Analysschema

I nedanstående analysschema förtydligas grupperingen av de framtagna förstastegskoncepten. Både andrastegsteman och de aggregerade dimensionerna har skapats genom identifiering av gemensamma nämnare. De aggregerade dimensionerna är dock annorlunda då grupperingen även inkluderar begrepp från vår teoretiska referensram, vilket bidrar till att besvara den presenterade forskningsfrågan.

Tabell 6. Analysschema.

5.2.3 Analys av innehåll

De aggregerade dimensionerna består av begreppen Felt Shame och No Shame. Dimensionerna har varit utgångspunkten för den mer ingående analytiska diskussionen. Felt Shame och No Shame är centrala begrepp för att besvara den presenterade frågeställningen. Creed et al. (2014) beskriver Felt Shame som en diskret känsla relaterad till andras uppfattning eller faktiska observeranden då beteendestandarder inte uppfylls. Känslan beskrivs även som att förlora anseende eller acceptans hos andra individer. Således definierar vi begreppet Felt Shame som att ha upplevt skamkänslor. Då syftet med vår studie är att beskriva och analysera i vilken uträckning som anställda känner skam vid legitimitetskriser så blir Felt Shame centralt.

No Shame är det andra begreppet som presenterats i de aggregerade dimensionerna. Begreppet är konstruerat av oss själva då det är nödvändigt för att kunna beskriva och analyser i vilket utsträckning som anställda känner skam. Respondenternas skamkänslor behöver nämligen relateras till övriga reaktioner för att det ska vara möjligt att besvara forskningsfrågan. Skamkänslor relaterade till de presenterade legitimitetskriserna har identifierats med utgångspunkt i både metodologiska och teoretiska verktyg och aggregerats till Felt Shame (Retzinger, 1995; Creed et al., 2014). Det som inte varit möjligt att identifiera som skam har istället aggregerats till No Shame.

Analysen har de aggregerade dimensionerna som utgångspunkt. Dock inkluderas även presenterade teman och förstastegskoncept för att skapa tydlighet, detaljrikedom och förståelse för vårt resonemang. Det är möjligt då de aggregerade dimensionerna är ett resultat av förstastegskoncept och andrastegsteman. Vår analys har utförts genom att diskutera Felt Shame och No Shame från höger till vänster i analysschemat.

5.2.3.1 Felt Shame

Forskarna Creed et al. (2014) har inkluderat den specifika känslan skam i den institutionella forskningen. Ett centralt begrepp i deras forskning är Felt Shame, vilket beskrivs som att ha upplevt skamkänslor. I vår analys har två teman identifierats som tillhörande till Felt Shame. De har benämnts ”Separering” och ”Överensstämmer inte med idealbilden”.

5.2.3.1.1 Separering

Bakomliggande koncept till temat ”Separering” är ”Undviker att läsa om skandaler i media”, ”Undviker att ta ställning till mutanklagelserna” och ”Känslorna påverkas av relationen till olyckans orsak”.

Tidigare institutionell forskning har konstaterat att individen har en ständig önskan att undvika skam, vilket beskrivs som en individs självreglering (Creed et al., 2014). Därför är en observerad separering från vissa områden en indikation på skamkänslor. Det styrks även av metodlitteraturen som använts för identifiering av respondenternas skamkänslor. Retzinger (1995) beskriver att uttalanden som berör att inte vilja tillhöra eller vara separerad från det aktuella ämnet är direkt relaterat till skam. Vi har kunnat konstatera att samtliga berörda koncept innehåller både uttalanden och ageranden som berör separering. Mestadels är det legitimitetskriser relaterat till skandaler som inkluderas men även olyckor är representerade.

