19 i skolor (Folkhälsomyndigheten 2020). Vi anser dock ändå att sex intervjupersoner är tillräckligt för studien då vi syftar att exemplifiera vilka faktorer elever anser påverkar deras individuella gymnasieval och därmed bidrar till
könssegregationen inom el- och energibranschen samt hur elever anser att studie- och yrkesvägledare kan arbeta för att motverka könsuppdelningen på El- och
energiprogrammet. För att få ytterligare en synvinkel på undersökningen hade vi önskar intervjua kvinnliga arbetare eller gymnasieelever inom el- och energiområdet. Tyvärr var detta inte genomförbart då vi både saknade kontakter i branschen men också för att målgruppen hade varit för liten för att enligt oss ge ett trovärdigt resultat. Detta eftersom branschen är så pass mansdominerad att det var svårt för oss att finna de få kvinnliga arbetare eller studenter som finns inom branschen.
4.3 Datainsamling
På grund av den rådande situationen med covid-19 (Folkhälsomyndigheten 2020), har vi gjort digitala datorstödda intervjuer med informanterna via tjänsten Zoom. Vi hade i samråd med informanterna avsatt 30 minuter för varje intervjutillfälle. För att utesluta eventuella tänkbara störningsmoment, valde vi skribenter att under intervjuerna sitta tillsammans i Jennys vardagsrum, för att undvika störningsmoment och skapa en lugn och still stund tillsammans med informanterna.
25
Fördelar som Kvale och Brinkmann tar upp med datorstödda intervjuer är att
intervjupersonen blir mer öppen och pratar mer ingående om sina personliga upplevelser och tankar (2014, 165). En annan fördel med datorstödda intervjuer är att vi inte behöver befinna oss på samma plats som informanten (Kvale och Brinkmann 2014, 165). Med tanke på rådande samhällssituation är den sistnämnda fördelen den främsta anledningen till att vi valt att genomföra datorstödda intervjuer. Vi var medvetna om att våra digitala intervjuer kunde skapa en viss problematik i och med att det finns en del felkällor, exempelvis dålig internetuppslutning eller försenade reaktioner i webbkameran och hade därför det i åtanke vid intervjutillfällena. Kvale och Brinkmann lyfter även att datorstödda intervjuer kan skapa en distans mellan oss intervjuare och informanten (2014, 165). I och med att det inte blir lika personligt som vid en fysisk intervju har vi tagit det beaktning och kommer försöka vara så öppna och ödmjuka vid intervjutillfället för att skapa ett bra klimat i samtalet med informanten.
Inför intervjuerna erbjöd vi informanterna att ta del av intervjuguiden, för att vi ville vara transparenta med informanterna. Däremot valde inte alla informanter att ta emot
intervjuguiden. Det ledde till att mer än hälften av deltagarna i intervjun inte hade läst intervjuguiden, medan resterande hade det. Fördelar vi ser med att erbjuda informanterna intervjuguiden är att de kan förbereda sig och därmed eventuellt ge mer utvecklade svar. Nackdelar som vi ser med att erbjuda intervjuguiden till informanterna är att de kan bli färgade av dem. Med detta menar vi att informanterna kan läsa på om ämnet innan
intervjun, och därmed får vi inte deras egna tankar och känslor. Vi får istället ta del av det som informanterna tror att vi tycker är rätt svar.
Våra intervjutillfällen kommer att registreras med hjälp av videosamtal för att minimera risken av feltolkning under intervjun. Inspelning ger oss som intervjupersoner bättre förutsättningar att vara mer närvarande i intervjun och lättare uppmärksamma gester hos deltagarna som inte syns i ett videosamtal. Vi skribenter kommer medverka tillsammans vid de datorstödda intervjuerna, samt gemensamt koda materialet för att minska risken för feltolkningar. Vår förhoppning är att detta ska skapa mer säkra data till vår analys och diskussion.
26
4.4 Analysmetod
Till vår hjälp att identifiera samband, mönster och skillnader av data kommer vi göra en innehållsanalys. Vi kommer följa Ann Kristin Larsens (2009, 101–102) arbetsgång av en innehållsanalys beskriven i sex steg. Det innebär att vi ska transkribera, koda, klassificera kodningen i kategorier, granska och utifrån det identifiera mönster som är av relevans till att studiens syfte. Vi kommer att transkribera allt material vi får in, för att få en tydlighet av den empirin vi har samlat i. Med hjälp av innehållsanalysen reducerar vi på så sätt
irrelevant datamaterial och komprimerar materialet till en analyserbar mängd. En av de vanligaste formerna av dataanalys vid intervjusvar sker genom kodning och innebär att man plockar ut nyckelord ur textmaterialet för att få en översikt att materialet och underlätta för senare sammanfattning av empirin (Kvale & Brinkmann 2014, 241–242).
