Inledande empirisk kategorisering

Då vi har studerat anställdas skamkänslor är respondenternas reaktioner centrala. För att tydliggöra vad som har betydelse för anställdas skamkänslor så har det empiriska materialet strukturerats med stöd i en innehållsanalys. Det som inkluderas är empiriskt material som tillhör vår frågeställning, vilket betyder datamaterial som berör legitimitetskriser. Det empiriska materialet gällande känslor till organisationer och känslor vid medgångar har exkluderats från innehållsanalysen, men tillför dock nytta i diskussionen.

Innehållsanalysen är uppbyggd enligt beskrivningen i avsnitt 3.5. Vid analys av det empiriska materialet var det första steget en inledande empiriska kategorisering, vilket även benämns förstastegskoncept. Koncepten har bidragit till en överblick över relevanta delar och minimerat risken att missa något väsentligt i datamaterialet. Det empiriska avsnittet är representativt för intervjuerna men som presenterat är förstastegskoncept viktiga för strukturering och inledning av innehållsanalysen.

För att kategorisera datamaterialet har fyra kriterier skapats. Ett förstastegskoncept är endast kvalificerat då:

1. Innehållet bidrar till att besvara forskningsfrågan.

2. Innehållet är representativt för empirin.

3. Innehållet inkluderar uttalanden som är direkt kopplade till konceptets ämne eller den

aktuella kontexten.

4. Det är uttömmande och ömsesidigt uteslutande i förhållande till övriga koncept.

Våra förstastegskoncepten inkluderar relevanta exempel från det empiriska materialet. En kombination av citerade uttryck och sammanfattande observationer har bidragit till skapandet. Se nedanstående tabell för samtliga presenterade förstastegskoncept.

# Steg 1: Koncept Exempel från det empiriska datamaterialet 1. Mutor upplevs som O: "Det är så avlägset."

främmande.

T: "Det är ju så långt från våran nivå … Det är en helt annan värld om man säger."

P: "Kan det verkligen vara sant?", "jag har ju svårt att tro att det skulle vara sant".

2. Undviker att läsa om G: "jag har inte läst såna här lika ingående som jag läser andra. mutanklagelser i Det kan vara någon slags förnekelse från min sida, att man inte vill media. läsa och ta till sig anklagelserna."

M: "den här artikeln känner ju jag inte igen alls."

O: "sen så grottar jag aldrig ner mig så mycket i medias grejer, för att man vet aldrig hur det vinklas och så."

Vår observation: ingen av respondenterna har läst den presenterade boken "Mutor, makt och bistånd: Jas och Sydafrikaaffären". 3. Undviker att ta R: "Det finns de som hanterar det här och som jobbar med det här

ställning till för vår skull, jag tycker inte bättre eller sämre om företaget på grund mutanklagelser. av det här."

R: "det är ju proffs som jobbar med sånt här… och jag litar ju på de här personerna som jobbar för vårt företag."

G: "det ingår på något vis inte i min arbetsuppgift."

4. Mutanklagelser T: “Men krigsindustrin är ju såhär. Det är ju bara, det är ju politik relateras till och det är ju mutor. Säljer inte vi så säljer ju någon annan. Så är det. omvärlden. Äta eller ätas. Så tycker jag och känner jag."

P: "Sen vet man ju hur det är i Sydafrika. För man kanske kan gå lite längre och titta; vad krävs för att göra en deal där? Och då kanske.. Det är så förbannat mycket mutor där alltså…"

G: "Alltså mutor. Jag har otroligt svårt att förstå om det förekommer. Sen om man handlar med vapen är det ju tudelat. Hela Sveriges välfärd bygger ju på vapen och handel. Annars hade vi nog, tyvärr, aldrig suttit här."

M: "Det känns orättvist på den här marknaden i och med att vi inte spelar på samma plan, känns det som. Och jag tro ju då att företaget är rena på så vis. Men…"

# Steg 1: Koncept Exempel från det empiriska datamaterialet 5. Fördömer G: "det här är inte, det är inte rumsrent".

organisationens

presenterade P: "Men det här kan ju aldrig vara okej, det känns ju helt förjävligt handlingar vid alltså. En halv miljard."

mutanklagelser.

M: "Det gäller ju att leva som man lär. Har vi en policy då har vi det och då får ju inte representanter från organisationen gå ut och säga så. Men då undrar man ju; fasen är det då någon sanning i det som sägs." P: "Jag tycker det är fegt. Jag tycker det är fegt. Jag menar det är för fan våra flygplan som har sålts och då måste man vara ansvarig hela vägen. Om man använder någon annan så gör man väl det, men man får ta ansvaret.. Tycker jag."