Vid legitimitetskriser som orsakats av skandaler uttryckte respondenterna en separering genom ett undvikande beteende och agerande, vilket beskrivs i koncepten. Respondenterna undvek att göra ställningstaganden gällande mutanklagelserna. Istället för att svara på våra frågor valde flertalet respondenter att beskriva att att det fanns andra anställda inom organisationen som arbetar med det berörda. Det är en tydlig separering vilket indikerar skamkänslor (Retzinger, 1995). Respondenterna undvek även att läsa om de berörda skandalerna i media. Det uttrycktes en ovilja att sätta sig in i medias rapportering, vilket indikerar separering. Den här typen av

agerande beskrivs som individens omedvetna funktion av att vara känslig för andras avvisande uppfattningar (Creed et al., 2014). Det bekräftar konceptens tillhörighet till skamkänslor.

Legitimitetskriser klassificerade som olyckor påverkade respondenternas känslor olika beroende på relationen till orsaken. Innehållet i konceptet beskriver tydligt att respondenterna får starkare känslor om de är relaterade till orsaken. När relationen däremot inte var stark så valde respondenterna att isolera sig från orsaken och kände mindre. Det indikerar en separering och skamkänslor (Retzinger, 1995).

5.2.3.1.2 Överensstämmer inte med idealbilden

Temat ”Överensstämmer inte med idealbilden” är ett resultat av koncepten ”Fördömer organisationens presenterade handlingar vid mutanklagelser” och ”Mutanklagelser skapar känslor av obehag och otillräcklighet”.

Den tidigare forskningen har fastställt att skamkänslor inkluderar både individuella och kollektiva förväntningar (Poulson, 2000; Creed et. al., 2014). De konstruerade koncepten innehåller beskrivningar som indikerar att respondenternas förväntningar inte uppfylls. Koncepten innehåller även reaktioner som beskriver det presenterade som inkorrekt och något som inte motsvarar accepterade förväntningar. Det är tydliga indikationer för upplevda skamkänslor (Creed et. al., 2014; Retzinger, 1995).

”Mutanklagelser skapar känslor av obehag och otillräcklighet” är det enda konceptet som inkluderar direkt uttryckta skamkänslor. När respondent Petter yttrade skamkänslor beskrevs även en känsla av obehag då förväntningarna var att mutor inte förekommer inom organisationen. Även respondent Olov beskrev ett obehag relaterat till mutanklagelserna och hans förväntningar på en organisation. Respondent Malin uttryckte en känsla av otillräcklighet relaterat till eventuella mutor vid affärer.

Konceptet ”Fördömer organisationens presenterade handlingar vid mutanklagelser” inkluderar reaktioner på organisationens handlande relaterat till mutanklagelser. Handlingarna är kategoriserade med stöd i Suchman´s (1995) ramverk och de ageranden som inkluderas är berättigande, förnekande, förklarande och avvaktande. Då organisationens handlande berättigade mutor så fördömde respondenterna det genom att beskriva agerandet som förkastlig och något som skapade osäkerhet. Då organisationen använde en kombination av förnekande och förklarande handlingar så var respondenternas reaktioner likartade. Dock gjordes ett tydligt tillägg och det var att organisationen framstod som skyldig då ansvaret flyttades till en tidigare samarbetspartner. Vid avsaknad av organisatoriskt handlande eller, som respondent Petter uttryckte det, ”när organisationen lägger locket på” uttrycktes en annan reaktion. Agerandet likställdes med att organisationen accepterat mutorna och att anklagelserna bekräftades.

Vid samtliga berörda koncept så tydliggörs att respondenternas förväntningar på organisationen inte uppfylls. Det kan även beskrivas som att organisationen inte motsvarat den anställdas idealbild, vilket indikerar känslor av skam och motiverar placeringen i analysschemat (Creed et. al., 2014; Poulson, 2000; Retzinger, 1995).

5.2.3.2 No Shame

Den aggregerade dimensionen No Shame innehåller inga indikationer på skamkänslor men är viktig för studien. Anledningen är att även reaktioner som inte berörde skamkänslor är avgörande för att besvara forskningsfrågan. Relevansen av att inkludera andra reaktioner ökar ytterligare då intervjuerna var konstruerade för att framkalla skamkänslor. Teman som inkluderas i den aggregerade dimensionen No Shame är ”Förklaring och reflektion” samt ”Kunskap”. Innehållet i presenterade andrastegsteman inkluderar andra känslor än skam och rationella resonemang.

