Tele2 grundades av Jan Stenbeck i början av 1990-talet . Idag har koncernen cirka 29.4 miljoner kunder och erbjuder produkter och tjänster inom områden som Internet, fast och mobil telefoni, kabel-TV, innehållstjänster och datanätstjänster.73 Fördelat på dessa marknadsområden är Tele2 verksam i 25 länder.741996 noterades Tele2 på Stockholmsbörsen och året efter, 1997, på Nasdaq. Under 2005 valde Tele2 att avnotera koncernen från Nasdaq för att endast vara noterade på Stockholmsbörsen.75
Till följd av att Tele2 var noterade på Nasdaq började koncernen att tillämpa SFAS 142 den 1 januari 2002. Koncernen gjorde nedskrivningstester och fann att ingen goodwill nedskrivning var erforderlig under 2002 och 2003..76 På omstående sida följer en sammanställning av Tele2 resultat, eget kapital, räntabilitet, vinst per aktie, antal aktier, avskrivning på goodwill samt goodwill.
73 http://www.tele2.com (2005-11-29)
74 http://www.tele2.com (2005-11-29)
75 Mejl kontakt med Lena Krauss Tele2 (2005-11-28)
76 Tele2 Årsredovisning (2003), s65
Tabell 4.9 Sammanställning resultat, E.K och Räntabilitet på E.K
1999 2000 2001 2002 2003
Resultat (miljoner kronor) -893 763 1692 3857
Eget Kapital (miljoner kronor) 6757 32301 36041 36578 39602
Räntabilitet på EK (%) -4.6 2.2 4.7 10.1
Källa: Tele2 Årsredovisning 2000, 2001, 2002,200377
Tabell 4.10 Sammanställning för Tele2
2000 2001 2002 2003
Vinst/aktie -7.83 5.26 11.48 26.16
Vinst/aktie (hypotetisk) (15.65) 1.22 13.23
Antal aktier (miljoner) 114.1 145 147.4 147.5
Avskrivning (miljoner kronor) 426 1506 1512 1906 Goodwill (miljoner kronor) 26745 27033 24587 23076
Källa Årsredovisning 2000, 2001,2002, 200378
För 2001 gäller följande siffror: Årets resultat uppgick till 763 och avskrivningen på goodwill till 1506. Om standardändring skulle ha gällt 2001 hade resultatet mer än fördubblats. Vinst per aktie hade i detta fall uppgått till hypotetiska 15,65 stället för den faktiska 5,26. Här ser vi tydligt att en stor goodwillpost genererar en stor goodwillavskrivning vilket påverkar resultatet storligen.
2002 års resultat var 1692. Avskrivningen på goodwill skulle ha uppgått till 1512 vilket innebär att den uteblivna avskrivningen påverkar resultatet så att det är åtta gånger högre än om avskrivningar hade förekommit. Vinst per aktie hade i detta fall uppgått till hypotetiska 1,22 istället för den faktiska 11,48 vilket motsvara en förbättring med 740 procent. För 2003:
Årets resultat uppgick till 3857 och avskrivning skulle ha uppgått till 1906 vilket förbättrar årets resultat med 98 procent. Vinst per aktie skulle i detta fall ha uppgått till hypotetiska 13,23 istället för den faktiska 26,16 om inte standardändringen genomförts.
Figur 4.9 Jämförelse mellan verklig och hypotetisk vinst per aktie för Tele2
-10
77 Tele2 Årsredovisning (2000), s85 (2001), s85f, (2002), s79, (2003), s66
78 Tele2 Årsredovisning (2000), s63, s79, (2001), s63, s88, (2002), s52, s80, (2003), s52, s65
Tele2 uppvisar en markant påverkan på vinst per aktie efter standardändringen. I figur 4.9 ser vi en påfallande stor förbättring av den verkliga vinsten per aktie i jämförelse med den hypotetiska vinsten per aktie.
