Ramen för gymnasieskolan

Huvudmännens befintliga organisation och till viss del även deras planering kommer att vara kända faktorer för Skolverket. Därför menar vi att Skolverket kommer att ha ett gott beslutsunderlag för att bedöma om en detaljerad styrning med absoluta krav på platser i form av tak och golv behövs. Skolverket skulle kunna göra bedöm- ningen att det inte behövs detaljerad styrning och därför anpassa ram- bestämmelserna efter detta.

Även i situationer då Skolverket inte bedömer att det finns behov av en detaljerad styrning behöver myndigheten ändå ange vissa grundläggande storheter som Skolinspektionen och huvudmännen har att ta hänsyn till. Eftersom ramen ska vara vägledande för tillstånds- prövning behöver Skolverket för samtliga samverkansområden ta fram riktlinjer för hur stora olika utbildningar får bli innan de totalt sett måste begränsas.

Det finns regioner där utbudet är relativt väl balanserat. Då be- höver Skolverket inte detaljreglera platsantalet utan endast sätta gränser för enstaka program där man ser risker med eventuella överskott eller underskott. Finner myndigheten efter dialogfasen att utbudet kommer att utvecklas i en riktning som är önskvärd enligt myndig- hetens bedömning finns det heller inga skäl för Skolverket att sätta absoluta ramar. Tvärt om kan det då bli kostsamt eftersom en detal- jerad styrning medför mer komplicerad styrning. Ett större friutrymme kan skapas genom att sätta högre övre gränser för utbildningarna. Ju högre absoluta gränserna för de olika programmen i relation till det prognosticerade totala elevantalet – ju högre blir också flexibiliteten men också potentialen för överkapacitet och konkurrens. Denna bedömning är alltså en viktig del i Skolverkets ansvar vid rambesluten. I första scenariot exemplifieras en styrning där Skolverket anser att det bara i några enstaka fall av program/inriktningar finns skäl att styra utbudet med detaljerade absoluta plats-tak och plats-golv. Vi antar att Skolverket har kommit fram till denna bedömning genom erfarenhet av tidigare planering och dimensionering i samverkans- området och de senaste dialogerna med samverkansområdets huvud- män. I praktiken behöver Skolverket definiera övre gränser för utbild- ningsvolymerna även i sådana fall.24 _{Men då kan de övre gränserna}

24 _{Ramen måste vara tillämpbar för Skolinspektionen när de ska handlägga ansökningar om god-}

SOU 2020:33 Bilaga 4

sättas med sådan höjd i friutrymmet att flexibiliteten inte riskeras. Dessa högre övre gränser kan då kompletteras med riktvärden. I nästa tabell exemplifieras en sådan ram där riktvärden och övre gränser uttrycks som procentsatser av den totala elevkullen. I några särskilda fall uttrycks absoluta och mer styrande antalsbegräsningar. Dessa särskilda begränsningar gäller program som inte får öka från dagens nivåer eller rent av behöver begränsas ytterligare.

Tabell 4 Scenario 1: Styrning med relativt sett lägre detaljeringsgrad

Ramen uttryckt som andelar och med några fall av särskilda begränsningar uttryckta som absoluta plats-tak på några utbildningar

Program Ram 2022–2024

Riktvärde samt inom parentes övre absolut gräns

Särskilt utpekade begränsningar

Barn- och fritidsprogrammet 4 % (6 %) Bygg- och anläggnings-

programmet. 4 % (6 %)

El- och energiprogrammet 5 % (7 %) Fordons- och

transportprogrammet 6 % (8 %) Handels- och administrations-

programmet 2 % (4 %)

Hantverksprogrammet 2 % Absolut tak:

90 platser hösten 2024 Hotell- och turismprogrammet 2 % (4 %)

Industritekniska programmet 3 % (5 %)

Naturbruksprogrammet 4 % Absolut tak:

140 platser hösten 2024 Restaurang- och

livsmedelsprogrammet 2 % (4 %) VVS- och fastighetsprogrammet 2 % (4 %) Vård- och omsorgsprogrammet 9 % (11 %)

Högskoleförberedande program* 54 % Absolut tak:

1 130 platser hösten 2024

Den demografiska situationen, med en pågående successiv elevökning gör att huvudmännens planer involverar expansioner. Skolverket måste ta hänsyn till att expansionen sker stegvis. I detta exempel

Bilaga 4 SOU 2020:33

962

antar vi att Skolverket tar hänsyn till expansionen genom att, efter dialog med huvudmännen, ge ett något större utrymme till huvud- männen för att dessa ska kunna utföra expansionen stegvis med syfte att ha flera utbyggnader färdigställda till 2024 utan att de ska behöva överskrida ramen 2022.