5.2.3.2.1 Förklaring och reflektion

Temat ”Förklaring och reflektion” är en funktion av relaterade koncept. Samtliga koncept innehåller uttalanden som inte berör känslan skam utan reaktionerna tillhör istället andra känslor och rationella resonemang (Retzinger, 1995). De koncept som presenterats inkluderar legitimitetskriserna skandaler och olyckor. Med stöd i Marcus & Goodman´s (1991) kategorisering av kriser har vi noterat skillnader i reaktionerna beroende på kristyp.

De frågor som berörde skandaler skapade överlag mer känslor än frågor gällande olyckor. Detta samtidigt som respondenterna uttryckte att det var lättare att relatera till olyckorna. De beskrev närheten till produkten och det arbetsmässiga avståndet till affären som den största orsaken till detta. Inga skamkänslor uttrycktes utan reaktionerna hade framförallt en förklarande karaktär. Många upplevde mutor som främmande och svåra att relatera till vilket skapade neutrala reaktioner. Det förklarar att så få skamkänslor observerades under intervjuerna. Istället för att uttrycka känslor gav respondenterna reflekterande och förklarande svar. De beskrev omvärldens roll som en förklaring till mutanklagelserna. Alla respondenter var även tydliga med att den personliga åsikten var att mutor inte accepteras och reflekterade över förklaringar till anklagelserna. Några av respondenterna förklarade eventuell förekomst av mutor med stöd i tidigare arbetslivserfarenhet utomlands. De reflekterade även över att organisationen måste göra affärer för att överleva. Reflektionerna och de presenterade förklaringarna till mutor indikerade att respondenterna sökte svaren utanför organisationen. Det styrks av att få negativa reaktioner gällande den egna organisationen uttrycktes, vilket indikerar att respondenterna ser organisationen som legitim (Bitektine & Haack, 2015).

Gällande legitimitetskriser relaterade till olyckor beskrev respondenterna att de är på en greppbar nivå samt att de är möjliga att påverka. De reflekterade över att olyckor är faktabaserade och därför mer relaterbara till arbetet. Utöver det beskrevs lärdomen av och viljan att förbättra produkten vid en olycka. Logiska resonemang presenterades istället för känslor, vilket styrker att individers bedömning av organisationer både är affektiv och kognitiv (Deephouse et al., 2017; Hallett & Ventresca, 2006). Andra kontexter användes för att förklara varför känslor inte var det centrala vid olyckor. Det var tydligt att andra kontexter användes för att rättfärdiga olyckorna. Ett undantag då känslor inkluderades var dock när fem av sex respondenter själva valde att belysa två historiska olyckor som skedde för nästan 30 år sedan. Respondenterna beskrev att de historiska olyckorna skapade starkare känslor än de vi valt att inkludera i intervjuerna. Anledningarna till det beskrevs vara medias inställning och

allmänhetens uppfattning av organisationen och dess produkt. Det var tydligt att respondenterna upplevde medias påverkan på allmänheten som orättvis. Det motiveras med stöd i respondenternas resonemang gällande att tidningsartiklar vid olyckor fortfarande utgår från de historiska flygplanskrascherna.

5.2.3.2.2 Kunskap

Temat ”Kunskap” inkluderar koncepten ”Viss olycksfrekvens accepteras”, ”Första reaktionerna vid en olycka berör orsaken och pilotens välmående” samt ”Trygghet relaterat till organisationens arbetssätt och produkt”. Respondenternas känsla av trygghet och deras ständiga kunskapssökande är det gemensamma mellan temats relaterade koncept.

Tidigare legitimitetsforskning gällande individens bedömningar har mestadels fokuserat på den kognitiva förmågan (Deephouse et al., 2017). Även i vår studie har denna förmåga varit representativ för stor del av det empiriska materialet. Temat som benämns ”Kunskap” inkluderar enbart koncept som är relaterade till olyckor. Till skillnad från tidigare berörda mutanklagelser så vände respondenterna sig inåt i organisationen för att söka orsaken till det inträffade. De förde logiska resonemang istället för att ignorera kriserna och flytta ansvaret från organisationen. Respondenternas rationella beteende påvisar vad Bitektine & Haack (2015) förklarar som att den egna uppfattningen och bedömningen av organisationen ökar vid legitimitetskriser.

