Arbetsmarknadsutfall för de som inte går vidare till högre utbildning efter studieförberedande program

I förra avsnittet fokuserade vi på yrkesfördelningen bland alla ung- domar som arbetade två år efter gymnasieskolan. För att ytterligare utveckla svaret på frågan om arbetsmarknadsutsikterna för individer som gått studieförberedande program men inte studerat vidare gör vi en särskild beskrivning av de yrkeskategorier som elever från studieförberedande program vanligtvis arbetar inom.

Då övergången till högskolan relativt ofta sker med fördröjning efter gymnasieskolan tittar vi nu på individer som inte har övergått till högskoleutbildning inom fyra kalenderår efter gymnasieavslutet.52

Diagrammet nedan visar hur fördelningen mellan olika yrkes- kategorier ser ut fjärde kalenderåret53 _{efter gymnasieskolan. Stor-}

leksförhållandet mellan olika yrkeskategorier liknar i hög grad de storleksförhållanden vi såg i den tidigare uppföljningen två år efter gymnasieskolan. Diagrammet är sorterat i fallande ordning efter vilka yrkeskategorier där flest ungdomar från studieförberedande pro- gram arbetar. De vanligaste yrkeskategorierna var Butikspersonal, Barnskötare och elevassistenter m.fl., Lagerpersonal och transport- ledare m.fl., Resesäljare/kundtjänstpersonal och receptionister m.fl., Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl., Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl. samt Vårdbiträden. Inom dessa kategorier fanns 48 procent av de som tidigare gått på studieförbere- dande program.

52 _{Därför använder vi också de benämningar på programmen som gällde före 2011.}

53 _{Eftersom gymnasieskolan slutar mitt under året så är alltså eleverna inne på sitt femte år}

SOU 2020:33 Bilaga 5

Figur 10 De 50 vanligaste yrkeskategorierna fyra år efter gymnasieskolan.

Elever som lämnat gymnasieskolan 2012 och inte övergått till hög- skola. Uppdelat per programtyp

Återvinningsarbetare Ytbehandlare, trä och möbelsnickare m.fl. Installations- och industrielektriker m.fl. Djuruppfödare och djurskötare Grovarbetare inom bygg och anläggning Andra process- och maskinoperatörer Hamnarbetare och ramppersonal m.fl. Processoperatörer, trä- och pappersindustri Process- och maskinoperatörer, vid stål- och metallverk Skönhets- och kroppsterapeuter Växtodlare inom jordbruk och trädgård Maskinoperatörer, gummi-, plast- och pappersvaruindustri Drifttekniker och processövervakare Gjutare, svetsare och plåtslagare m.fl. Handpaketerare och andra fabriksarbetare Målare, lackerare och skorstensfejare m.fl. Elektronikreparatörer och kommunikationselektriker m.fl. Bil-, motorcykel och cykelförare Maskinoperatörer, livsmedelsindustri Kockar och kallskänkor Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl. Takmontörer, golvläggare och VVS-montörer m.fl. Maskinförare Städledare och fastighetsskötare m.fl. Lastbils- och bussförare Tidningsdistributörer, vaktmästare och övriga…

Ingenjörer och tekniker Brevbärare och postterminalarbetare Drift-, support- och nätverkstekniker m.fl. Eventsäljare och telefonförsäljare m.fl. Kassapersonal m.fl. Städare och hemservicepersonal m.fl. Snickare, murare och anläggningsarbetare Smeder och verktygsmakare m.fl. Idrottsutövare och fritidsledare m.fl. Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare Undersköterskor Montörer Soldater Andra bevaknings- och säkerhetsyrken Hovmästare, servitörer och bartendrar Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl. Kontorsassistenter och sekreterare Vårdbiträden Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl. Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. Resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister m.fl. Lagerpersonal och transportledare m.fl. Barnskötare och elevassistenter m.fl. Butikspersonal

Yrkesförberedande Studieförberedande Individuella

Bilaga 5 SOU 2020:33

1022

Fyra år efter gymnasieskolan finns alltså viss överlappning mellan arbetsmarknaden för unga vuxna som läst studieförberedande program, olika yrkesförberedande program och de som enbart gått på individu- ella program. Andra delar av arbetsmarknaden, representerade av yrkes- kategorier som återfinns i den undre delen av diagrammet, är exklu- siva för elever som gått vissa yrkesförberedandeprogram.

