Under hösten 2002 genomförde vi de första fältkontakterna i form av intervjuer och observationer Successivt började vi sedan att muntligt analysera och i viss mån kategorisera materialet. I den här fasen av uppsatsarbetet läste vi även litteratur (se litteraturgenomgång) som relaterade till det vi funnit i våra första fältkontakter. Grundad teori skiljer sig från många andra metoder genom att man inte först behöver läsa in sig på tidigare forskning innan fältarbetet påbörjats Tvärtom ska man undvika
138
Jan Hartman Grundad teori (Lund 2001) s. 43 139
Kritiken kommer bland annat från Barney G. Glaser som i boken, Basics of Grounded Theory Analysis (Mill Valley, 1992) kritiserar Strauss & Corbin för att de inte alls beskriver Grundad teori utan något helt annat, Glaser har insett att de båda troligtvis har haft väldigt olika uppfattning hela tiden men att det i
Anslem Strauss och Juliet Corbins bok, Basics of Qualitative Research (Thousand Oaks 1998) blir väldigt tydligt och att han anser sig blivit bestulen på sina ”intellektuella rättigheter” för
att vara alltför påläst menar Glaser som skriver att litteraturen alltid finns kvar och kan således läsas i ett senare stadium av undersökningen. När litteraturen väl är läst ska den användas för att ge ökad förståelse för den teori som upptäckts i empirin inte för att verifiera den.140 Litteraturläsningen ledde till att vi
fastnade för symbolisk interaktionism som öppnar upp för att en analys om relationen mellan individ och samhälle. Vi kommer med andra ord avvika från den ursprungliga formen av grundad teori i den bemärkelsen att vi använder ett redan etablerat teoretiskt system, för att få djupare insikt om de kategorier vi finner i inhämtade data. Vi ser dock inte detta som ett problem i och med att symbolisk interaktionism i sig själv en öppen teoribildning, som i likhet med Glasers syn på litteraturens användningsområde ska hjälpa till med är att nå ökad förståelse för det som studeras. Det viktiga är inte att förstå allt från orsak till verkan, utan snarare att förstå den sociala verkligheten som ett skeende, med andra ord är det förståelse för det vi studerar som vi vill uppnå.141
I ett ganska tidigt skede fastställde vi också att det var barnens villkor och barnen som aktörer som var vårt främsta fokus. För att kunna fullfölja valet av perspektiv och syftet med vår studie innebar det även att vi studerade det sociala samspelet och de sociala processer som direkt utspelar sig i verksamheten.
140
Bareny G. Glaser, Basics of Grounded Theory Analysis (Mill Valley, 1992) s. 33
141
Det var något om de grundläggande dragen i grundad teori, här nedan kommer vi att beskriva den metod vi använt i arbetet med uppsatsen. Med vår studie ville vi anlägga en kritisk forskningsansats. Genom en perspektivmedvetenhet där barnens villkor och barnen som aktörer vill vi att studien ska komma barnen till gagn. I analysen vill vi söka efter en fördjupad mening dels i de sociala processer och sociala samspel inom verksamheten men även vad informanterna berättat för oss. Vårt mål är att gestalta uppsatsen så att studien kommer barnen till nytta men även att den kan få ett värde för andra barn och ungdomar i liknande situationer.
I höstas när arbetet med uppsatsen påbörjades hade vi som nämnts tidigare inte någon bild av vilken metod vi skulle använda i uppsatsen, inte heller vilken teoretisk ansats som kunde tänkas passa. Vi bestämde tidigt att vi först ville ut på fältet och se vad det var för typ av verksamhet det handlade om. Förenklat kan man säga att analysen har växt fram i tre etapper som vi kommer att redogöra för nedan. Naturligtvis har gränserna under processen inte varit glasklara utan de olika faserna har glidit in i varandra. Utformningen av analysfaserna har inspirerats fritt främst utifrån Jan Hartman och boken
Grundad teori.142
Den öppna fasen där vi muntligt försökte finna kategorier utifrån gjorda intervjuer och observationer. Arbetet med att hitta
142
dessa kategorier skedde förutsättningslöst. Efter en tid på fält kom vi fram till att mycket av det vi såg på HC handlade om avvikelse och vi kände att det var dags att börja läsa litteratur som belyste detta. Vid tiden kring jul hade vi bestämt oss för att använda symbolisk interaktionism som teoretisk bas och främst använda verktygen för analys som den grundade teorin ger oss. Till en början hade inget specifikt namn på kärnkategorin men allt eftersom arbetet fortskred kom vi fram till en kärnkategori som vi kallar ”social oförmåga”.143
Den selektiva fasen är det andra stadiet och här arbetade vi med att krympa materialet och sålla bort de kategorier som inte har någon relation med kärnkategorin. Under våren koncentrerade vi observationer och intervjuer för att få ökad kunskap om vad som menades med social oförmåga och på vilket sätt denna syn påverkade såväl lärare som barn. Hade vi haft mer tid till vårt förfogande hade mer data insamlats, bland annat hade det varit önskvärt med fler intervjuer med barnen.144
Den teoretiska fasen eller den slutliga fasen som vi har valt att kalla den sista delen av analysen är den fas då vi valde ut representativa excerpter som framkommit genom en ständig jämförelse av det insamlade materialet. Sedan analyserades dessa och relaterade till de teoretiska analysverktygen vi beskrivit. I praktiken gick analysarbetet till enligt följande; först läste vi
143
Jan Hartman Grundad teori (Lund 2001) s. 74 144
igenom allt material noggrant och markerade ord och meningar som vi fastnade för. Sedan diskuterade vi dessa tillsammans och gick igenom intervjuerna och observationerna och letade efter samband mellan dem. Ett exempel på fråga vi ställde till materialet är: Var alla samstämmiga eller gick meningarna isär? Genom kärnkategorin med underkategorier bildades flera teman med kärnkategorin som gemensam nämnare. Dessa tydliggjordes med hjälp av excerpter från intervjuerna. Sedan analyserades dessa ytterligare genom att de kopplades till litteraturen och resultatet av detta är den synliga analysen i uppsatsen.145
Vi jämställer vår induktiva arbetsmetod med grundad teori genom att vi tillsammans muntligt analyserade materialet och kom fram till en betydelsefull ”kategori” som utmärkte sig i all insamlad data. Denna kategori formulerades slutligen till ”barnens sociala oförmåga” genom att vi fastnade för denna kategori i materialet, blev symbolisk interaktionism ännu mer angelägen genom dess stämplingsteori.