Analys Yrkesrollen

Vägledarna har samtliga läst till studie- och yrkesvägledare där de förvärvat sina kunskaper inför kommande yrke. På sina arbetsplatser agerar vägledarna i sin yrkesroll, en roll som kan ses som en specifik roll då den är styrd av befattningsbeskrivningar (Angelöw & Jonsson, 2000). I intervjuerna beskriver informanterna hur både inre och yttre förändringar påverkat deras yrkesroll. Många av vägledarna lyfter fram hur de blivit tryggare i sin yrkesroll genom att de fått mer arbetslivserfarenhet och att yttre förändringar, såsom arbetsorganiseringen påverkat yrkesrollen på olika sätt. De nya kommunikationssätten i samhället har även de bidragit till förändringar i vägledarnas yrkesroll, en faktor som visar hur samhället påverkar vägledarens sätt att arbeta på. Enligt rollteorin förklaras ovanstående genom att samhället ses som en social struktur där yrkesrollen är en social position och att till varje position finns förväntningar knutna till agerandet från positionsinnehavaren (Forsén, 1978), i det här fallet vägledaren.

Syftet med vägledning beskrivs av vägledarna som en process där vägledningssamtalet hjälper den vägledningssökande en bit framåt mot ett genomtänkt val. För att uppnå syftet med ett bra vägledningssamtal är vägledarens samtalsfärdigheter en aspekt som en del vägledare tar upp under intervjuerna. De lyfter fram hur de använder sig av öppna frågor, speglingar och sammanfattningar något som också Hägg och Kuoppa (2007) framhåller betydelsen av i ett vägledningssamtal.

I rollteorin tas begreppet rollkonflikt upp som belyser hur samhällsstrukturen inverkar på individen. En intra-roll konflikt innebär att det förväntas olika rollbeteenden i samma roll (Angelöw & Jonsson, 2000). Utifrån ovanstående resultat ser vi att såsom vägledningens syfte beskrivs och många av de samtalsfärdigheter som vägledarna lyfter fram inte förekommer en roll-konflikt med att vägleda med digitala medier. Empirin visar att syfte kan uppnås både i ett traditionellt möte och i ett digitalt möte då du istället för tal använder dig av skrift som vägledare. Vi ser således ingen motsättning mellan de olika sätten att samtala för att uppnå informanternas beskrivning av syftet med vägledning.

44

Däremot lyfter vägledarna fram andra aspekter av deras upplevelser av ett bra vägledningssamtal där interaktionen har stor betydelse. Det som framkommer under intervjuerna är hur vägledarens närvaro bidrar till ett bra samtal och att ett sätt för vägledaren att se om det blivit ett lyckat vägledningssamtal är genom att det syns på den vägledningssökandes kroppsspråk. Också vägledarens subjektiva positiva känsla beskrivs som en faktor som avgör om det varit ett bra vägledningssamtal. Det här kan förstås utifrån den symboliska interaktionismen sätt att se på människors interaktion. Enligt teorin så påverkas människors handlande av vilken mening som de lägger i saken i fråga och hur själva meningen skapas i interaktionen människor emellan (Blumer, 1969/1986).

Ovanstående aspekter av hur vägledarna beskriver ett bra vägledningssamtal visar på den mening de tillskriver avläsning av den vägledningssökandes kroppsspråk och vikten av närvaro från vägledaren. Att vägledarna väljer att tolka de vägledningssökandes kroppsspråk och drar egna slutsatser från sin tolkning förklaras av teorin som att människor tolkar handlingar utifrån att de är symboler (Angelöw & Jonsson, 2000). Om en sökande exempelvis kommer till ett vägledningssamtal med nedstämd uppsyn och lämnar vägledaren med ny kraft och upplyft uppsyn till att gå vidare i sin process tolkar vägledaren den vägledningssökandes kroppsspråk och drar egna slutsatser av dennes beteende (Angelöw & Jonsson, 2000).). Det här valde några vägledare att beskriva som en positiv känsla hos dom själva, att de kände att det var ett bra vägledningssamtal.

