Analys via den mållösa utvärderingsmodellen

-2 0 2 4 6 8

2000 2001 2002 2003

I figur 4.12 ser vi hur räntabilitetsutvecklingen hos Volvo ter sig brant stigande efter förluståren 2001 och 2002, då räntabiliteten på eget kapital är negativ. Resultatförbättringen beror sannolikt på ett flertal faktorer och inte enbart på standardändringen. Volvo har förbättrat sitt resultat från – 6265 under 2002 till +3979 under 2003. Den ”uteblivna”

avskrivningen uppgick till 873 vilket motsvara 22 procent av Volvos resultat 2003.

4.2 Analys via den mållösa utvärderingsmodellen

I den mållösa utvärderingsmodellen grupperar vi först koncernerna i två grupper vad gäller standardändringens påverkan på koncernernas vinst per aktie: Grupp 1” Stor förbättring av vinst per aktie” där förbättringar mellan 13 - 740 procent finns representerade, grupp 2

”mindre förbättring av vinst per aktie” där förbättringar mellan 0 – 12,99 procent finns representerade. Dessa procentsiffror har vi kommit fram till genom att se på den verkliga vinsten per aktie efter standardändringen i jämförelse med den hypotetiska vinsten per aktie under år 2002. Det går naturligtvis att diskutera vår gruppindelning och vi kan konstatera att indelningen ser något snedfördelad ut. Vi har en koncern i grupp 1 som är en ytterlighet vad gäller resultatförbättring, nämligen Tele2. Utöver detta kan kritik riktas över hur godtyckligt gruppindelningen tycks ha skett. För när räknas egentligen förbättringen av vinst per aktie som stor?

Då vår undersökning har representanter från fyra branscher är det svårt att enbart titta på de koncerner som är från samma bransch. Resultatet från vår undersökning hade förmodligen blivit annorlunda vid en annan indelning än den vi slutligen bestämde oss för.

Eftersom en indelning i stor/liten egentligen inte var lämplig för att analyserar våra resultat hade kanske en annan modell än ”den mållösa modellen” fungerat bättre.

Figur 4.13.1 Den mållösa model1en för analys av förbättring av vinst per aktie

Trots modell valet och det sätt som vi valt att analysera resultatet av vår undersökning anser vi att oron över de nya redovisningsstandarderna kan vara befogad, åtminstone under en övergångsperiod. Vår undersökning visar att minst hälften av koncernerna får en stor förbättring av vinst per aktie. Koncernernas fördelning mellan de olika grupperna kan ses i figur 4.13.1 här ovan. Under en övergångsperiod kommer koncernerna att redovisa ett bättre resultat då ”gammal” goodwill på kort sikt höjer resultatet utan att koncernen egentligen presterar bättre. Härigenom speglar inte redovisningen verkligheten. Men verkligheten är under ständig förändring vilket sannolikt innebär att tiden hinner i kapp och koncernernas redovisning återspeglar den verklighet de verkar i.

För att sedan analysera förhållandet mellan goodwillposten och det egna kapitalet grupperar vi koncernerna i två andra grupper. Detta gör vi genom att räkna ut 2002 och 2003 års goodwill i förhållande till det egna kapitalet för åren. Vi analyserar om mängden goodwill kan sägas ha inverkan på koncernens resultat. De två grupperna har vi kallat ” Stor goodwillpost i förhållande till eget kapital”, samt ”Liten goodwillpost i förhållande till eget kapital”. Den först gruppen, ” Stor goodwillpost i förhållande till eget kapital”, omfattar koncerner med ett förhållande mellan goodwill och eget kapital på mellan 50 – 100 procent.

Den andra gruppen, ”Liten goodwillpost i förhållande till eget kapital”, omfattar koncerner med ett förhållande mellan goodwill och eget kapital på mellan 0 - 49,99. Även här kan fördelningen mellan grupperna kritiseras för att vara godtycklig på samma sätt som i figur 4.13.1. När är en goodwillpost liten?