Respondenterna beskriver att de flesta olyckor beror på den mänskliga faktorn. Att olyckan orsakats av mänskliga brister beskrevs skapa större reaktioner än ett systemfel. När orsaken bekräftats vara inom det mänskliga systemet så beskrevs en trygghet. Respondenterna är medvetna om att olyckor inträffar men litar på organisationen och dess system. Likt Marcus & Goodman (1991) beskrev respondenterna att ingen enskild individ kan förutse så komplexa olycksorsaker. Det bekräftade känslan av trygghet relaterat till att vara anställd i organisationen vid olyckstillfällen.

6. Resultat

Syftet med vår studie har varit att beskriva och analysera i vilken utsträckning som anställda känner skam vid legitimitetskriser. För att uppnå detta har vi applicerat ett legitimitetsperspektiv med utgångspunkt i legitimacy as perception. Synsättet har varit grunden i analysen av det empiriska materialet, vilket möjliggjort ett resultat som besvarar forskningsfrågan; I vilken utsträckning känner anställda skam vid legitimitetskriser?

Med vår analys som utgångspunkt känner anställda, i förhållande till övriga känslor och rationella resonemang, skam i liten utsträckning vid legitimitetskriser. Som presenterats har andra affektiva uttryck än skam och kognitiva förmågor en högre representation i det empiriska materialet. Detta trots att utförda intervjuer berört legitimitetskriser som är relaterade till känslan skam. Analysen av det empiriska materialet har bidragit med förklaringar till resultatet.

Vår analys har påvisat att det som orsakar anställdas skamkänslor vid legitimitetskriser är relaterat till ett specifikt område. Anställda känner skam vid legitimitetskriser som orsakats av mutanklagelser relaterade till organisationen, vilket vi har kategoriserat som skandaler. Som analysschemat beskriver så är två typer av reaktioner representativa för anställdas skamkänslor. Orsakerna till anställdas skamkänslor förklaras genom deras vilja att separera sig från mutanklagelserna och klargörande av att mutor inte överensstämmer med deras idealbild. Det som framförallt skapar skamkänslor hos anställda är organisatoriska handlingar relaterat till mutanklagelser. Inte mutanklagelser generellt relaterade till organisationen.

Med stöd i det empiriska materialet och den utförda analysen har vi konstaterat att anställda bedömer organisationen som legitim, trots berörda legitimitetskriser. Att vårt teoretiska ramverk beskriver skandaler och olyckor som icke legitima händelser påverkar inte anställdas legitimitetsbedömning av organisationen. Inte heller den allmänna bedömningen och medias rapportering av organisationen påverkar anställda. Det betyder att anställdas legitimitetsbedömning på mikronivå inte påverkas av vad som är legitimt på makronivå. Enligt vår analys bedömer anställda att organisationen är legitim trots berörda legitimitetskriser och den generella bedömningen på makronivå. Den utförda analysen sammanfattar även att orsakerna till det är ovilja, okunskap och kontext.

Anställda har en ovilja att ta till sig extern information relaterat till legitimitetskriserna skandaler och olyckor. Framförallt har anställda en ovilja att tillgodogöra sig information från medial rapportering. Tidigare institutionell forskning har påvisat att egna bedömningar ökar vid legitimitetskriser och att kunskapen om vad som är ett skamligt beteende minskar då medial rapportering undviks. Det förklarar sambandet mellan anställdas ovilja att ta till sig extern information, anställdas okunskap om vad som är skamligt beteende och anställdas låga nivå av skamkänslor vid legitimitetskriser. Kontexten som studeras är också en bidragande orsak till resultatet. Anställda inom den studerade organisationen anser sig vara en liten del i en väldigt stor industri. Jämfört med allmänheten är dock anställdas insyn och förståelse för den

aktuella kontexten stor. Det förklarar att anställda inte påverkas av legitimiteten på makronivå vid legitimitetskriser, utan gör egna legitimitetsbedömningar av organisationen.