Inom de större yrkeskategorierna i diagrammets topp sker en generell rekrytering, inte bara från studieförberedande program utan även från yrkesförberedande program utan direkt koppling till yrkes- kategorin.

Inkomstutvecklingen bland elever som inte gått över till högskoleutbildning

När vi med samma tidsperspektiv studerar hur inkomsterna utveck- las för elever på de olika utbildningarna framgår att det finns stora skillnader mellan elever som gått olika program. Det finns en stor skillnad mellan olika program både bland yrkesförberedandepro- gram och mellan studieförberedande program. Återigen ska det på- pekas att det inte är oproblematiskt att jämföra med elever med elever som gått yrkesprogram. Då det skett en stor ytterligare typ av självselektion i samband med att vi begränsat den högskoleförbered- ande programtypen till en grupp elever som bytt inte påbörjat hög- skolestudier. Likaså är det intressant att studera utvecklingen för gruppen och med tanke på gruppens stora storlek bör det vara av stort intresse att i framtiden utveckla uppföljningen om gruppen för exempelvis studie- och yrkesvägledare och för uppföljningen av hur väl programmen fyller sitt syfte för eleverna.

SOU 2020:33 Bilaga 5

Figur 11 Utvecklingen av medelinkomst fyra kalenderår efter gymnasieskolan

Elever som lämnade gymnasieskolan våren 2014. Observera att enbart individer som ej övergått till högskola ingår

Uteblivna förvärvsinkomster som beror på att man av helt egen vilja gjort annat än att arbeta kan antagligen förklara en del av skillnaderna vi ser. Elever på högskoleförberedande program har i attitydunder- sökningar visat på en större vilja att ägna så åt annat än arbete.54 _Det

visar sig dock att inkomstskillnaderna är lika stora även om man be- gränsar statistiken till de som har en etablerad ställning på arbetsmark- naden under samtliga fyra åren. Det är också intressant att notera att inkomstskillnaderna mellan de yrkesförberedande programmen och de studieförberedande programmen fortfarande ökar mellan tredje och fjärde året efter gymnasieskolan.

Det finns en stor variation mellan olika program gällande medel- inkomsten. De sex program med högsta inkomsterna var yrkespro- gram. Men ett par yrkesprogram ligger under snittet, såsom barn- och fritidsprogrammet och hantverksprogrammet. Tabellen visar medelinkomsten per program fjärde kalenderåret efter gymnasie- skolan. Vissa program är nedbrutna i olika inriktningar enligt samma nedbrytning som använts i tidigare avsnitt. Några inriktningar på yrkesprogram med svag koppling till arbetsmarknaden har så pass låga inkomster att nivån är betydligt närmre inkomstnivån efter intro- duktionsprogram än nivån bland yrkesprogram med högre inkomster.

0 50 100 150 200 250 300 1 år 2 år 3 år 4 år

Antal år efter gymnasieskolan Medelinkomst (kronor i tusental) Högskoleförberdande program

Introduktionsprogram Yrkesprogram

Bilaga 5 SOU 2020:33

1024

Det gäller dator- och kommunikationsteknik på el- och energipro- grammet samt inriktningen djur på naturbruksprogrammet. Eleverna som har gått ut från estetiska programmet har lägst inkomster, de läser oftare på komvux och folkhögskola än andra program.55 _In-

komsterna efter programmet är de lägsta och är jämförbart med genomsnittsinkomsterna för elever som gått introduktionsprogram. Mycket talar för att dessa elever i genomsnitt inte är i en marginali- serad situation på arbetsmarknaden på samma sätt som elever som enbart gått introduktionsprogram. Exempelvis är dessa elever inte arbetslösa i samma utsträckning.