Diagram 4.5 Förhållandet mellan Eget Kapital och Goodwill för Tele2
För Tele2 påverkar den nya standarden resultatet påfallande då de har stora goodwillposter i förhållande till det egna kapitalet, vilket ses tydligt i diagram 4.5. Återigen ser vi vad som nu måste kunna sägas vara en trend – att koncerner med stora goodwillposter får en stor resultatpåverkan efter standardändringen.
Figur 4.10 räntabilitet på eget kapital
-10 -5 0 5 10 15
2000 2001 2002 2003
Räntabiliteten på eget kapital stiger under samma period som avskrivningar på goodwill upphör. Koncernen uppvisar den mest påtagliga vinstutvecklingen av alla koncerner i undersökningen efter standardändringen vilket i sin tur har påverkat räntabilitetsutvecklingen.
I figur 4.10 ser vi deras markant stigande räntabilitetsutveckling på eget kapital.
0%
20%
40%
60%
80%
100%
2000 2001 2002 2003
Goodwill Eget kapital
4.1.6 Volvo
Volvo grundades i Göteborg 1927 när den första bilen rullade av monteringslinjen. Koncernen är idag Europas största och världens näst största tillverkare av tunga lastbilar. Volvo är även världsledande inom komponenter till flygindustrin samt marin- och industrimotorer. Volvo arbetar också med finansiering, försäkring, leasing och transportsystem för stadstrafik.79 Volvo har idag närvaro i mer än 125 länder.80
Volvo är noterat på både Stockholmsbörsen och Nasdaq, på den föregående sedan 1935 och på den senare sedan 1985.81 Volvo genomförde test för nedskrivning av goodwill för 2002 och ansåg inte att goodwill behövde nedskrivas.82 I nedskrivningsprövningen som utfördes i december 2003 ansågs inte att någon nedskrivning av goodwill var nödvändig.83
Tabell 4.11 Sammanställning av resultat, eget kapital och räntabilitet på E.K
Tabell 4.12 Sammanställning för Volvo
2000 2001 2002 2003
Vinst/aktie 7.40 -9.4 -14.9 9.5
Vinst/aktie (hypotetisk) (-6.3) -17.55 7.41
Antal aktier (miljoner) 421.7 422.4 419.4 419.4 Avskrivning (miljoner kronor) 582 1302 1094 873 Goodwill (miljoner kronor) 7323 15974 14787 14977
Källa: Volvo Årsredovisning 2000, 2001, 2002 200385
För 2001 gjorde koncernen en förlust med -3981 samtidigt som den gjorde en avskrivning på goodwill med 1302. Om standardändring skulle ha gällt 2001 hade resultatet varit betydligt bättre även om de fortfarande skulle ha gjort en stor förlust. Vinst per aktie skulle i detta fall ha uppgått till hypotetiska -6,3 istället för den faktiska - 9,4.
2002 gör koncernen återigen en förlust: årets resultat uppgår till -6265 och avskrivning på goodwill skulle ha uppgått till 1094. Detta innebär att resultatet påverkas så att det är 14,9 procent högre än om avskrivningar hade förekommit. Vinst per aktie hade i detta fall uppgått till hypotetiska -17,55 istället för den faktiska -14,9 vilket motsvarar en förbättring med 15
79 http://www.volvo.com (2005-11-29)
80 http://www.volvo.com (2005-11-29)
81 Volvo Årsredovisning (2001), s12
82 Volvo Årsredovisning (2002), s59
83 Volvo Årsredovisning (2003), s67
84 Volvo Årsredovisning (2000), s75, (2001), s79, s80, (2002), s 58, s79, (2003), s66f
85 Volvo Årsredovisning (2000), s62f, s75f, (2001), s66, s79, s81, (2002), s58, s60 (2003), s44, s66, s68
1999 2000 2001 2002 2003
Resultat (miljoner kronor) 3127 -3981 -6265 3979
Eget kapital (miljoner kronor) 99607 84761 81630 71182 74790
Räntabilitet på EK (%) 3.4 -4.8 -4.2 5.5
Källa: Volvo årsredovisning 2000, 2001, 2002, 200384
procent. För 2003: Årets resultat 3979 och avskrivning 873 vilket förbättrar årets resultat med 22 procent. Vinst per aktie skulle i detta fall ha uppgått till den hypotetiska 7,41 istället för den faktiska 9,5 om inte standardändringen hade genomförts.
