Analysmetod – dokumentgranskning

”Dokumenten kan vara lika intressanta på grund av det som de utelämnar som det de innehåller” (May, 2001, s.220)

Med utgångspunkt i hermeneutiken har vi vid analysen av de dokument som finns kring våra fall studerat de teorier som May (2001) och Bergström & Boréus (2005) benämner som innehållsanalys. Författarna delar upp innehållsanalysen i kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Den kvantitativa innehållsanalysen söker mäta förekomsten av ord och begrepp i texten utifrån det specifika forskningssyftet medan den kvalitativa innehållsanalysen ser till texten som helhet. May anser att ett dokument ingår i en social kontext där författaren riktar sig till en speciell publik och under specifika omständigheter, därför måste vi närma oss ett dokument på ett engagerat sätt eftersom det inte går att läsa det på ett opartiskt eller distanserat sätt. Det medför att den kvalitativa innehållsanalysen bygger på ett processtänkande där man som forskare måste försöka förstå den kontext i vilken den skrevs och där vi måste granska skillnaderna mellan det som finns i texten och det egna meningssystemet. För att nå denna förståelse kan man använda sig av kompletterande metoder. Då vi granskat de dokument som har relevans för våra fall, skollagen, läroplaner, lokala handlingsplaner, individuella utvecklingsplaner samt åtgärdsprogram, har vi analyserat dem kvantitativt såtillvida att vi har studerat förekomsten av ord som mångkulturell, modersmålslärare, svenska som andraspråk, studiehandledning, samverkan etcetera. Dessa kvantitativa data har vi sedan använt oss av då vi har försökt tolka och förstå dokumenten ur ett kvalitativt perspektiv. I denna studie kompletteras dokumentgranskningen av kvalitativa intervjuer.

3.5 2 Analysmetod – kvalitativa forskningsintervjuer

förvandlas till texter som ska tolkas” (Kvale 2003, s.49). Enligt författaren till citatet är syftet med den hermeneutiska tolkningen ”att vinna en giltig och gemensam förståelse av en texts mening” (s.49). Då vi analyserade intervjuutskrifterna gick vi tillväga på det sätt som Kvale beskriver som principer för hermeneutisk tolkning, vilka han har hämtat ur Radnitzky (1970). Kvale tar upp sju olika principer, men vi refererar endast till fyra. Första principen, en ”ständig

växling mellan delar och helhet” (s. 51) – då man analyserar kvalitativa intervjuer brukar man i

första skedet vanligtvis läsa igenom utskriften av intervjun för att skaffa sig en allmän uppfattning. Därefter går man tillbaka till särskilda teman och uttryck för att försöka tolka dess mening och sedan ser man till helheten av intervjun igen utifrån de belysta delarna och så vidare. Enligt tredje principen ”prövar”(s. 51) man deltolkningarna mot meningen hos texten som helhet. Vid vår intervjuanalys innebar det att vi jämförde respondenternas enskilda uttalandena med den tolkning vi gjort över intervjuns helhet. Femte principen säger att man ska ha ”kunskap

om textens tema” (s. 52). Den kunskap och förförståelse som vi skaffat oss dels genom

litteraturstudierna, dels genom vår arbetslivserfarenhet gjorde att vi hade möjlighet att förnimma och upptäcka olika nyanser i de meningar som kom fram. ”medvetenhet om förutsättningarna” (s. 52) sjätte principen, innebär en medvetenhet om att alla tolkningar av texten påverkas av den förförståelse och kunskap man har om ämnet och vi fick ofta anledning att sätta intervjuutskrifterna i förhållande till vår erfarenhet och den kunskap vi tillförskansat oss genom litteraturstudier samt i förhållande till de dokument som vi granskat. Vi strävade här efter att låta det bli en medveten process som vi kunde förhålla oss kritiska till snarare än att låta vår förförståelse och kunskap inverka på tolkningen utanför vår kontroll. En intervju är

knuten till en specifik mellanmänsklig situation, den utvecklas mer eller mindre spontant, den intervjuade riktar sig till intervjuaren inte bara med ord utan också genom gester och implicita referenser till deras gemensamma situation. Den utskrivna intervjutexten ger en ofullständig redogörelse för den rikedom på meningar som uttrycks i den levda intervjusituationen (Kvale 2003, s. 52).