Vid vägledningssamtal via digitala medier ser interaktionen ut på ett annat sätt och utifrån informanternas svar vad ett bra vägledningssamtal är ser vi med belysta aspekter svårigheter för dem att tillgodose dessa med vägledning via digitala medier.

I vår undersökning har ovanstående tema bidragit till förståelse för om det finns en motsättning mellan vägledarnas upplevelse av sin yrkesroll gentemot att möta målgruppen som föredrar vägledningssamtal via digitala medier. En fråga som vi ställer oss i följande tema är då hur mycket vägledarna själva kan påverka mötesplatsen för vägledningssamtalet, traditionellt eller via digitala medier?

45

Under det här temat söker vi svaret på vår andra frågeställning: I vilken utsträckning

upplever studie- och yrkesvägledare att de själva kan påverka i vilken omfattning de använder sig av vägledning via digitala medier?

Utifrån ovanstående fråga får vi ett samstämmigt svar. Vägledarna berättar att de jobbar självständigt och skulle ha möjligheter till att utveckla hur mycket de jobbar med annan vägledning än traditionell vägledning. En vägledare svarar följande på frågan.

Alltså jag jobbar ganska fritt så jag skulle nog kunna, alltså ja- nej. Jag får styra mitt arbete rätt så fritt med hur jag jobbar med vägledning, i vilket forum och på vilket sätt. Så att det tror jag nog skulle vara möjligt. (Chris)

Mot ovanstående, att vägledarna upplever att de själva kan styra i vilken grad de arbetar med att vägleda över internet lyfter några av vägledarna fram sina möjligheter att påverka var vägledningssamtalet skall ske.

Det kan jag ju faktiskt styra. Helt egentligen, för jag kan ju välja, och sitta och ha mailkontakt med eleverna och Syv-chatten. Och jag kan ju bara skriva till eleven, kom. Du får en tid här, så. Och då behöver jag ju inte använda mig av det forumet. Mer än att svara, så. Så att det kan man ju styra ganska mycket själv. Det kan jag ju. Sen kan jag ju använda mig mycket av det i vägledningssyftet när jag sitter med eleverna, att man går ut och kollar på skolornas hemsida och man är inne och kollar antagningsstatistik, där använder vi ju datorn mycket. På det sättet. (Billie)

En av vägledarna lyfter fram betydelsen av hur vägledarens personlighet påverkar utformningen av vägledningssamtalet.

Ja, vad det gäller den biten har vi nog haft det, vi jobbar ju självständigt. Och även om vi gör samma jobb så jobbar vi ju på lite olika sätt för vi är ju olika individer och det måste man ju acceptera. Vi har samma budskap, vi har samma värderingar, det är samma information vi vidarebefordrar till eleverna men vi kan göra på det på olika sätt utifrån den individ som vi är. (Ellis)

Fyra av informanterna är aktiva inom en region där det redan finns en organiserad webbaserad vägledningstjänst och resterade fyra informanter är verksamma inom en region som är på gång med att erbjuda vägledning via digitala medier.

På vilket sätt påverkar det hur vägledarna upplever egenmakt?

De vägledare som är verksamma inom den region som är i uppstarten med att erbjuda en oberoende vägledning över internet berättar att de i stor utsträckning kan påverka hur aktiva de är i det projektet. Flera av dem nämner att det finns olika arbetsgrupper inom olika

46

projekt i regionen och ingen av dem är aktiv i just den projektgrupp som arbetar med dessa frågor som rör vägledning via digitala medier. Hur projektet kommer påverka dem i vilken utsträckning de arbetar med att vägleda via digitala medier blir egentligen rena spekulationer, men vi lyfter fram några tankar gällande projektet. Alex nämner exempelvis följande.

Som jag förstår det så försöker dom hitta en form men har bland annat, dom visade Danmarks4, då och har väl med sig det men det är inget, man har inte riktigt bestämt sig för hur de ska gå till. Men det kommer också vara utanför, alltså på något sätt utanför dom enskilda skolorna i alla fall. (Alex)

Alex berättar vidare att det kan komma att ställas fler krav på vägledarna inom regionen framöver gällande att vägleda över internet då frågorna aktualiseras i och med projektet.