Diagram 4.6 Förhållandet mellan Eget Kapital och Goodwill för Volvo
Volvo har en väldigt liten goodwillpost i förhållande till det egna kapitalet. Om vår hypotes stämmer skulle alltså en liten goodwillpost ha en liten inverkan på resultatet samt den verkliga och hypotetiska vinsten per aktie. Skillnaden mellan den verkliga och den hypotetiska vinsten per aktie i figur 4.11 är marginell och kurvorna följer varandra helt parallellt under åren 2002 - 2003
Figur 4.11 Jämförelse mellan verklig och hypotetisk vinst per aktie Volvo
-20 -15 -10 -5 0 5 10 15
2000 2001 2002 2003 Vinst/aktie verklig
Vinst/aktie hypotetisk
Resultatet och därmed vinst per aktie stiger under samma period som avskrivningar på goodwill upphör men eftersom Volvo har en liten goodwillpost i förhållande till det egna kapitalet så avviker Volvo från vår hypotes att de är de koncerner med stor goodwillpost i förhållande till det egna kapitalet som får en resultatförbättring på grund av standardändringen.
0%
20%
40%
60%
80%
100%
2000 2001 2002 2003
Goodwill Eget kapital
Figur 4.12 Räntabilitet på eget kapital för Volvo
-6 -4 -2 0 2 4 6 8
2000 2001 2002 2003
I figur 4.12 ser vi hur räntabilitetsutvecklingen hos Volvo ter sig brant stigande efter förluståren 2001 och 2002, då räntabiliteten på eget kapital är negativ. Resultatförbättringen beror sannolikt på ett flertal faktorer och inte enbart på standardändringen. Volvo har förbättrat sitt resultat från – 6265 under 2002 till +3979 under 2003. Den ”uteblivna”
avskrivningen uppgick till 873 vilket motsvara 22 procent av Volvos resultat 2003.
4.2 Analys via den mållösa utvärderingsmodellen
I den mållösa utvärderingsmodellen grupperar vi först koncernerna i två grupper vad gäller standardändringens påverkan på koncernernas vinst per aktie: Grupp 1” Stor förbättring av vinst per aktie” där förbättringar mellan 13 - 740 procent finns representerade, grupp 2
”mindre förbättring av vinst per aktie” där förbättringar mellan 0 – 12,99 procent finns representerade. Dessa procentsiffror har vi kommit fram till genom att se på den verkliga vinsten per aktie efter standardändringen i jämförelse med den hypotetiska vinsten per aktie under år 2002. Det går naturligtvis att diskutera vår gruppindelning och vi kan konstatera att indelningen ser något snedfördelad ut. Vi har en koncern i grupp 1 som är en ytterlighet vad gäller resultatförbättring, nämligen Tele2. Utöver detta kan kritik riktas över hur godtyckligt gruppindelningen tycks ha skett. För när räknas egentligen förbättringen av vinst per aktie som stor?
Då vår undersökning har representanter från fyra branscher är det svårt att enbart titta på de koncerner som är från samma bransch. Resultatet från vår undersökning hade förmodligen blivit annorlunda vid en annan indelning än den vi slutligen bestämde oss för.
Eftersom en indelning i stor/liten egentligen inte var lämplig för att analyserar våra resultat hade kanske en annan modell än ”den mållösa modellen” fungerat bättre.
Figur 4.13.1 Den mållösa model1en för analys av förbättring av vinst per aktie
Trots modell valet och det sätt som vi valt att analysera resultatet av vår undersökning anser vi att oron över de nya redovisningsstandarderna kan vara befogad, åtminstone under en övergångsperiod. Vår undersökning visar att minst hälften av koncernerna får en stor förbättring av vinst per aktie. Koncernernas fördelning mellan de olika grupperna kan ses i figur 4.13.1 här ovan. Under en övergångsperiod kommer koncernerna att redovisa ett bättre resultat då ”gammal” goodwill på kort sikt höjer resultatet utan att koncernen egentligen presterar bättre. Härigenom speglar inte redovisningen verkligheten. Men verkligheten är under ständig förändring vilket sannolikt innebär att tiden hinner i kapp och koncernernas redovisning återspeglar den verklighet de verkar i.
