2.1. Allmänt
Uppsatsens kvantitativa innehållsanalys bygger på kapitel tvås operationalisering av de huvudsakliga begreppen – fred/krig, mindre väpnade konflikter och demokrati. Definition och operationalisering av demokratibegreppet, följer alltså FHI: s vedertagna bild av demokrati, där fokus ligger på politiska och individuella fri- och rättigheter. Definitionen av fred inspireras av fredsdefinitionerna som påträffades i litteraturgenomgången,
Nationalencyklopedin samt ScienceDirect. Operationaliseringen av fred/krig följer UCDP (se avsnitt 2.2.). Det är viktigt att ha en liknande bild av huvudbegreppen som tidigare undersökningar på området har haft. Då mäts liknande företeelser och resultaten blir mer jämförbara. Därmed skapas vetenskaplig kumulativitet.
De flesta verk som omnämns i litteraturgenomgången talar om fred som icke-krig.
Flera författare talar dock om fred i positiva termer, exempelvis Solingen och stundtals Kant (se Bakgrund – demokrati ger fred). Med positiva termer menas att ordet krig inte används, utan att det demokratiska samarbetet betonas istället. Fast positiv fred
inkluderar ju också negativ fred i och med att den sistnämnda fredsvarianten ingår i den förstnämnda. När det gäller synen på demokrati bland verken i litteraturgenomgången sammanfaller den ofta med FHI: s syn. Solingen (1996) använder Dahls kriterier med demokratiskt deltagande, Ray (1997) nyttjar demokratiska och konkurrensutsatta val och Oneals & Russetts (1999) definition av demokrati är politisk konkurrens och
begränsningar för de styrande.
2.2. Operationalisering – krig och mindre väpnade konflikter
Eftersom begreppet fred i uppsatsen definieras i termer av frånvaro av krig, och eftersom krig används i den empiriska undersökningen – operationaliseras begreppet krig. Fred innebär fortfarande motsatsen till krig och även mindre väpnade konflikter.
Här utgår operationaliseringen från konfliktdataprogrammet vid Uppsala universitet (UCDP). De operationaliserar ”krig” med åtminstone 1000 krigsrelaterade dödsfall ett givet år (UCDP definitioner: 2006). De har också skrivit ut vilka stater som var involverade i krig år 2005, vilket var av intresse i denna undersökning (UCDP: krig-
och konfliktdata: 2006). ”Mindre väpnade konflikter” operationaliseras till mellan 25-999 krigsrelaterade dödsfall ett givet år. På samma sätt har UCDP undersökt vilka stater som var involverade i mindre väpnade konflikter år 2005 (ibid).
De krig och mindre väpnade konflikter som finns med i UCDP-statistiken, sägs inte ge en helt säker och fulltecknande bild av läget (UCDP definitioner: 2006). Man pratar om ett systematiskt bortfall, vilket jag tar upp i avsnitt 1.5.
Hur gick då den kvantitativa innehållsanalysen till på konfliktområdet? Jo, länder som var involverade i mindre väpnad konflikter och/eller krig år 2005, räknades.
Om ett land var involverad i krig, räknades detta också som involvering i en mindre väpnad konflikt, eftersom krigsdefinitionen omsluter definitionen för mindre väpnade konflikter. Dock räknades ett krig bara som en mindre väpnad konflikt för att kriget kunde ha bestått av en mindre konflikt plus en händelse som inte nådde upp till
definitionen av en mindre konflikt. I och med att inga siffror för antal konfliktrelaterade dödsfall sattes ut, vet man inte hur det såg ut. Betydelsen av denna kodning lyfts upp i avsnitt 4.2. Om flera länder deltog i samma krig eller mindre väpnade konflikt räknades detta som att de nämnda, deltagande länderna var involverade i händelsen, oavsett vart händelsen utspelades. Räkningen på konfliktområdet gick enkelt, eftersom UCDP som stod för konfliktlistan, använde samma operationaliseringar av mindre väpnade konflikter och krig, som jag gjorde. Samma operationalisering valdes i och med att jag stött på liknande val tidigare, UCDP är en erkänd aktör på området, där flera vetenskapliga artiklar har använt deras data, de senaste åren (UCDP konfliktforskning: 2008). Några exempel är Hammarströms & Heldts ”The Diffusion of Military Intervention: Testing a Network Position Approach” (2002)och Gleditschs, Wallensteens, Erikssons,
Sollenbergs & Strands “Armed Conflict 1946-2001: A New Dataset” (2002) (ibid).
2.3. Operationalisering - demokrati
FH för statistik på länders demokratigrad för olika år. De delar upp världens länder i fria, delvis fria och icke fria (Table of Independent Countries (2005)). Men som nämndes tidigare (avsnitt 1.4.) delas, i föreliggande uppsats, länderna upp i demokratiska och icke demokratiska. Vilken av mina kategorier de fria respektive de icke fria länderna skall hamna i framstår som självklart, men vart skall de delvis fria länderna hamna? Mitt
förslag är att de skall placeras i kategorin, icke demokratier. För de uppnår inte statusen som demokratiska, och är då med ett dikotomt synsätt icke demokratier. Jag menar att kravet för att klassas som en demokrati bör sättas högt och att det är just begreppet demokrati som skall vara undersökningens fokus och jämföras med andra regimtyper.
Hur gick då den kvantitativa innehållsanalysen till på demokratiområdet? Ja, efter ovanståendes styckes val var kodningen rättfram. De länder som FH klassificerade som delvis respektive icke fria räknades som icke demokratiska länder. De återstående – fria länderna – räknades som demokratiska länder. När FHI-materialet väl hade
bearbetats sålunda, var det liksom UCDP-materialet, väl anpassat för att vara en viktig del i svaren på uppsatsens preciserade forskningsfrågor. De handlade ju om storleken på proportionerna av 2005 års olika länderkategorier som var involverade i krig och mindre väpnade konflikter nämnda år. Materialet från FH skapade ju nämligen storleken på länderkategorierna – demokratiska och icke demokratiska stater. För att titta på robustheten i resultaten, användes även FH: s uppdelning av länder i fria och icke fria länder, där länder från dessa kategoriers involvering i krig och mindre väpnade konflikter jämfördes (bilaga 1).
En sak att ta i beaktande är att jag bara mäter de länder som FH har
demokratiklassificerat. Det är 192 stycken. Problemet om man skulle försöka inkludera fler länder i undersökningen är att det är svårt att sätta ett demokratiindex över huvud taget, och ännu svårare att sätta det efter en standard, jämförbar med FHI, när FH inte har gjort detta själva.194 är självständiga stater (CIA – Notes and Definitions: 2008). FH rankar de oberoende länder, vilka är medlemmar i FN (sfn.se/page.asp?nodeId=137).
Detta val medför ett litet validitetsproblem när materialet skall tillämpas i min undersökning. För proportionssvaren på de preciserade forskningsfrågorna blir rättvisande, när så få stater faller bort.
2.4. Epilog
Nu när den kvantitativa innehållsanalysen på konflikt- och demokratiområdet var gjorda, återstod att sammanfoga resultaten. Då handlade det alltså om att räkna hur många av ickedemokratierna som var inblandade i mindre väpnade konflikter respektive krig, och på samma sätt hur många av de demokratiska länderna som var involverade i mindre
väpnade konflikter respektive krig. Resultatet av uppsatsens kvantitativa innehållsanalys framgår av tabellerna i kapitel tre. Liknande tillvägagångssätt, som kapitel två återger, användes när resultatens robusthet undersöktes (bilaga 1).
3. Resultat av den kvantitativa innehållsanalysen