4.5 Etiska ställningstagande
I vår undersökning kommer vi ta hänsyn till de 4 etiska riktlinjer som Vetenskapsrådet (2002) förklarar som en tumregel vid kvalitativa intervjuer. Vi kommer först se till att informationskravet uppfylls. Det innebär att vi som intervjupersoner informerar deltagarna om studiens syfte, det frivilliga deltagandet, publiceringsområde, vem den är tillgänglig för och hur data kommer anonymiseras (Vetenskapsrådet 2002, 7). Enligt Ann Kristin Larsen i
Metod helt enkelt (2009, 14) är anonymitet en viktig aspekt för informanterna. Det tar vi i
beaktning och kommer vara tydliga att förmedla till våra respondenter, samt att vi i vår analys kommer ge respondenterna fingerade namn för att bevara deras anonymitet. Sedan är det viktigt att ta hänsyn till samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 2002, 9). Det är viktigt att informanterna har samtyckt till intervjuerna och gör dem av egen fri vilja. Vi kommer att ta hänsyn till konfidentialitetskravet, vilket innebär att alla uppgifter om personer i en
undersökning ska vara privata (Vetenskapsrådet 2002, 12). Det gör vi genom att förvara informanternas kontaktuppgifter och personuppgifter för oss själva på ett sådant sätt att obehöriga ej kan ta del av dem. Gällande nyttjandekravet kommer vi att respektera informanternas önskan om att få se resultatet av vår studie. När vi har avslutat vårt arbete
27
kommer vi dela det med samtliga informanter, för att de tydligt ska se vad deras uppgifter har använts. Vi kommer även se till att deras lämnade uppgifter endast används till vår gällande studie och inte till något annat (Vetenskapsrådet 2002, 14).
Sammanfattningsvis kommer vi att ta hänsyn till samtliga etiska riktlinjer för att få en seriös, pålitlig och ordentlig studie. Där alla involverade personer kan känna sig trygga med sitt deltagande.
28
5.
Resultat
I följande avsnitt kommer vi att presentera resultatet av våra intervjuer. Vi har valt att dela upp resultatet utifrån tre tematiska rubriker som sammanfattar vår intervjuguide.
Respondenterna har fått fingerade namn för att bevara deras anonymitet. Därför kommer respondenterna nu att kallas följande: Anna, Berit, Cissi, Doris, Elin och Fanny.
5.1 Faktorer och influenser som har påverkat elevernas val
av gymnasieprogram.
Vid frågan om förebilder och influenser i informanternas gymnasieval ger alla tjejerna snarlika svar. Samtliga talar om sina tjejkompisar i relation till gymnasievalet, samt att de alla har kvinnliga förebilder. De förebilder de nämner är kvinnliga läkare, kompisar, logopeder, kändisar och sjuksköterskor. Egenskaper de har är att de är empatiska, genuina, omhändertagande, drivande och självsäkra. Det samtliga respondenter även har gemensamt med varandra, är att de nämner sin egen mamma som förebild i livet. Berit säger följande om sin egen mor: “Men jag skulle nog säga att det är min mamma som har inspirerat och hjälpt mig mest både i gymnasievalet och i livet.” (Berit 220420). Mammorna till tjejerna beskrivs som
snälla, drivande, stöttande och empatiska. Pappor nämns också i den bemärkelse att de har påverkat deras val av program, men inte direkt som just förebilder till flickorna.