För att sedan analysera förhållandet mellan goodwillposten och det egna kapitalet grupperar vi koncernerna i två andra grupper. Detta gör vi genom att räkna ut 2002 och 2003 års goodwill i förhållande till det egna kapitalet för åren. Vi analyserar om mängden goodwill kan sägas ha inverkan på koncernens resultat. De två grupperna har vi kallat ” Stor goodwillpost i förhållande till eget kapital”, samt ”Liten goodwillpost i förhållande till eget kapital”. Den först gruppen, ” Stor goodwillpost i förhållande till eget kapital”, omfattar koncerner med ett förhållande mellan goodwill och eget kapital på mellan 50 – 100 procent.
Den andra gruppen, ”Liten goodwillpost i förhållande till eget kapital”, omfattar koncerner med ett förhållande mellan goodwill och eget kapital på mellan 0 - 49,99. Även här kan fördelningen mellan grupperna kritiseras för att vara godtycklig på samma sätt som i figur 4.13.1. När är en goodwillpost liten?
SFAS 142
Figur 4.13.2 Den mållösa modellen för analys av goodwillposten
2002 Stor Goodwillpost i förhållande till eget kapital (%):
Autoliv (73)
Swedish Match (70,2) Tele2 (67,2 )
2003 Stor Goodwillpost i förhållande till eget kapital (%):
Autoliv (63,8) förhållande till eget kapital (%):
Electrolux (23,5) Volvo (20,8) Ericsson (15,5)
2003 Liten Goodwillpost i förhållande till eget kapital(%):
Volvo (20) Electrolux (18,4) Ericsson (16,4)
Kan vi säga att vi finner stöd för den hypotes vi inledningsvis satte upp? Får koncerner med stora goodwillposter en större påverkan på vinst per aktie än koncerner med små goodwillposter av den nya redovisningsstandarden? En konsekvens av denna hypotes skulle i så fall kunna innebära att de koncernerna med en liten goodwillpost får en liten resultatpåverkan. För att få en bättre överblick analyserar vi resultatet för 2002 och 2003 vidare i ”fyrfältare”. I fyrfältaren placerar sig de koncerner som ger stöd till vår hypotes i övre vänstra hörnet samt det nedre högra hörnet, vilka vi har valt att färga blå. De koncerner som inte ger stöd till vår hypotes placerar sig i det nedre högra hörnet samt det ”övre högra hörnet”
Tabell 4.13 Våra resultats placeringar i ”fyrfältare” för 2002 och 2003
2002
En del av den kritik som riktats mot den nya standarden har varit att nedskrivningar kommer att ge en ojämn påverkan på koncernernas resultat. Detta är något som även vi har kunnat konstatera under vår undersökning. Swedish Match har under 2002 en nedskrivning. Utan den skulle koncernen placera sig i gruppen ”Stor påverkan..” Under 2002 är det, om vi bortser från Swedish Match nedskrivning, sålunda fyra koncerner som ger stöd för hypotesen att koncerner med stor goodwillpost får större påverkan på vinst per aktie än koncerner med små goodwillposter: Tele2, Swedish Match, Electrolux och Ericsson. Dessa koncerner återfinns i branscherna telefonkommunikationsbranschen, tobak, och kapitalvaror. De koncerner som inte ger stöd för hypotesen är Autoliv och Volvo av vilka båda två återfinns i transportmedelsindustribranschen.