55 _{Skolverket (2018), Etablering på arbetsmarknaden eller fortsatta studier år 2016 efter avslutad}

SOU 2020:33 Bilaga 5

Tabell 3 Medelinkomst fyra år efter gymnasieskolan för elever som lämnat

gymnasieskolan från olika program

Elever som lämnade gymnasieskolan våren 2014. Observera att enbart individer som ej övergått till högskola

Program Medelinkomst fyra år

efter gymnasieskolan (tusentals kronor)

Antal individer

Barn och fritidsprogrammet 194 3 392

Bygg och anläggning exkl. husbyggnad 248 2 479

Bygg och anläggning: Husbyggnad 287 3 837

Ekonomiprogrammet 216 4 088

El- och energi: Dator och kom. teknik 181 1 598

El och energi: Elteknik 272 2 705

El- och energi: energiteknik/automation 230 931

Estetiska programmet 150 6 493

Fordons- och transport exklusive transport 237 2 677 Fordons- och transport: Transport 303 1 977 Handels- och administrationsprogrammet 200 3 626

Hantverk exkl. frisör/stylist 182 1 008

Hantverk: Frisör 201 1 454

Hantverk: Stylist 183 1 354

Hotell och turism 198 1 544

Humanistiska programmet 136 412

Industritekniska programmet 258 2 064

Naturbruk: Djur 173 1 879

Naturbruksprogrammet exklusive djur 239 1 157

Naturvetenskapsprogrammet 158 2 434

Restaurang och livsmedelsprogrammet 195 2 980

Samhällsvetenskapsprogrammet 193 10 082

Teknikprogrammet 201 2 928

VVS- och fastighetsprogrammet 276 1 547

Vård och omsorgsprogrammet 201 2 837

Introduktionsprogram: Programinriktat ind. val 163 1 766 Introduktionsprogram: Yrkesintroduktion 143 2 055

Introduktionsprogram: Övriga 82 3 975

Bilaga 5 SOU 2020:33

1026

Även om vi backar till något äldre elevkullar syns samma mönster. Vid sju år efter gymnasieskolan, bland de ungdomar som lämnade gymnasieskolan 2010 och inte har påbörjat högskoleutbildning har de som gått yrkesförberedande program fortfarande högre inkomster än de som gått studieförberedande program i tidigare gymnasie- skolan (Lpf 94) och ökningstakten är fortfarande sådan att avståndet mellan grupperna inte minskar.

Figur 12 Utvecklingen av medelinkomst sju kalenderår efter gymnasieskolan

Elever som lämnade gymnasieskolan våren 2010. Observera att enbart elever som ej övergått till högskola ingår.

Anm.: I diagrammet är medieprogrammet betraktat som ett yrkesförberedande program. Detta program har betydligt lägre inkomstutveckling än övriga yrkesförberedande program. En exkludering av programmet skulle öka inkomsterna i snitt för de yrkesförberedande programmen. Antalet individer med studieförberedande program: 15 863, yrkesförberedande: 42 539, individuella program: 5 898. Specialutformade program utan anknytningsprogram har exkluderats (1 221 individer).

Inkomstskillnaderna mellan traditionellt manliga yrkesområden och traditionellt kvinnliga är stora. Detta avspeglar sig i inkomsterna efter respektive yrkesprogram. Med enstaka undantag är det pro- gram med en överrepresentation av kvinnor som är förknippade med de lägsta inkomsterna. Även på arbetsmarknaden efter vård- och omsorgsprogrammet, där möjligheterna är goda att snabbt få jobb, är inkomsterna betydligt lägre jämfört med de traditionellt manliga programmen. Genomsnittsinkomsterna för olika yrken påverkas av den generella löneskillnaden mellan män och kvinnor. Kvinnor har också generellt lägre inkomster av andra skäl än utbildnings- och

0 50 100 150 200 250 300 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år

Antal år efter gymnasieskolan Medelinkomst (kronor i tusental) Studieförberedande

Individuella program Yrkesförberedande program

SOU 2020:33 Bilaga 5

yrkesval. Detta beror på en generellt lägre grad av sysselsättning och större ansvar för obetalt hemarbete, men också till viss del på lägre lön generellt även när hänsyn tas till ålder, utbildning med mera.56

Statistiken tyder dock på att yrkessegregationen är en stor faktor bakom inkomstskillnaderna bland elever som inte studerar vidare efter gymnasieskolan. När inkomsterna sju år efter olika program i gymnasieskolan jämförs separat för respektive kön framgår att det är samma program som är förknippade med högst inkomster både bland kvinnor och män, men att enbart en knapp tiondel av eleverna från dessa program var kvinnor.57

1.6.5 Ungdomar som har gått vidare till högskoleutbildning