Att utnyttja sig av olika former av videoteknik har blivit allt mer vanligt inom den pedagogiska forskningen. Det verkar dock inte finnas någon konsensus kring hur videoinspelad data ska analyseras (Erickson, 1992; Jordan & Hender-son, 1995; Pirie, 1996; Sahlström, 1999). Dessutom är de beskrivningar som gjorts kring hur man gått tillväga vid inspelningarna ofta bristfälliga (Heikkilä &
Sahlström, 2003). Hur det videoinspelade materialet analyseras bör också ha att göra med utgångspunkterna för undersökningen (Jordan & Henderson, 1995;
Pirie, 1996). Analyser av videoinspelat material kan därför användas och har också använts på många olika vis i forskningssammanhang. Man har dock i all-mänhet varit mindre benägna att beskriva hur man gått tillväga vid sina analyser än att redovisa resultatet av analyserna. Diskussioner kring hur analyser av vi-deoinspelat material går till förs ofta mer informellt mellan forskarna och tan-karna bakom analysen av videoinspelat material kan snarare ses i det praktiska utförandet (Jordan & Henderson, 1995).
I föreliggande studie har analysen av videomaterialet inletts med att varje sam-ling har setts igenom en i taget utan att filmen stannats. Den filmade samsam-lingen har därefter jämförts med de anteckningar som gjordes i samband med den observation som utfördes när samlingen spelades in. Därefter genomfördes för-sök att hitta olika segment som samlingen kunde delas in i. I detta skede av vi-deoanalysen har varje samling betraktats, stoppats, spolats tillbaka och åter be-traktats. Vad som befunnits vara betydelsefullt för segmenteringen och för vad som inträffat i samlingarna är först och främst fritidspedagogernas tal i interak-tionen med barnen. Fritidspedagogernas tal, i form av introduktion av nya akti-viteter eller objekt, har på så vis varit vägledande för de aktiakti-viteter som genom-förts i samlingarna och de segment som kunnat urskiljas. Även förflyttningar i rummet samt barnens interaktion med varandra och med fritidspedagogen har
Kap. 5: Metod
varit av betydelse för segmentens avgränsningar (jfr. Jordan & Henderson, 1995).
Då olika segment kunnat identifieras har analysen fortsatt med att närmare be-skriva innehållet, vad som sker i dessa segment av samlingen och att bebe-skriva segmentens struktur, dvs. hur det går till när man gör det man gör i respektive segment. Vad som framstått som väsentligt för förståelsen och analysen av sam-lingarnas innehåll är de segment som innehåller olika former av introduktioner av aktiviteter samt aktiviteterna i sig.
Initialt stämmer detta tillvägagångssätt vid analysen av de filmade samlingarna ganska väl överens med den mall för videoanalys som Frederick Erickson (1992) beskriver, vilken omfattas av fem steg: (i) Steg ett innebär att man stu-derar en hel händelse eller avsnitt på videofilmen utan att stanna densamma.
Samtidigt skriver man ner fältanteckningar kring vad som utspelar sig på filmen.
Dessa fältanteckningar beskriver större förändringar inom den studerade hän-delsen, den uppskattade tiden för dessa, och identifierar även tal eller icke-verbala händelser som kan vara av intresse. (ii) Steg nummer två handlar om att man vid en andra studie av filmen mer noggrant försöker studera de större seg-ment som händelsen kan delas in i. Detta studeras genom att man spelar upp videoinspelningen, stoppar, backar och ser på händelserna igen. De segment som händelserna kan delas in i kan härröra från förändringar i den spatiala mil-jön som också kan följas av sociala skiftningar. De anteckningar som görs i steg ett och två tjänar som grund för en jämförelse mellan olika händelser i det data-material som behandlar den inspelade interaktionen.
(iii) Erickson sammanfattar steg tre med att konstatera att betoningen här ligger på ömsesidiga dialektiska och ekologiska relationer mellan deltagarna i händel-sen. Det är dessa ömsesidiga relationer som fokuseras och inte de ageranden som en enskild person utför isolerat från övriga deltagare i det filmade mate-rialet. (iv) Det näst sista steget, steg fyra, behandlar detaljerad transkribering av verbalt och icke-verbalt beteende hos individer i de remsor av handlingar som kunde identifieras i steg tre.
(v) Steg fem slutligen innebär en komparativ analys av olika händelser i data-materialet. Efter att man har genomfört en mikroanalys av ett fåtal händelser måste man visa på hur representativa dessa händelser är. Detta görs genom att man söker igenom hela datamaterialet av film och fältanteckningar och då letar
Kap. 5: Metod
114
efter händelser som överensstämmer med de händelser som studerats i mikro-analysen. Detta innebär att även om inte alla händelser analyseras i materialet så har man dock gjort tappra försök att leta igenom datamaterialet. På så sätt kan man hävda att eventuella händelser som inte överensstämmer med de anta-ganden som gjorts inte undanhållits medvetet (Erickson, 1992).
I motsats till Ericksons anvisningar har detaljerade transkriberingar av tal och icke-verbalt beteende inte genomförts i denna studie.34 De beskrivningar som gjorts är därför inte lika detaljerade som de beskrivningar som är möjliga att göra med hjälp av det mikroetnografiska perspektiv Erickson utgår ifrån. Däre-mot innefattar analysen, precis som hos Erickson, en komparativ analys mellan olika händelser i datamaterialet, vilket här innebär att de olika segmenten i samt-liga samlingar jämförts för att utröna om dessa skiljer sig åt och om så är fallet på vilket sätt samt vilka likheter som finns mellan olika segment. En sådan jäm-förelse har även gjorts i syfte att pröva om de avgränsningar som gjorts mellan olika segment är rimliga. Denna komparativa analys har sedan lett till att de olika segmenten kunnat kategoriseras utifrån sitt innehåll.
Då analyserna tidigare fokuserat på hur fritidspedagogerna upplever och be-skriver sitt arbete och samlingarna, innebär filmanalysen att fokus övergår till att beskriva samlingarnas innehåll som det framträder i det filmade materialet.
Detta innebär att jag försöker att beskriva vad som sker under samlingarna och hur fritidspedagogen går tillväga utifrån det praktiskt medvetna. Det praktiskt medvetna består av sådant aktören vet, regler och taktiker, kring hur man ska bete sig i olika kontexter utan att kunna ge en explicit diskursiv förklaring (Giddens, 1984), något som svårligen kan beskrivas utom genom praktiken som sådan (jfr. Polanyi, 1966; Molander,1996; Rolf, 1991). Syftet med detta moment är således att ge en bild av och analysera hur samlingarna struktureras i form av regler och resurser som aktörerna använder sig av i de dokumenterade sam-lingarna.
34 Detta är också en följd av det forskningsintresse och den metod som använts vid videoinspelningen.
Precis som Heikkilä och Sahlström (2003) hävdar erbjuder videoinspelat material av samlingar med det tillvägagångssätt som här använts små analysmöjligheter av bl.a. barns tal samt deras blick- och kroppsorientering.
Kap. 5: Metod