Som vi tidigare nämnt finns annat som påverkar resultatet för Ericsson. Under 2003 är det, om vi bortser från andra resultatpåverkande effekter för Ericsson, fyra koncerner som ger stöd för hypotesen att koncerner med stor goodwillpost får större påverkan på vinst per aktie än koncerner med små goodwillposter: Tele2, Swedish Match, Electrolux och Ericsson. Det är alltså samma koncerner och branscher som dels ger stöd dels inte ger stöd åt hypotesen under 2003 som under 2002. Var Autoliv skull placera in sig under 2003 kan vi dock inte uttala oss om då siffror för hypotetisk vinst per aktie i denna koncern inte har varit möjliga att få fram för detta år.
Vi kan inte tvärsäkert svara ja på om vår hypotes stämmer utan får lov att infoga ett ”det beror på”. Vi ser att nedskrivningar helt klart under en övergångsperiod påverkar vinst per aktie. Swedish Match nedskrivning tog ut den relativa resultatförbättring som uppstod när avskrivningen upphörde. I de fall en nedskrivning inte sker lutar vi åt att koncerner med stor goodwillpost också får en stor påverkan på vinst per aktie.
• Vår undersökning visar att samtliga koncerner redovisar högre resultat
• Samtliga koncerner får en högre vinst per aktie
• Generellt sett följer räntabiliteten på eget kapital utvecklingen av vinst per aktie.
• Fyra av sex koncerner ger stöd åt vår hypotes under 2002.
• Tre av sex koncerner ger stöd åt vår hypotes under 2003. Var Autoliv placerar sig vet vi inte.
• Då vårt underlag är relativt litet kan vi inte dra en generaliserande slutsats vad gäller branschtillhörighet.
• Enligt vår mening kommer vi under 2006 att se en märkbar förbättring av vinst per aktie hos koncerner i Sverige med en stor goodwillpost i förhållande till det egna kapitalet.
Trots den jämna fördelningen med en representant från samtliga branscher som är representerade i vår undersökning kan vi inte utesluta att fenomenet är branschspecifikt. Vi ser att telefonkommunikationsbranschen avviker från vår hypotes och att övriga branscher ger stöd åt den. Men vår undersökning omfattar alltför få koncerner per bransch vilket gör det svårt att generalisera specifikt för varje bransch som är representerad i vår undersökning.
Vi anser ändå att resultatet är möjligt att överföra till den svenska marknaden rent generellt. Enligt vår mening kommer vi under 2006 att se en märkbar förbättring av vinst per aktie hos koncerner i Sverige med en stor goodwillpost i förhållande till det egna kapitalet.
5. Slutsats
5.1 Sammanfattande slutsatser
Syftet med denna uppsats var att undersöka om koncerners resultat och nyckeltal påverkats av den standardändring som infördes från och med årsskiftet 2001/2002. Samtliga koncerner redovisar ett synbart högre resultat. Vi kan konstatera att vid såväl ett positivt som ett negativt resultat är standardändringen gynnsam för koncernerna. Vid en förlust slipper koncernen göra avskrivningar på goodwill vilket leder till ett förbättrat resultat. Ju större goodwillposten är desto större förbättring av resultatet på grund av den uteblivna avskrivningen. De koncerner som uppvisar vinst får en ännu större vinst på grund av den uteblivna avskrivningen.
• Vår undersökning visar att samtliga koncerner redovisar högre resultat
• Samtliga koncerner får en högre vinst per aktie
• Generellt sett följer räntabiliteten på eget kapital utvecklingen av vinst per aktie.
• Fyra av sex koncerner ger stöd åt vår hypotes under 2002.
• Tre av sex koncerner ger stöd åt vår hypotes under 2003. Var Autoliv placerar sig vet vi inte.
• Då vårt underlag är relativt litet kan vi inte dra en generaliserande slutsats vad gäller branschtillhörighet.
• Enligt vår mening kommer vi under 2006 att se en märkbar förbättring av vinst per aktie hos koncerner i Sverige med en stor goodwillpost i förhållande till det egna kapitalet.