När vi går över och pratar med flickorna om vilka faktorer det är som har påverkat deras val av utbildning, får vi relativt lika svar. Tjejerna nämner att kompisar, familj och studie- och yrkesvägledare har påverkat dem i valet. Elin har ett svar som sticker ut gentemot de andra tjejerna, hon berättar att följande hade påverkat henne i sitt val, “Min uppväxt, mina föräldrars jobb och hur det är att ha en bra utbildning är har påverkat mig. Man ser ju
29
skillnad. Man lär sig alltid av omgivningen och försöker göra det bästa utav det. Jag har alltid med mig min bakgrund i alla val jag gör.” (Elin 220420). Elin menar att hennes föräldrars akademiska bakgrund, har varit en av de största faktorerna som gjort att hon själv valde ett högskoleförberedande program på gymnasiet. Detta för att hon vill följa deras fotspår. När vi frågar Elin ifall hon någonsin funderade på ett praktiskt yrkesprogram inför sitt val av gymnasieprogram, ger hon oss följande svar:
Alla visste ju att yrkesprogrammen el, fordon och bygg var mest för killar. Så det var inte ens snack om att vi tjejer skulle välja det eller gå där. Inte ens när elever från de olika gymnasieprogrammen kom så var det snack om det. För oss tjejer var det aldrig snack om dom linjerna, eftersom man tänkte automatiskt att ingen tjej skulle välja det (Elin, 220420)
Elins upplevelser av yrkesprogram delas av de andra respondenterna också. När vi ställer samma fråga till de andra tjejerna har de samma upplevelse, ingen av dem övervägde ett yrkesprogram eftersom de upplevde att det var jobbigt att vara ensamma tjejer på en utbildning. Fanny nämner även att hennes äldre tjejkompis hade börjat fordonsprogrammet som ensam tjej. Men hon hade valt att hoppa av på grund av att hon kände sig utanför klassen, och exkluderad av lärarna. Detta menar Fanny har påverkat henne mycket när hon gjorde sitt val, eftersom hon inte ville gå igenom något liknande själv. Även fast hon var intresserad av program som el- och energi samt vård och omsorg, så valde hon
naturprogrammet där flera av hennes tjejkompisar också går, ”Det känns som att de flesta tjejer väljer typ natur, samhälle eller ekonomi på gymnasiet. Det flesta jag känner gör det. Jag ville ju inte vara ensam tjej, jag vill ju vara med mina kompisar.” (Fanny 220420). När vi frågar tjejerna om vad de själva trodde var vanligast för tjejer respektive killar rent allmänt att välja när det gäller när det gäller gymnasieprogram, har de alla samma svar. Killarna väljer yrkesprogram, främst bygg, el, industri eller fordon. Tjejerna väljer natur, samhälle, ekonomi eller estetiska programmet. Vi ställer även en fråga om vad tjejerna tror det är för skillnad på ett praktiskt program och ett teoretiskt program. Majoriteten av tjejerna svarar att på det praktiska programmet gör man saker, medan man på det teoretiska mest pluggar och läser. Informanten Elin hade dock en liten annan syn av programmen, hon säger följande:
Teoretiska program är mer seriösa. Det är en högre nivå och kurserna är på högre nivå. Det är för att man sedan ska vidareutbilda sig. Yrkes är mest praktiskt, mest grunder. Man
30
behöver inte så mycket kunskap som matte, engelska, svenska. Man ska ju jobba direkt efter studenten. (Elin 220420)
Elin menar att teoretiska program är på en högre nivå jämfört med de praktiska
programmen. Hon gör även en koppling till att det kan vara därför killar hellre väljer ett yrkesprogram, eftersom de vill komma ut och börja jobba fort.
Sammanfattningsvis kan vi utläsa att tjejerna endast har kvinnliga förebilder, samt att den största förebilden är deras egen mamma. Egenskaper som nämns i samband med förebilderna är omhändertagande, empatisk, stöttande och drivande. Vi kan även utläsa att tjejerna inte pratade om yrkesprogrammen på högstadiet, detta eftersom det aldrig var ett alternativ för dem eller deras tjejkompisar. Tjejerna nämner program som ekonomi, samhälle, natur och estetiska när de talar om gymnasieprogram i förhållande till sig själva. När de talar om killar nämner de program som bygg, el, industri och fordon.
5.2 Elevernas syn och kunskap om el- och energiprogrammet
och elektrikeryrket.