SFAS 142

Figur 4.13.2 Den mållösa modellen för analys av goodwillposten

2002 Stor Goodwillpost i förhållande till eget kapital (%):

Autoliv (73)

Swedish Match (70,2) Tele2 (67,2 )

2003 Stor Goodwillpost i förhållande till eget kapital (%):

Autoliv (63,8) förhållande till eget kapital (%):

Electrolux (23,5) Volvo (20,8) Ericsson (15,5)

2003 Liten Goodwillpost i förhållande till eget kapital(%):

Volvo (20) Electrolux (18,4) Ericsson (16,4)

Kan vi säga att vi finner stöd för den hypotes vi inledningsvis satte upp? Får koncerner med stora goodwillposter en större påverkan på vinst per aktie än koncerner med små goodwillposter av den nya redovisningsstandarden? En konsekvens av denna hypotes skulle i så fall kunna innebära att de koncernerna med en liten goodwillpost får en liten resultatpåverkan. För att få en bättre överblick analyserar vi resultatet för 2002 och 2003 vidare i ”fyrfältare”. I fyrfältaren placerar sig de koncerner som ger stöd till vår hypotes i övre vänstra hörnet samt det nedre högra hörnet, vilka vi har valt att färga blå. De koncerner som inte ger stöd till vår hypotes placerar sig i det nedre högra hörnet samt det ”övre högra hörnet”

Tabell 4.13 Våra resultats placeringar i ”fyrfältare” för 2002 och 2003

2002

En del av den kritik som riktats mot den nya standarden har varit att nedskrivningar kommer att ge en ojämn påverkan på koncernernas resultat. Detta är något som även vi har kunnat konstatera under vår undersökning. Swedish Match har under 2002 en nedskrivning. Utan den skulle koncernen placera sig i gruppen ”Stor påverkan..” Under 2002 är det, om vi bortser från Swedish Match nedskrivning, sålunda fyra koncerner som ger stöd för hypotesen att koncerner med stor goodwillpost får större påverkan på vinst per aktie än koncerner med små goodwillposter: Tele2, Swedish Match, Electrolux och Ericsson. Dessa koncerner återfinns i branscherna telefonkommunikationsbranschen, tobak, och kapitalvaror. De koncerner som inte ger stöd för hypotesen är Autoliv och Volvo av vilka båda två återfinns i transportmedelsindustribranschen.

Som vi tidigare nämnt finns annat som påverkar resultatet för Ericsson. Under 2003 är det, om vi bortser från andra resultatpåverkande effekter för Ericsson, fyra koncerner som ger stöd för hypotesen att koncerner med stor goodwillpost får större påverkan på vinst per aktie än koncerner med små goodwillposter: Tele2, Swedish Match, Electrolux och Ericsson. Det är alltså samma koncerner och branscher som dels ger stöd dels inte ger stöd åt hypotesen under 2003 som under 2002. Var Autoliv skull placera in sig under 2003 kan vi dock inte uttala oss om då siffror för hypotetisk vinst per aktie i denna koncern inte har varit möjliga att få fram för detta år.

Vi kan inte tvärsäkert svara ja på om vår hypotes stämmer utan får lov att infoga ett ”det beror på”. Vi ser att nedskrivningar helt klart under en övergångsperiod påverkar vinst per aktie. Swedish Match nedskrivning tog ut den relativa resultatförbättring som uppstod när avskrivningen upphörde. I de fall en nedskrivning inte sker lutar vi åt att koncerner med stor goodwillpost också får en stor påverkan på vinst per aktie.

• Vår undersökning visar att samtliga koncerner redovisar högre resultat

• Samtliga koncerner får en högre vinst per aktie

• Generellt sett följer räntabiliteten på eget kapital utvecklingen av vinst per aktie.

• Fyra av sex koncerner ger stöd åt vår hypotes under 2002.

• Tre av sex koncerner ger stöd åt vår hypotes under 2003. Var Autoliv placerar sig vet vi inte.

• Då vårt underlag är relativt litet kan vi inte dra en generaliserande slutsats vad gäller branschtillhörighet.

• Enligt vår mening kommer vi under 2006 att se en märkbar förbättring av vinst per aktie hos koncerner i Sverige med en stor goodwillpost i förhållande till det egna kapitalet.

Trots den jämna fördelningen med en representant från samtliga branscher som är representerade i vår undersökning kan vi inte utesluta att fenomenet är branschspecifikt. Vi ser att telefonkommunikationsbranschen avviker från vår hypotes och att övriga branscher ger stöd åt den. Men vår undersökning omfattar alltför få koncerner per bransch vilket gör det svårt att generalisera specifikt för varje bransch som är representerad i vår undersökning.

Vi anser ändå att resultatet är möjligt att överföra till den svenska marknaden rent generellt. Enligt vår mening kommer vi under 2006 att se en märkbar förbättring av vinst per aktie hos koncerner i Sverige med en stor goodwillpost i förhållande till det egna kapitalet.