Våra slutsatser vad gäller målgruppernas påverkan av standardändringen är som följer:
1. Vår målgrupp var i första hand vanliga konsumenter som idag är vardagsekonomer vilka själva styr över sina placeringar. Vi befarar att konsumenten som vardagsekonom kommer att göra felbedömningar under en övergångsperiod då de tror att koncernerna gör bättre resultat än vad de i själva verket gör. Detta skulle kunna leda till krav på högre utdelning från koncernerna. Ett liknande scenario kan undvikas genom allmän information från exempelvis finansiella institutioner och andra berörda intressenter om standardändringens resultateffekter.
2. För vår andra målgrupp revisionsbyråerna anser vi att det är fullt möjligt att överföra den tendens vi ser från den amerikanska standardändringen till den svenska. Om byråerna vet att ett högre resultat är att vänta blir arbetet med den svenska marknaden mer förutsägbart. Den högre vinst per aktie och den högre räntabiliteten på eget kapital kommer inte som en överraskning vilket, om så vore fallet, måste undersökas genom extra interna kontroller.
3. Aktieanalytikerna; vår sista målgrupp, måste verkligen börja räkna med goodwill på allvar. I och med standardändringen kommer koncernernas resultat att påverkas ännu mer då goodwill inte längre avskrivs. Enligt vår mening kommer värdet på goodwill sannolikt att kvarstå när det i stället nedskrivningstestas.
5.2 Förslag till fortsatt forskning
• Upprepa studien för samma koncerner om ett par år för att kontrollera om våra resultat var överförbara till den svenska marknaden.
• Undersök hur fördelningen mellan goodwill och immateriella tillgångar utvecklas i koncerner. Minskar eller ökar andelen goodwill?
• Har utdelningen ökat i de koncerner som har fått en kraftigt förhöjd vinst per aktie?
• Gör en studie över hur standardändringen har påverkat även goodwill på nyförvärv i koncernerna mer långsiktigt.
Källförteckning Litteratur
Haskel, Anders (2000), Lär dig tolka och förstå årsredovisningar. Stockholm
Johansson, Sven-Erik (1995), Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt. Lund:
Studentlitteratur
Lönnqvist, Rune (2005), Årsredovisning i koncerner. Lund: Studentlitteratur
Smith, Dag (2002), Resultat, kapital och kassaflöde. Lund: Studentlitteratur
Smith, Dag (2005), Redovisningens språk. Kompendium, Företagsekonomiska institutionen Uppsala Universitet
Thurén, Torsten (1994), Orientering i källkritik: Är det verkligen sant?, Kompendium, Statsvetenskapliga institutionen Uppsala Universitet
Vedung, Evert (1998), Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur
Wiedersheim – Paul, Finn – Eriksson, Lars Torsten (1987) Att utreda och rapportera.
Stockholm
Öhrlings PricewaterhouseCoopers Gruppen AB (2005), Företagsvärdering – översikt av området baserat på erfarenhet*”
Referenslitteratur
Strömqvist, Siv (2000) Uppsatshandboken, Uppsala: Författaren och Hallgren och Fallgren Studieförlag AB
Svenska språknämnden (1999) Svenska skrivregler, Stockholm: Liber AB
Tidskriftsartiklar
Jansson, Thomas - Nilsson, Jörgen – Rynell, Thomas, (2004), ”Redovisning av
företagsförvärv enligt IFRS innebär omfattande och väsentliga förändringar”, Balans 8-9
Massoud, Marc F - Raiborn, Cecily A (2003),”Accounting for goodwill – are we better of?”