Om en mer detaljerad styrning behövs

I detta scenario utgår vi ifrån att Skolverket under de föregående årens dialoger25 _{ser ett starkt behov av att styra utbudet i regionen}

med tydligare och mer styrande avgränsningar än i det föregående scenariot. Denna bedömning antar vi har gjorts av Skolverket efter regionala dialoger och uppföljningar av tidigare års analyser och mindre detaljerad ramstyrning. I detta scenario antar vi att Skol- verket ser starka skäl till att styra detaljerat. Skälet skulle kunna vara till exempel att regionens utbud, trots styrsignaler från Skolverket i tidigare års ramar och dialoger inte har utvecklats i rätt riktning, eller till och med har blivit mindre ändamålsenligt.

En anledning till detta skulle till exempel kunna vara att platsantalet på utbildningar växt under flera år så att det uppstått en stor total över- kapacitet av platser i förhållande till elevmängden som Skolverket be- dömer som för stor för att uppnå den avsedda strategiska styrningen av utbudet.

Som en följd av detta anges i ramen förändringsbehov i platsantal för respektive program. Det anges också specifikt huruvida program- met inte får öka mer än så, dvs. en skarpare gräns som betyder att huvudmännen inte får använda någon form av friutrymme för att överstiga platsantalet på det specifika programmet. Det kan också finnas situationer där ramen ger ett lägsta antal platser.

Detta illustrerar en situation där vi antar att Skolverket har be- dömt att det är möjligt att ganska långt balansera elevers efterfrågan och arbetsmarknadens behov, detta på grund av att målkonflikterna på en länsövergripande nivå mellan elevers efterfrågan och behov och arbetsmarknadens behov inte är särskilt stora i denna region. Där- emot behövs en tydlig styrning för att regionens utbud ska utvecklas i en riktning som följer dessa principer.

25 _{Utredningens förslag bygger på en stegvis uppbyggnad av den statliga styrningen av utbudet.}

Därför kommer även de första statliga rambesluten att ha föregåtts av ett antal års dialoger om utbudets utveckling på regional nivå.

SOU 2020:33 Bilaga 4

Tabellen som visar ramens platsantal ger också information om vilken typ av begränsning som antalet är förknippat med – golv eller

tak. Utbildningar som i ramen får en minskad andel platser uttryckt

som ett tak är de som har en relativt svag arbetsmarknadskoppling samt uppvisar en överkapacitet i utgångsläget. Detta gäller hant- verksprogrammet och naturbruksprogrammet.26 _{På utbildningar där}

det finns en balans mellan elevers efterfrågan i nuläget och arbets- marknadsbehoven behövs inga skarpa angivelser av golv och tak, utan en flexibilitet kan gälla inom dessa.

För vissa utbildningar där ungdomars efterfrågan är särskilt låg kan Skolverket i dialog med huvudmännen komma fram till att utbild- ningsplatserna ska komma till stånd i vuxenutbildningen i stället för gymnasieskola. I vårt exempel har man identifierat industritekniska programmet och vård- och omsorgsprogrammet som de områden där en avvägning görs mellan gymnasieskola och komvux. Eftersom det finns en ökad efterfrågan från ungdomar på vård- och omsorgs- programmet, ska dock en ökning ske även i gymnasieskolan. Då vuxenutbildningens syften och tillflöde av elever skiljer sig från gym- nasieskolans är volymerna mindre förutsägbara. Kommunerna kan dock påverka volymerna i vuxenutbildning genom att erbjuda och marknadsföra platser. I det här fallet utgår vi från att samverkans- området har meddelat Skolverket sin avsikt att öka volymerna i kom- vux på några års sikt samt och att man avråder från förslaget i ramens utkast att relativt kraftigt öka vård- och omsorgsprogrammet. Skol- verket tar inför beslutet hänsyn till detta och justerar därför ramen inför beslutet på så sätt att ökningen på vård- och omsorgsprogram- met samt industritekniska programmet blir mindre. Ökning ska dock ske även i gymnasieskolan på båda dessa program, då det finns arbets- marknadsbehov och en efterfrågan från elever som åtminstone be- döms öka i proportion till elevkullarnas ökning.

Bilaga 4 SOU 2020:33

964

Tabell 5 Scenario 2: en detaljerad ram med styrning av utbudet på två

och fyra års sikt.

