Analysen av sannolikheten för etablering eller högre studier efter olika program

Programvalet har störst betydelse för elever med låga grundskolebetyg

Skillnaderna mellan olika program i sannolikhet för etablering eller högre studier är störst bland elever med låga till medelhöga betyg från grundskolan. Detta innebär att programvalet kan ha större bety- delse för dessa elever. Detta resultat är samstämmigt med resultatet från analysen av sannolikheten att ta examen – det visar att program- valet har störst betydelse för elever med relativt låga grundskoleresul- tat. För elever med goda tidigare grundskoleresultat, och därmed goda grundförutsättningar för etablering eller vidare studier, finns det bara mindre skillnader i modellberäknad sannolikhet mellan olika pro- gram för etablering eller påbörjande av högre studier.

Program med tydlig yrkeskoppling ger högst sannolikhet för etablering på två och fyra års sikt efter gymnasieskolan

Program som ger relativt hög sannolikhet för etablering eller över- gång till högre studier under den studerade perioden (två respektive fyra år efter gymnasieskolan) är program som är tydligt kopplade till en yrkeskategori där det finns utbildningsspecifika behov på arbets- marknaden och därmed kan ge en exklusiv konkurrensfördel på arbets- marknaden. Vidare finns också på vissa yrkesprogram en svårighet att etableras inom yrket då många elever utbildas i förhållande till hur snabbt nya individer tar sig in i yrkeskategorin. Merparten av dessa program, med undantag från vård- och omsorgsprogrammet, är kopplade till traditionellt mansdominerade yrken. De yrkespro- gram som är förknippande med lägst sannolikhet för etablering är de som är förknippade med en arbetsmarknad där det inte är helt säkert att utbildningen i sig är avgörande för att kunna få arbete.

Små skillnader mellan de största programmen

Många program med stort elevantal uppvisar sinsemellan små skill- nader i sannolikhet för etablering eller högre studier två år efter gym- nasieskolan. Detta gäller till exempel flera av de stora högskoleför-

Bilaga 5 SOU 2020:33

1036

beredande programmen, samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomi- programmet och naturvetenskapsprogrammet. Flera yrkesprogram, bl.a. handels- och administrationsprogrammet, ger också ungefär sam- ma sannolikhet att eleverna är antingen etablerade eller i högskole- studier som de stora högskoleförberedande programmen.

Stora skillnader mellan olika yrkesprogram i sannolikheten för etablering

Det finns ingen tydlig skiljelinje att dra mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram gällande sannolikheten att vara antingen etablerad eller i högre studier. I stället finns stora skillnader mellan olika yrkesprogram samt mellan vissa av de högskoleförberedande pro- grammen i den modellberäknade sannolikheten. Bland yrkesprogram- men finns program som har bland de lägsta sannolikheterna för etabler- ing, samtidigt som andra yrkesprogram har de högsta sannolikheterna. Därför kan det vara rimligt att värdera hur väl yrkesprogrammen fyller sina syften med avseende på i vilken grad de ger en exklusiv kom- petensmässig konkurrensfördel eller inte – eftersom analysen visar att yrkesprogrammen ibland inte ger någon påtaglig konkurrensför- del. Antingen kan detta bero på överutbildning eller på att program- met utbildar till yrken där utbildningens innehåll i sig inte är avgörande för att få jobbet.

Ett annat konjunkturläge skulle kunna ge andra förhållanden mellan programmen

Den studerade perioden innehåller en kortvarig sysselsättningsned- gång i samband med finanskrisen 2009. Förhållandena mellan pro- grammen var dock likartade för de som lämnade gymnasiet vid tiden för krisen, som för elever som lämnade gymnasiet fem år senare. Där- med verkar skillnaderna mellan programmen ha varit relativt stabila. I en mer långvarig sysselsättningsnedgång skulle dock förhållanden mellan program kunna ändras. Beroende på lågkonjunkturens förlopp och orsaker skulle olika yrkeskategorier kunna påverkas i olika grad.

SOU 2020:33 Bilaga 5

Viktigt att ta hänsyn till grundskolebetygen när program jämförs

Samtliga ovanstående slutsatser är sådana som är svåra att nå utan att ta hänsyn till åtminstone elevernas meritvärde – då detta skiljer sig så mycket åt mellan program. Ett perspektiv som inte tar hänsyn till bakgrund och meritvärde ger därför en annan bild av programmen. Med hänsyn till skillnaderna i grundskolebetyg ger vissa av yrkespro- grammen en relativt god sannolikhet för etablering som inte fram- kommer i vanliga andelsmått. Detta visar på vikten av att komplet- tera uppföljningen med statistik som tar hänsyn till fler bakgrunds- faktorer – åtminstone skulle man exempelvis kunna presentera sta- tistiken per program i meritvärdeskvartiler.

Viktigt att särredovisa vissa inriktningar på yrkesprogram

Olika inriktningar inom samma program kan ha olika sannolikhet för etablering, det är därför viktigt i dessa fall, att betona inriktningarna för att statistiken inte ska bli missvisande. Detta gäller i ett fåtal fall och mest framträdande är det på el- och energiprogrammet och natur- bruksprogrammet.

Betydelsefull variation som inte fångas av vår analys kan ha betydelse för etablering på arbetsmarknaden

Skillnader som vi ser mellan program beror sannolikt på en bland- ning av effekter från programmen, förutsättningar på olika delar av arbetsmarknaden och effekter från elevernas attityder och motiva- tioner före, under och efter gymnasieskolan. Det går inte att utesluta att en del av skillnaderna mellan olika program beror på underligg- ande skillnader mellan elevgrupperna och inte enbart på programmens konstruktion och arbetsmarknadskoppling. Till exempel skulle elever som väljer estetiska programmet kunna tänkas vara betydligt mindre intresserade av att arbeta heltid efter gymnasieskolan och mer intres- serade av att fortsätta att till exempel på deltid utveckla sig i till exem- pel musik eller konst. Kanske hade de haft en lägre sannolikhet att etablera sig på arbetsmarknaden två och fyra år efter gymnasieskolan även om de av någon slumpartad händelse gått ett yrkesprogram med

Bilaga 5 SOU 2020:33

1038

goda arbetsmarknadsutsikter i stället? Det är inte möjligt att besvara utifrån dessa analyser.

Om det gick att ta hänsyn till att vissa elever har större drivkrafter att komma ut snabbt på arbetsmarknaden redan innan de väljer pro- gram, så skulle skillnaderna mellan programmen möjligen kunna vara mindre. Dock tyder resultaten på att man inte bör betrakta så- dana effekter som hela förklaringen. Betraktar man sådana eventuella skillnader som en huvudsaklig förklaring, så innebär det att man antar att de ungas vilja och förmågan att få jobb – så sent som fyra år efter gymnasieskolan skiljer sig betydligt mellan individer som gått olika yrkesprogram, trots i övrigt liknande förhållanden.

En metod som skulle kunna användas för att ytterligare isolera programvalets effekter på arbetsmarkandsutfallet vore att kontrol- lera för familjefixa effekter.65 _{Detta har inte gjorts i denna studie. Att}

göra detta genom att kontrollera för all korrelation som finns mellan syskon skulle kunna ge ytterligare säkrare skattningar av effekterna av programmen. Vi kan dock konstatera att det finns en näraliggande studie, Lindahl (2011) som gör just detta och även då finner stora skillnader i sannolikheten för arbetslöshet beroende på program.

1.7.3 Etablering inom olika yrken efter gymnasieskolan