Och då blir de ju på nåt sätt mer aktuellt och jag kan ju tänka mej då att, som ja sa förut, de här att man kanske presenterar möjligheten på ett annat sätt. Så indirekt så kan man ju göra mer för att de skulle kunna, så att säga bli ännu mer fritt då eller, eller ja. Att jag själv är mer, tänker på det som en möjlighet än vad jag gör idag. För det finns ju med, men förstår du, det kan få ett annat fokus. (Alex)

Dem av våra informanter som är verksamma som vägledare inom den region där det redan finns en organiserad webbaserad vägledningstjänst har kunnat påverka i vilken grad som de behövt vara delaktiga i att vägleda över internet. Andy berättar att det delas ut olika antal dagar till kommunerna beroende på hur stora de är och att vägledarna därefter fördelar dagarna mellan varandra. Ellis har med anledningar som rör hennes tjänstgöringsgrad helt kunnat ställa sig utanför vägledningstjänsten, vilket visar på en hög egenmakt. Sammanfattningsvis visar resultatet av ovanstående tema på hög egenmakt gällande i vilken utsträckning vägledarna själva upplever hur de kan påverka på vilket sätt de arbetar med att hålla vägledningssamtal via digitala medier.

6.5 Analys- Egenmakt

47

Vägledarna i vår undersökning befinner sig i en högre samhällsposition än den vägledningssökande och flera av vägledarna lyfter fram hur de kan styra och påverka var vägledningssamtalet sker. Angelöw och Jonsson (2000) beskriver hur makt påverkas av vilken samhällsposition som individen befinner sig på. De lyfter fram hur makt handlar om individens vilja och att makt infinner sig i förhållande till någon annan. Det skildras i våra intervjuer i maktförhållandet mellan arbetsgivare och vägledare. I deras svar synliggörs att de i stor utsträckning kan påverka i vilken grad de är delaktiga i de projekt som inriktar sig mot vägledning med digitala medier. De upplever sig också ha stora möjligheter att själva utveckla hur mycket det använder sig av att vägleda med digitala medier. Det här är en aspekt som Vuorinen (2006) lyfter fram gällande samspelet mellan vägledares uppfattning om teknikens roll och deras utveckling inom området. Han menar att tekniken har en viktig roll att fylla och att det kommer påverka utformningen av vägledningstjänster på olika sätt. Vidare anser han att vägledarna själva måste vara med i utformningen av dessa verktyg för att känna sig bekväma med dem, vilket vi anser stärker egenmakten ytterligare, att ta vara på en individs kompetens. Som summering av ovanstående tema ser vi att det är lika för samtliga vägledare, de beskriver sig alla ha hög egenmakt i sitt arbete och kan själva välja formen för sina samtal. I nästkommande tema undersöker vi hur vägledarna upplever sin kompetens i att vägleda med digitala medier.

6.6 Kompetens

Under temat kompetens ska vi ringa in vår tredje frågeställning Vad studie- och

yrkesvägledare anser om sin kompetens i att vägleda via digitala medier i förhållande till traditionell vägledning samt hur de har gjort för att skaffa sig kompetensen.

När det gäller detta tema, skiljer sig informanternas svar åt betydligt. Några utav dem beskriver utan tvekan att det inte finns någon skillnad alls i att vägleda via digitala medier. Skillnaden är bara att man kan tyda personen mer om man har ett traditionellt samtal. Någon anser sig ha bra förutsättningar och kunskap för att vägleda digitalt.

48

Jo, jag tror nog att den är ganska bra, för jag menar kompetensen och kunskapen, erfarenheten, har jag ju. Och dessutom är jag ganska bra på att skriva, och förmedla så att det tror jag inte är några problem egentligen, om jag skulle haft det. (Ellis)

En av våra informanter anser sig ha tillräckliga kunskaper men markerar ändå sitt missnöje mot vägledningsformerna som inte är det traditionella. Kompetens i framförallt hur man möter elever som mår dåligt lyfts fram av några av de vägledarna som är delaktiga i den regionala Syv-chatten.