I frågan om vilka kunskaper respondenterna har om el- och energiprogrammet och elektrikeryrket fick tjejerna berätta vad de visste om området, både gällande utbildningen och de arbetsuppgifter som en elektriker utför. Respondenten Berit (220420) beskriver sina kunskaper om programmet “Det är inte mycket jag vet om el- och energiprogrammet, jag är ju inte så intresserad eller insatt i yrket men jag kan tänka mig att de lär väl sig hur man kopplar el eller något sådant”. Något alla tjejer lyfter fram i intervjuerna är att de endast känner till stereotyperna av elektrikeryrket och el- och energiprogrammet. Därför menar tjejerna även att deras kunskaper gällande el- och energiprogrammet var låg vid
söktillfället. Respondenten Fanny (220420) beskriver sina kunskaper om programmet och förklarar varför hon anser sig själv ha lite kunskap om det:
Åh gud, jag vet inte så mycket och el- och energiprogrammet, jag vet väl mest, eller tror att det är mest killar som går el- och energiprogrammet. Jag har själv inte varit intresserad av programmet så jag är inte så insatt i vad de gör men jag antar att de kanske jobbar med el. Jag vet verkligen inte.
31
Utifrån citaten kan vi utläsa att det är en tydlig brist på intresse, som har påverkat tjejernas kunskaper inom området. Det är endast en av intervjupersonerna som var intresserad av att läsa el- och energiprogrammet på gymnasiet. Resterande tjejer var inte alls intresserade, vilket märktes i deras kunskaper inom området. När vi ställer frågan gällande kunskap om elyrket i intervjuerna, möts vi av ovisshet bland en övervägande del av våra respondenter. Några uttrycker att de aldrig funderat på den yrkesbanan, vilket resulterar för oss i
chansningar och stor osäkerhet om deras svar var korrekta. Vi som intervjupersoner förtydligar att det inte finns något rätt eller fel svar till någon av frågorna, vilket får en positiv effekt på utvecklingen av svaren. Det gör att tjejerna vågade chansa mer och utveckla sina svar.
Gällande synen på elektrikeryrket får respondenterna fritt beskriva vem de såg framför sig när vi nämner yrkesgruppen elektriker. En röd tråd i alla intervjuer är att respondenterna ser en man som yrkesutövare. Egenskaper som tjejerna beskriver som typiska för en
elektriker är händig, snabbtänkt och kunna lösa problem som uppstår med kort varsel. Respondent Doris (220420) gör följande beskrivning av en elektriker:
När jag tänker på en elektriker ser jag en man. Det är ett välbetalt arbete, kanske typ overall kläder, som en snickare typ. Man behöver vara snabbtänkt, bra på matte och inte ge upp o sådär. En väldigt driven person som kan lösa problem själv helt enkelt.
Doris är en av de respondenter som känner någon som arbetar som elektriker, vilket betyder att det förmodligen påverkar hennes syn och kunskap inom området. Respondenterna anser yrket vara oberoende av ålder, och menar att den fysiska belastningen som ingår i jobbet är oavsett ålder.
Sammanfattningsvis kan vi utifrån tjejernas svar se att det råder brist på kunskap om el- och energiprogrammet, samt elektrikeryrket. Kunskapsbristen uppfattas av tjejerna själva komma från bristande intresse inom området. Både utbildningen och arbetet tillskrivs män med praktiska egenskaper såsom att vara händig, kvicktänkt, och att kunna lösa problem.
32
5.3 Hur eleverna tycker att SYV ska arbeta med att belysa
yrket/könssegregeringen och när detta bör detta ske.