Ram uttryckt som antal platser samt förändringsbehov jämfört med nuläget (2020) Program Ram hösten 2022 Preliminär ram hösten 2024 Förändring: Utgångs- läget jämfört med ram för 2024 Grad av flexibilitet

Barn- och fritidsprogrammet 176 198 -16 Balans, flexibilitet finns

Bygg- och anläggnings- programmet.

178 198 +26 Tak, får öka 2022

El- och energiprogrammet 199 220 +34 Måste öka 2022

Fordons- och transportprogrammet

229 250 +63 Måste öka 2022

Handels- och administrations- programmet

98 107 +21 Måste öka 2022

Hantverksprogrammet 89 102 -12 Får inte öka mer

Hotell- och turismprogrammet 82 89 +25 Balans, flexibilitet finns

Industritekniska programmet 128 134 +81 Måste öka 2022

Naturbruksprogrammet 142 164 -29 Tak, måste minska 2022

Restaurang- och livsmedelsprogrammet

81 90 +16 Balans, flexibilitet finns

VVS- och fastighetsprogrammet 60 66 +5 Balans, flexibilitet finns

Vård- och omsorgsprogrammet 374 387 +271 Måste öka år 2022

Högskoleförberedande program*

1 133 1 261 +290 Tak, får inte öka

Totalsumma 4 011 4 413 +405

* Beräknade ökningsbehovet på högskoleförberedande program är här utslaget jämnt över programmen. En sammanvägd bedömning är dock att platserna på naturvetenskapsprogrammet, och teknik- programmet bör öka i takt med elevintresset. Teknik och naturvetenskapliga utbildningar ger behörighet till fler av de högskoleutbildningar där SCB och Arbetsförmedlingen signalerar tydliga bristprognoser för framtiden. Dessa prognosvärden skulle kunna användas för att ytterligare precisera balansen mellan platser på högskoleförberedande program. Då skulle exempelvis naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet kunna öka om bedömningen är att för få uppnår de områdesbehörigheter som krävs för att fylla behoven av högskoleutbildade inom sektorer som teknik och tillverkning.

Olika behov av skärpa i ramens angivelser i gymnasieskola

Det kan finnas olika stora behov av hur skarpt ramen behöver fördela proportioner mellan program och inriktningar. Skolverket skulle kunna ge en ram nedbruten på fler program än de som presenteras i exem- peltabellerna. Till exempel skulle myndigheten kunna göra bedöm-

SOU 2020:33 Bilaga 4

ningen att det ska finnas separata ramar för de högskoleförberedande programmen. I andra fall kan det vara lämpligt att ge en mer precis ram som går ändå ner på inriktningen, exempelvis på naturbruks- programmets specialiserade och resurskrävande inriktningar. Tydliga ramar behövs särskilt på utbildningar som staten bedömer har en svag koppling till elevers och arbetsmarknades behov.

Bedömningen av vilka program och inriktningar som ska ha separat angivna platsantal och vilka som kan hanteras grupperat bör utarbetas av Skolverket inom uppdraget att förbereda reformen. Det är inte säkert att det behövs åtskillnad mellan olika program medan i andra fall kan det krävas att ramarna preciseras på inriktningsnivå.

I rambesluten fastställer Skolverket vilket utbud som är tillräckligt brett

Ramarnas funktion är inte enbart att dimensionera utbudet. Ramen medför även ett beslut om vilket utbud som ska erbjudas i samver- kansområdet. Alla program och inriktningar som anges explicit i ramen krävs alltså inom utbudet. Detta gäller för såväl nationella program och inriktningar som för programinriktat val och yrkesintro- duktion utformat för en grupp elever. Detta betyder att Skolverket efter dialog med huvudmännen värderar om det behöver ställas krav på att utbildningar ska ingå i utbudet, även om inget platsantal krävs. Om Skolverket, som i exempeltabellerna ovan, ger en gemensam ram för de högskoleförberedande programmen, men samtidigt anser att samtliga nationella högskoleförberedande program ska finnas, då ska Skolverket uttrycka detta i ramen.

Detta gäller också i fall där Skolverkets rambeslut inte ger skarpa platsantal för inriktningar. Om till exempel bygg- och anläggnings- programmet får ett platsantal totalt sett, men Skolverket bedömer att det behöver finnas en plåtslageriutbildning, då kan Skolverket fast- slå detta i ramen, utan att kräva ett visst platsantal.