Vägledning på facebook blir oftast ganska ytligt, och det blir ju att man hänvisar eleven till olika saker, så att jag vet vägarna, ja, men jag tycker själv att det är ett ytligt redskap. Men vill eleven det, och jag har många jag har dialoger med och så, men att enbart internet, nej. Men jag tycker att det är bra att veta hur man kan hantera internetet och så ska man också ha klart för sig att Syv-chatta, så råkar vi ibland ut för faktiskt elever som är deprimerade (…).Hur hanterar jag det? För det hamnar man ju i också. Så just de här andra samtalen med elever som är oroliga, som man kan läsa mellan raderna- det här känns inte bra. Hur gör jag då på nätet? Det är inte så självklart. Vart tar jag vägen med frågan, hur lotsar jag dem vidare? (Andy)

Vi får också ta del av svar, där några av informanterna tycker sig ha dålig kompetens i icke- traditionella vägledningssamtal. En del utav de som anser sig ha bristande kompetens känner motstånd mot andra vägledningsformer överhuvudtaget medan några är nyfikna och intresserade av att lära sig mer.

Mm, alltså jag, i samband med Syv-chatten, om vi nu pratar chatt, så var där ju ett par utbildningstillfällen. Men jag alltså, jag har ju haft så få dagar och har få dagar varje år och är det nånting jag skulle ha här på skolan då känner jag att jag skulle vilja vara mycket bättre. Alltså, på nåt sätt, nån liten kurs eller lite föreläsningar. För att bli lite snabbare och lite bättre. Sen ibland kan man ju känna att man om man får lite tid att ställa en fråga så kanske man också blir lite bättre (skratt). Eller om man tycker såhär, att man kan få tänka till, formulera sig. Men, nej, absolut mer utbildning om jag ska jobba med det. (Chris)

Någon ser också själv en koppling mellan sin bristande kompetens och motståndet, och börjar reflektera över det. Billie, som beskrivit sitt motstånd och uttalat att nyfikenheten på mötet minskar när det inte sker traditionellt lyfter själv behovet av mer kunskap en bit in i intervjun. När vi berättar att det har funnits en 7,5 poängs kurs Att vägleda med stöd av ny

teknik (Lindberg, 2008 s.83-86) och frågar om det hade kunnat vara ett bra stöd så är det

49

Absolut, absolut! För hur vi än vänder på det så kommer vi att hamna där. Och det har vi ju redan gjort med den här Syv-chatten. Absolut! Så man kan ju inte bortse från att man kommer att behöva det på något sätt. (Billie)

Mer än en utav vägledarna uttalar att de är tveksamma till möjligheten att få till ett bra vägledningssamtal på andra sätt än det traditionella men att det skulle kunna fungera bra med Skype, där man kan se varandra och läsa av kroppsspråk med mera. Alex lyfter, på kompetensfrågan, att vi behöver fler sätt att kommunicera och att det är otroligt viktigt hur verktygen ser ut. Man behöver ha något att förhålla sig till. Under intervjuns gång visar informanten på intresse och kreativitet och beskriver hur till exempel bilder skulle kunna fungera som ett slags verktyg. När vi går vidare tillsammans med våra informanter för att titta på hur de gjort för att skaffa sig kompetensen till att hålla vägledningssamtal via

digitala medier beskriver många själva vägledarutbildningen kombinerat med sin

arbetserfarenhet som viktiga faktorer.

Det är ju erfarenhet, alltså det är som jag säger, du har den erfarenhet i jobbet som du har och den kan du naturligtvis nyttja för kunskaperna har jag ju kvar ju. Jag menar de försvinner ju inte för att jag kommunicerar med någon över internet. Så att några andra kunskaper, något annat, jag vet inte vad jag skulle säga där. (Ellis)

Charlie berättar hur de i organisationen, med datorns hjälp spelat in vägledningssamtal över nätet för att titta på det tillsammans och ge feedback samt haft liknande projekt, eftersom det är på gång nu även i denna region som informanten är verksam i. Det Charlie känner efter de projekten är att det inte skulle bli mycket annorlunda jämfört med ett traditionellt vägledningssamtal. Sammanfattningsvis ser vi att vägledarna upplever sig ha olika grad av kompetens med sig och att de skaffat sig kompetensen genom egna lärandeupplevelser.