Review of business, Viol. 24 Issue 2
Deloitte ”Nya internationella regler för redovisning av företagsförvärv. En guide till IFRS 3
Lagar och förordningar
Financial Accounting Standars Board (2001). Statement of Financial Accounting Standards No. 142. Norwalk CT
IFRS/IAS Internationell redovisningsstandard I Sverige (2005) Far Förlag. Stockholm
Finansiella rapporter
AB Electrolux Årsredovisning 2000, 2001, 2002, 2003
Autoliv Inc Årsredovisning 2000, 2001, 2002, 2003
Ericsson AB Årsredovisning 2000, 2001, 2002, 2003
Swedish Match AB Årsredovisning 2000, 2001, 2002, 2003
Tele2 AB Årsredovisning 2000, 2001, 2002, 2003
Volvo AB Årsredovisning 2000, 2001, 2002, 2003
Elektroniska källor
Autoliv, 2005: This is Autoliv. (2005-11-29) http://www.autoliv.se
Electrolux, 2005: About Electrolux. (2005-11-29) http://www.electrolux.com/node15.aspx
Ericsson, 2005: Corporate information.(2005-12-02) http://www.ericsson.com/ericsson/corpinfo
Ericsson, 2005: Company Facts, History. (2005-12-02)
http://www.ericsson.com/ericsson/corpinfo/compfacts/history/index.shtml
EU rätten, 2005, (2005-11-28)
http://europa.eu.int/eur-lex/lex/Notice.co?val=274960:cs&lang=sv&list=284110:cs,
274960:cs&pos=2&page=1&nbl=2&pgs=10&hwords=&checktexte=checkbox&visu=#texte
Swedish Match, 2005: Om Swedish Match, Företagshistorik. (2005-11-29) http://www.swedishmatch.se/swe/index.asp
Financial Accounting Standards Board, 2005: Summary of Statement no. 142. (2005-11-05) http://www.fasb.org/st/summary/stsum142.shtml
Tele2, 2005; Om Tele2. (2005-11-29)
http://www.tele2.com/pages/Organization.aspx?id=74
Tele2, 2005; Tele2 på en minut. (2005-11-29) http://www.tele2.com/pages/Text.aspx?id=185
Volvo, 2005; Våra Företag. (2005-11-29)
http://www.volvo.com/group/sweden/sv-se/Volvo+Group/our+companies
Volvo, 2005; Historik. (2005-11-29)
http://www.volvo.com/group/sweden/sv-se/Volvo+Group/history
Uppsatser
Johansson, Kristina - Pettersson, Anna Karin (2003) Goodwill – en jämförelse av RR 1:00 och FAS 142. Göteborg
Jaensson, Glenn - Kangas Linda - Nordborg, Ulrika, (2004) Goodwill – konverteringen till IFRS. Göteborg
Karlsson, Johan - Ranneberg, Magnus (2005) IFRS 3 – den nya goodwillredovisningen. Lulea
Otryckta källor
Mejl kontakt med Claes Ahrel, Länsförsäkringar 2006-01-03
Mejl kontakt med Jan Engvall, Contact Center, OMX Exchanges (2005-12-23)
Mejl kontakt med Forex infocenter (2005-11-28)
Mejl kontakt med Lena Krauss, Investor Relations Manager, Tele2 AB (2005-11-28)
Mejl kontakt med Stephan Revay, Öhrlings PricewaterhouseCoopers (2005-10-31)
Intervju
Stephan Revay, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, (2005-12-21)
Bilagor
Bilaga 1
Olika typer av immateriella tillgångar TYPER AV
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
EXEMPEL
Marknadsrelaterade Varumärken, domännamn på Internet,
Unik design, tidningshuvuden och konkurrensklausuler Kundrelaterade Kundregister, framtida order eller produktionsavtal,
Kundavtal och ej kontraktsbaserade kundrelationer
Konstrelaterade Upphovsrättigheter t ex skådespel, operor, baletter, böcker Tidningar, musik, film, fotografier, videor och andra Audiovisuella material
Kontraktsbaserade Licenser, royaltyavtal, service- eller leverantörsavtal, leasingavtal, bygglov, franchiseavtal, drift eller sändningstillstånd för tv och radio.
Teknologibaserade Patenträttigheter, programvara, icke patenterad teknologi, databaser och företagshemligheter.
Källa: Deloitte ”Nya internationella regler för redovisning av företagsförvärv. En guide till IFRS 3”86
86 Deloitte s7
Bilaga 2 Uträkningar Autoliv
Omräkning från dollar till svenska kronor. Miljoner kronor Vinst/aktie
Omräkning från dollar till svenska kronor. Miljoner kronor Vinst/aktie