Gällande frågeställningen om hur respondenterna tycker att studie- och yrkesvägledare kan arbeta för att belysa elektrikeryrket och könsuppdelningen i branschen fick vi många olika förslag. En del förslag hämtade de från egna erfarenheter om hur deras studie- och
yrkesvägledare arbetat med liknande frågor tidigare. Även hur de själva önskat och tror man hade kunnat belysa yrket och lyckas skapa intresse för att få tjejer att välja el- och energiprogrammet kom fram. Nästan alla respondenter lyfter vikten av att informera om yrket tidigt och då syftar de till mellanstadiet, eller tidig högstadietid. Alla respondenter berättar att de började prata framtid och yrke med skolans studie- och yrkesvägledare i årskurs åtta, men vissa även senare. Dessutom uttrycker alla tjejer att de hade uppskattat tidigare vägledning för att ha tid att ge alla program en chans, utan att tidsbrist och stress skulle vara en faktor. Vi citerar nedan en av våra respondenters tankar om att tidigare ges kunskap om elektrikeryrket och vad de ansåg att kunna leda till:
Man hade kunnat visa i skolan vad alla olika yrken kan leda till och så man får prova på dem. När? Ju tidigare desto bättre! I högstadiet i alla fall. Jag tror man behöver ha informationstillfällen, visa filmer från jobbet som elektriker, erbjuda praktik. Det hade varit bra med föreläsare av båda könen som representant för yrket. (Doris 220420)
Respondenten Anna hade en tanke om att studie- och yrkesvägledare bör tala mer om de ojämnt könsfördelade programmen. Hon menar att många inte ser problemet eftersom det är okänt för dem. Därför tycker hon att studie- och yrkesvägledare ska prata om stigmat för att det ska bli synligt för eleverna. Hon säger följande:
Som syv ska man även prata om linjerna som är ojämnt fördelade. Visa för oss elever att det går fast man kanske inte har det stereotypa könet. Gå igenom stereotyper för olika
yrken och program som en del av någon lektion. Jag tycker man ska börja redan i 7:an, sen i 8:an och sen i 9:an. Det är viktigt att man har det med sig hela vägen. Om man vill få det bättre fördelat så måste man prata mer om det än vad vi gör idag. (Anna 220420)
När vi frågar tjejerna om olika tänkbara arbetssätt om att belysa elektrikeryrket och
könssegregeringen inom el- och energibranschen på, lyfter de olika metoder. Respondenten Berit förklarar vikten av att visa de få kvinnor som arbetar i branschen, vilket hon uttrycker
33
kan ha positiv inverkan på att motarbeta könsuppdelningen. Hon menar att man behöver presentera att det finns fler utövare än vad man stereotypiskt ser. Berit tillägger även att det är viktigt att kvinnliga lärare från el- och energiprogrammet kommer ut och syns inför valet. Detta för att tjejerna i grundskolan ska kunna ha en förebild inom programmet. Respondenten Cissi uttrycker att slumpmässig praktikplats skulle kunna öppna upp ögonen för yrken en annars inte funderat över. Däremot tror hon det kan missgynna en del elever som inte vågar ta för sig när de befinner sig i en ny kontext och därmed inte får lika mycket ut av praktiken:
Få slumpvis praktikplats i högstadiet så man får upp ögonen för andra yrken än de man tror man är intresserad av idag hade nog varit bra. Då kanske man får upp ögonen för något yrke man aldrig visste fanns eller hade tänk välja. (Cissi 220420).
Respondenten Elin talar för att studiebesök skulle kunna vara ett sätt att rekrytera tjejer till el-och energibranschen. Hon har av egen erfarenhet upplevt att studiebesök ökar intresset och gör att man som elev får insyn i områden man annars inte reflekterar över. Vi citerar följande om Elins tankar kring studiebesök:
Vi var ute på studiebesök, vilket var jättebra! Jag tror det behövs fler studiebesök för tjejer på högstadiet, där man kan besöka gymnasieprogrammet eller arbetsplatser som rör elektrikeryrket för att väcka intresse hos tjejerna. (Elin 220420).
I frågan om hur en studie- och yrkesvägledare kan arbeta för att belysa elektrikeryrket och könssegregeringen i branschen, fick vi många utvecklade svar. Frågan i intervjuguiden gav chans till stor tolkningsmöjlighet och vi fick därför förslag på hur vi som blivande studie- och yrkesvägledare kan prata och arbeta med att vidga elevernas perspektiv:
Kanske att man visar upp dessa 2% av elektrikerna som är tjejer syns mer. Att någon av dem kommer ut och pratar om el yrket och visar upp sig själva. Då blir det liksom inte bara killar som kommer att prata om jobbet. Jag tror det är bra med kvinnliga perspektiv. Jag har aldrig sett en kvinnlig lärare på elprogrammet, det hade ju varit bra om det fanns liksom. Jag vet ju inget om el och bygg, men jag har ju ändå fördomar som kommit till mig om programmen. (Berit 220420).
Sammanfattningsvis kan vi utläsa att tjejerna har tankar om flera olika metoder gällande hur SYV skulle kunna arbeta med att belysa yrket. Metoder som nämndes var
slumpmässiga praktikplatser för att utmana tjejerna. Det nämndes även att studiebesök inom elbranschen skulle kunna öka intresset bland tjejerna i grundskolan. Något annat som
34
togs upp var att yrkesutövare skulle komma ut och träffa eleverna, där helst någon av dessa 2% yrkesverksamma kvinnor skulle representera yrket. Avslutningsvis var tjejerna överens om att det hade varit önskvärt med tidigare vägledning för att få tidsutrymme att se över alla programmen. Samtliga tjejer betonade att desto tidigare vägledningen, desto bättre.