6.7 Analys- Kompetens

När det gäller kompetensen hos vägledarna i fråga om att möta målgruppen som föredrar vägledningssamtal via digitala medier berör vi vägledning i snäv bemärkelse. Då digitala medier i många fall håller sig till det skrivna ordet lyfter vi fram den kompetens i form av samtalsfärdigheter som ingår i studie- och yrkesvägledarutbildningen och som kan

50

användas både muntligt och skriftligt. Svensson (2002) menar att kompetens och lärande är nära sammankopplade med en individs utbildning och kunskaper inom ett arbetsområde vilket tydligt illustreras genom de svar vi får från vägledarna. Några av dem beskriver att det inte finns någon skillnad alls i att vägleda via digitala medier, och anser sig både med sin utbildning och med sina erfarenheter ha god kompetens i att vägleda med digitala medier. De menar att skillnaden bara är att man kan tyda personen mer om man har ett traditionellt vägledningssamtal.

Andra av vägledarna uttalar att de är tveksamma till möjligheten att få till ett bra vägledningssamtal på andra sätt än det traditionella sättet och visar starkt motstånd mot att vägleda med digitala medier. Vuorinen (2011) pekar på vikten av att undersöka om/hur vägledare erkänner utmaningen och behovet av kompetens, som en del av faktorerna till motståndet. En av våra informanter ser själv en koppling mellan sin bristande kompetens och motståndet, och börjar reflektera över det. Andra av vägledarna lyfter istället fram att de behöver mer utbildning för att kunna bli bättre på att vägleda via digitala medier.

Resultatet av ovanstående tema visar att våra informanter skiljer sig åt en hel del gällande motstånd/nyfikenhet för vägledning med digitala medier. De flesta av dem beskriver att man med ett vägledaryrke måste anpassa sig till de förändringar som blir, vilket Ellström (2002) beskriver som ett anpassningsinriktat lärande. Någon av informanterna visar intresse och nyfikenhet, vill utvecklas och bli bättre på denna typ av vägledning, ett så kallat utvecklingsinriktat lärande (Ellström, 2002). De båda synsätten bör ses som aspekter som kompletterar varandra. Det anpassningsinriktade lärandet skapar trygghet och stabilitet för individen och det utvecklingsinriktade bidrar till nyskapande och förändring (Ellström, 2002).

Sammanfattningsvis ser vi att det är stor skillnad på hur man upplever sin kompetens i att vägleda via digitala medier. Vi ser både nyfikna/intresserade och tveksamma/motståndare. Några ser kopplingen tveksamhet/motstånd till att de behöver mer kompetens och några efterlyser lämpliga verktyg och föreläsningar/kurser inom området. Kompetensen efterfrågas av huvudparten då de är eniga om att det framöver blir allt mer vägledning via digitala medier, vilket nästa rubrik Framtiden visar på.

51

6.8 Framtiden

Samtliga av våra informanter ser en förändrad framtid, på olika sätt. Förutom de förändringar de ser gällande den nya tekniken, beskriver en vägledare tankar om att det kommer att bli mer ”drop in” verksamheter och större utbud på ”korta vägledningssamtal”. Mer än en vägledare pekar på att det blir motsatt effekt i en sån här värld med massa olika digitala mötesplattformar, att det traditionella vägledningssamtalet blir ännu viktigare, för att balansera upp det andra. Det fysiska behövs i en digital värld - som motpol.

Ja, alltså om vi pratar, jag tror ju att det kommer att komma mer det här, så att man som studie- och yrkesvägledare måste, som sagt så via en chatt eller via facebooksida eller på nåt vis också bli bättre på att kommunicera med ungdomar via de kanalerna, alldeles säkert. Men sen, alltså vi lever ju i en värld, alltså just under, det har ju blivit eskalerat de sista åren, så tror jag ju att det här med, eleverna utsätts ju för en enorm påfrestning framförallt från gymnasieskolorna med marknadsföring och med reklam och med påtryckningar alltså väldigt, väldigt starkt. Så jag tror ju