Sammanfattningsvis styrker vårt resultat tidigare forskning då anställda inkluderar affektiva och kognitiva förmågor i bedömningen av en organisation. Vi har konstaterat att anställda mestadels känner andra känslor än skam och agerar rationellt vid legitimitetskriser. Vi har även kunnat bekräfta att det finns behov av ytterligare studier inom forskningsområdet, vilket beskrivs i diskussionsavsnittet.

Legitimitetskris Organisationens

Handlingar Skamkänsla

Legitimitet på mikronivå

7. Diskussion

Det avslutande diskussionsavsnittet inkluderar egna tankar, reflektioner och åsikter gällande det studerade. Vi presenterar en diskussion som berör indikationer i det empiriska materialet, vilket slutligen resulterar i relevanta förslag på framtida forskning.

I det teoretiska avsnittet har vi tidigare presenterat vår grafiska illustration innehållande de för studien centrala begreppen. Som resultatet beskriver så fann vi att anställda känner skam vid legitimitetskriser. Utsträckningen av skamkänslor, relaterat till övriga känslor och rationella resonemang, var dock låg hos anställda inom den studerade organisationen. Skamkänslorna var övervägande relaterade till kriser vilka kategoriserats som skandaler. Mer specifikt var det organisationens handlingar tillhörande skandalerna som skapade skamkänslor. Det styrker relationen mellan våra centrala begrepp. Resultatet förklarar att anställdas skamkänslor vid legitimitetskriser inte påverkar deras legitimitetsbedömning av organisationen. Vårt resultat visar även att anställda bedömer organisationen som legitim vid legitimitetskriser, trots att den generella bedömningen på makronivå är den motsatta.

Figur 1. Relationen mellan centrala begrepp.

Förklaringar till resultatet finns både i och utanför vår grafiska illustration. Det empiriska materialet och vår utförda analys har bidragit med förklaringar till resultatet, men det finns behov av ytterligare forskning. Vår primära rekommendation är att vidare forskning bör bidra till förståelse för den studerade kontexten. Därför belyser vi tre viktiga områden för vidare studier. De summeras som val av organisation, sammansättning av anställda och typ av legitimitetskris.

Den studerade organisationen som inkluderats i vår studie verkar i en unik miljö. Som vårt resultat påvisat så är skamkänslorna, relaterat till andra känslor och rationella resonemang, låga vid legitimitetskriser. Resultatet visade även att anställda ser organisationen som legitim trots att bedömningen på makronivå var annorlunda. Med stöd i analysen av det empiriska materialet har den studerade kontexten konstaterats vara bidragande till detta. Därför finns det ett behov av att efterlikna vår studie men i en annan kontext.

Likt den studerade organisationen så är sammansättningen av anställda i vår studie unik. Samtliga anställda har arbetat inom den studerade organisationen i hela deras verksamma yrkesliv, vilket innebär minst 30 år. Vårt empiriska material beskriver att anställdas stora erfarenheten och den långa relationen till organisationen påverkar känslorna. Därför finns det ett behov av att replikera vår studie genom att inkludera en annan sammansättning av anställda.

Även typ av legitimitetskris är relevant för ytterligare forskning. I vår studie har legitimitetskriser vilka klassificerats som olyckor varit bekräftade händelser. Det skiljer sig från legitimitetskriser som benämnts skandaler då dessa varit anklagelser gällande mutor. Vår bedömning är att det har påverkat anställdas skamkänslor och legitimitetsbedömning av organisationen. Därför finns ett behov av att inkludera bekräftade skandaler i framtida forskning.

8. Källförteckning

Ashforth, B.E., Gibbs, B.W., (1990). The Double-Edge of Organizational Legitimation. Organ.

Sci. 1, 177–194.

Berger, P. L., & Luckmann, T., (1966). The social construction of reality: A treatise in the sociology of knowledge. Garden City, NY: Doubleday.

Bitektine, A., (2011). Toward a theory of social judgement of organizations: The case of legitimacy, reputation, and status. Acad. Manage. Rev. 36, 151–179.