35
6.
Analys
Det empiriska resultatet som vi fick fram av innehållsanalysen i kapitel 5 kommer vi att analysera, med hjälp av tidigare presenterade teorier i kapitel 3, Gottfredson och Hodkinson & Sparks. Vi har valt att strukturera vår analys utefter våra två övergripande
frågeställningar som teman.
6.1 Vilka faktorer upplever elever påverkar deras
individuella gymnasieval och därmed bidrar till
könssegregationen inom el- och energibranschen?
Utifrån Gottfredsons teori går det att se att tjejerna har begränsat sig själva i deras valmöjligheter gällande gymnasie- och yrkesvalet (2002, 93). Något som lyfts fram i resultatet är att tjejerna aldrig övervägde el- och energiprogrammet, eller andrayrkesprogram på gymnasiet som realistiska alternativ. Tjejerna uttryckte att detta berodde på en manlig könsmärkning på programmen. Gottfredson lyfter att ungdomar formar sin egen självuppfattning och karriärutveckling utifrån omvärlden, samt i relation till ungdomarnas egen individualitet. Det gör de utifrån sin sociala bakgrund, ålder och könsidentitet (Gottfredson 2002, 91). De manligt kodade yrkesprogrammen har därmed kolliderat med tjejerna självuppfattning av sig själva, vilket blir en faktor som
undermedvetet har påverkat tjejerna sitt gymnasieval.
Individuella faktorer som respondenterna nämner har påverkat dem i sitt gymnasieval i resultatet är vänner, familj samt studie och yrkesvägledaren. Dessa umgängen och grupper samt vägledare har påverkat ungdomar i sitt val av gymnasieprogram på olika vis.
Gottfredsons teori belyser att en faktor som påverkar individer i deras val av yrke är skolan (2002, 93). Skolan beskrivs som en social kontext som påverkar ungdomarna under deras
36
valprocess, genom att de markerar vad som anses vara “acceptabelt” och “möjligt” utifrån deras eget perspektiv. Med andra ord har skolan en inverkan på elevens val genom att eleven blir bemött med åsikter och tankar som andra har om denne, vilket gör att individen begränsar sina valmöjligheter utifrån det (2002, 93). Det tolkar vi som tjejernas benämning av vänner och studie- och yrkesvägledare som påverkningsfaktorer i sitt gymnasieval, en del av dessa möter tjejerna inom skolverksamheten.
Med hjälp av Hodkinson och Sparkes teori om påverkningsfaktorer i karriärval blir det
tydligt för oss att tjejerna har gjort ett gymnasieval inom deras handlingshorisont
(Hodkinson & Sparkes 1997, 34–35). Eftersom alla har olika handlingshorisont, är det inte oväntat att svaren om påverkningsfaktorer till gymnasievalet skulle skilja mellan
respondenterna. Tjejerna talade dock oberoende av varandra om snarlika påverkningsfaktorer i sitt gymnasieval, vilka var vänner, familj och studie- och yrkesvägledare. Utifrån Hodkinson och Sparkes teori om tre dimensioner om
påverkningsfaktorer i karriärbeslut (1997, 29–33), kan vi förstå varför vänner, familj och studie- och yrkesvägledaren har påverkat tjejerna i sitt gymnasieval. Vi kopplar dessa faktorer till teorins andra dimension, interaktioner baserade på ojämlika resurser och makt. Det betyder att tjejernas gymnasiebeslut har fattats i samspel med omgivningen, alltså ovan nämnda personer. De tre nämnda omgivningsgrupperna har alla olika kapital för den enskilda individen. Det vill säga, beroende på personens inflytande har de olika stor
inverkan på respondentens val. Något som nämns av samtliga respondenter är att mamman ses som en förebild med högt kapital. Vi kan därmed anta att mamman har spelat en stor roll i tjejernas gymnasieval. Då el- och energibranschen är överrepresenterade av killar (SCB 2018) och har en manlig könskodning. minskar chansen att tjejernas mammor skulle prata om el- och energiprogrammet med dem. Utifrån Hodkinson och Sparkes kan vi se att mammans egen handlingshorisont påverkar i sin tur barnets habitus och vidare
handlingshorisont (1997, 34–35). Det resulterar i att barnet får liknande uppfattning av vad som ses som möjligt och valbart som sina föräldrar.