Med detta citat i åtanke ska vi nu göra en analys och resultatredovisning där vi hoppas kunna förmedla både det sagda och det osagda i intervjuer såväl som i dokumenten.

4

4

RReessuullttaatt

Som bakgrund till fallstudierna inleder vi med resultatet av den dokumentgranskning av kommunala och lokala planer som genomförts. I dessa har vi studerat faktorer med relevans för våra problempreciseringar. Sammanställningen av dokumenten vävs samman med material som framkommit under enkätundersökningen och intervjuerna. Enkätundersökningens sammanställda resultat återfinns i sin helhet i bilaga IX

Eftersom vår forskningsstrategi var fallstudier redovisar vi därefter, med hänsyn tagen till de tre första problempreciseringarna, varje skolas fall för sig. I denna redovisning använder vi oss av material som framkommit genom de tre forskningsmetoder vi använt oss av.

• Hur och på vilka grunder sker samarbetet kring elever med invandrarbakgrund före och i samband med att en provskolgång/inskrivning i särskolan diskuteras.

• Vilka deltar i detta samarbete.

• Vilken är specialpedagogens roll i samband med detta?

Den fjärde problempreciseringen, som är kopplad till studiens delsyfte, redovisas utifrån det material som framkommit av dokument och intervjuer.

• Vilken skolutveckling i riktning mot ett interkulturellt samarbete finns och hur ser specialpedagogens roll i denna skolutveckling ut?

Detta sätt att angripa problemen ger oss sex fall, fyra elevfall och två skolfall.

fig. 2 Schematisk bild över resultatredovisningen i kapitel 4 4.1 Kommunal plan 4.1.2 Områdesplan Aprilskolans lokala plan Enkätresultat Intervjuer 4.1.6 Områdesplan Juniskolans lokala plan Enkätresultat Intervjuer 4.1.3 Elev 1 Enkätresultat Dokument Intervjuer 4.1.4 Elev 2 Enkätresultat Dokument Intervjuer 4.1.5 Skolut- veckling Planer Intervjuer 4.1.7 Elev 3 Enkätresultat Dokument Intervjuer 4.1.8 Elev 4 Enkätresultat Dokument Intervjuer 4.1.9 Skolut- veckling Planer Intervjuer 4.1.1 Modersmål Organisation Planer och Intervjuer

Med hänsyn tagen till anonymiteten kommer våra respondenter att benämnas A – L och alla kommer, eftersom det inte föreligger något genusperspektiv på studien, att beskrivas som ”hon”. Av motsvarande anledningar kommer de fyra fallen/eleverna som omfattas att benämnas som ”han” och ges koderna e1 – e4. Genom lottningsförfarandet kom de två skolor som ingår i studien att representera två olika typer av upptagningsområden. Skolorna har getts namnen April respektive Juniskolan utifrån placering i resultattabellen (bilaga IX). Resultatredovisningen för respektive skola inleds med en allmän beskrivning av relevans för problempreciseringarna. Beaktandet av anonymitetskravet har även inneburit att vi inte hänvisar till de källor där vi hämtat de olika planer och redovisningar vi granskat. Vi har även i viss mån ”kamouflerat” organisationen gällande modersmålsundervisningen i den aktuella kommunen. Även detta är gjort i syfte att garantera anonymiteten. Vi kan i detta sammanhang endast lämna vår personliga garanti att dokumenten behandlats korrekt. Med anledning av frågeställningar som kommit upp då vi studerade dokumenten har vi vid några tillfällen tagit direkt kontakt med berörda angående förtydliganden. Under avsnitten 4.1.2 och 4.1.6 kommer vi bland annat att beskriva skolområdenas respektive planer. Denna gäller för alla verksamheter inom skolområdet och hänvisas till i texten som områdesplanen. Varje verksamhet inom ett skolområde kompletterar områdesplanen med egna lokala arbetsplaner som gäller för den enskilda verksamheten. I texten kallas denna plan för lokal plan. En del av materialet är även hämtat från områdenas respektive kvalitetsredovisningar. Den enkät som omnämns syftar till den av oss genomförda (bilaga I).