Bitektine, A., Haack, P., (2015). The “macro” and the “micro” of legitimacy: Toward a multilevel theory of the legitimacy process. Acad. Manage. Rev. 40, 49–75.

Borglund, T., De Geer, H., Sweet, S., Frostensson, M., Lerpold, L., Nordbrand, S., Sjöström, E., Windell, K., (2017). CSR och hållbart företagande. Andra upplaga. Sanoma Utbildning AB: Stockholm.

Bryman, A., & Bell, E., (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Creed, W.E., Hudson, B.A., Okhuysen, G.A., Smith-Crowe, K., (2014). Swimming in a sea of shame: Incorporating emotion into explanations of institutional reproduction and change. Acad. Manage. Rev. 39, 275–301.

Deephouse, D.L., Bundy, J., Tost, L.P., Suchman, M.C., (2017). Organizational legitimacy: Six key questions. SAGE Handb. Organ. Institutionalism 27–54.

DiMaggio, P.J., Powell, W.W., (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. Am. Sociol. Rev. 147–160.

Dornbusch, S. M., & Scott, W. R. (1975). Evaluation and the exercise of authority. San Francisco, CA: Jossey-Bass Publishers.

Dowling, J., Pfeffer, J., (1975). Organizational Legitimacy 15.

Eriksson-Zetterquist, U., Hansson, M. & Nilsson, F. (In Press) Theoretical Perspectives. In: Eriksson-Zetterquist, U., Hansson, M. & Nilsson, F. (Red.) Theoretical Perspectives in

Business Administration. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson-Zetterquist U, Kalling T, Styhre A. (2017). Organisation och organisering. Liber AB: Stockholm.

Fearn-Banks, K. (2011). Crisis Communiation: A Casebook Approach. Taylor & Francis Group.

Hallett, T., & Ventresca, M. J. (2006). Inhabited institutions: Social interaction and organizational forms in Gould- ner’s patterns of industrial bureaucracy. Theory and Society, 35: 213–236.

Hansson, M. (2012). Developing Patterns of Explanations: Methodological Considerations When Analyzing Qualitative Data. I Dahlin, P & Ekman, P. (red), Management and

Information Technology: Challenges for the Modern Organization, 191-205,

New York: Routledge

Jacobsen, D-I. (2017). Hur genomför man undersökningar?: introduktion till

samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2:1 Lund: Studentlitteratur

Johnson, C., Dowd, T.J., Ridgeway, C.L., (2006). Legitimacy as a social process. Annu Rev

Sociol 32, 53–78.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Lamin, A., Zaheer, S., (2012). Wall Street vs. Main Street: Firm Strategies for Defending Legitimacy and Their Impact on Different Stakeholders. Organ. Sci. 23, 47–66.

Lewis, M. (1992). Shame: The exposed self. New York: The Free Press

Luft, J., Shields, M.D., (2003). Mapping management accounting: graphics and guidelines for theory-consistent empirical research. Account. Organ. Soc. 28, 169–249.

Marcus, A.A., Goodman, R.S., (1991). Victims and shareholders: The dilemmas of presenting corporate policy during a crisis. Acad. Manage. J. 34, 281–305.

Mitroff, I., Shrivastava, P., Udwadia, F., (1987). Effective Crisis Managsment. Acad.

Manage. Executive. Vol. 1, No. 4, 283-292.

Pearson, C.M., Clair, J.A., (1998). Reframing crisis management. Acad. Manage. Rev. 23, 59–76.

Perrow, C. (1984). Normal Accidents. New York: Basic books

Pollock, T.G., Rindova, V.P., (2003). Media legitimation effects in the market for initial public offerings. Acad. Manage. J. 46, 631–642.

Poulson, C. (2000) Shame and work. Chapter 19 in Ashkanazy , N., Hartel, C. and Zerbe, W . (eds.) Emotions in the workplace: research, theory, and practice. Westport, CT: Quorum Books. (2000) p. 250-271

Pricewaterhousecoopers (PWC), (2019). Global Crisis Survey 2019.