O: "Det är ju ett samarbetsprojekt. Så att skylla ifrån sig på dom är ju inte helt rumsrent tycker ju inte jag i alla fall. För företaget har ju en skuld i det här också. Vi har ju trots allt gått ihop och samarbetat i det här."

P: "För det här med locket på och att aldrig säga någonting, ja då ser man det nästan som att företaget har accepterat mutorna. Eller att det är sant nästan."

6. Mutanklagelser T: "Men jag reagerar ju på de här pengarna. Stora summor.

relateras till den egna Miljardbelopp. Det reagerar man ju på. Jag menar när vi ska ha 50 öre vardagen. mer i timmen, ja nej då finns det inga pengar."

O: "Det är så ofantliga summor som jag inte förstår att det behövs… Inte när man ser hur pengar egentligen borde flöda åt andra hållet. Till de som plockar fram produkten."

7. Mutanklagelser skapar P: "Det är obehagligt tycker jag. Att det händer... Jag skäms lite som känslor av obehag anställd. För det skulle kunna vara sant. Jag vet ju inte om det är sant och otillräcklighet. eller inte"

M: "Vi gör allt för att få fram en felfri produkt och vi tycker att vi jobbar med effektivitet. Vi jobbar med massor med saker för att det ska bli bra och vi är stolta för vår produkt. Och sen så kommer det såna här grejer och då känner man bara; jaha, är det så det måste vara i världen för att våran perfekta produkt ska kunna bli såld. Det är min känsla."

O: "Det är jobbigt. För det är inte ett sånt företag som jag egentligen vill jobba på…"

# Steg 1: Koncept Exempel från det empiriska datamaterialet

8. Viss olycksfrekvens G: "Många olyckor är ju den mänskliga faktorn, den är ju en extremt accepteras. svår faktor alltså."

P: "Jag känner faktiskt inte mycket vid såna här olyckor… Jag tycker inte att det är ett misslyckande ens. Jag tycker inte det."

M: "Och är det så att det var ett pilotfel, så måste jag säga, då går det mig förbi. Då bryr jag mig inte."

O: "Vi jobbar ju faktiskt med mänskliga faktorn och den är ju som den är. Det vet man ju själv att man inte är perfekt."

T: "Ja det har ju inträffat lite grejer men det har ju varit pilotfel i regel."

9. Första reaktionerna R: "Det första man tänker på är ju hur det gick med piloten, det är ju vid en olycka berör absolut det första man tänker. Man hoppas att det gick bra med orsaken och pilotens honom. Och det andra är väl liksom, är det något fel på flygplanet? välmående. Då vill man gärna veta. Skulle jag säga."

P: "Men jag känner såhär; vad var det som hände då? Jag är mer så. Vad är det som hänt? Vad gick fel? Var det fel på flygplanet? M: "Man vill ju gärna ha reda på felet. Om det var något fel på

flygplanet eller om det var ett pilotfel..", "visar det sig att det var fel på flygplanet så tänker man; vad är det nu? vad händer nu? vad blir det av det här nu?"

10. Känslorna påverkas P: "Det hade varit större känslor om jag hade jobbat med de här av relationen till delarna av flygplanet. Men det här är jag inte inblandad i." olyckans orsak.

O: "Det är givetvis inte bra när det slår ner sådär men i mitt fall så funderar jag lite mer på.. Är det något som har med mina

arbetsområden att göra? Då känner jag mer. Det andra har jag så dålig kunskap om."

11. Trygghet relaterad till G: "Jag känner ändå någon slags trygghet i att våran process,

organisationens företagets process, att göra mjukvara och hårdvara, och hur vi provar arbetssätt och produkt. ut allt. Visst kan man alltid göra mera, men på något vis så, når man

till någon slags gräns då det tillräckligt bra."

P: "Det tycker jag inte är något problem, för vi har gjort vad vi kan. Jag tycker att vi har gjort en bra produkt som håller och jag vet att den är bättre än de flesta. Eller det är den bästa, det kan jag nästan påstå när det gäller. Så att det händer saker, det kommer att hända. Men vi har ett system som klarar piloten och att han överlever."

G: "Vi spenderar timtals och timtals timmar på att försöka genomskåda vad som kan gå fel och förebygga och bygga bort fel."

# Steg 1: Koncept Exempel från det empiriska datamaterialet

12. Olyckor relateras till G: "Hade jag jobbat på Volvo och känt för alla som går åt i trafiken, andra kontexter. ja då hade jag ju inte gjort annat…"

Vår observation: respondenterna använde återkommande andra kontexter för förklaring till känslorna gällande olyckor.

13. Olyckor är mer M: "Man är ju närmare produkten än affären liksom." relaterbara än

mutor. O: "det här kommer ju egentligen mer på en nivå som man förstår. För man kommer ner i mer fakta där man är inblandad."

R: "Det här kan man påverka. Här kan vi lära oss av olyckan och försöka förbättra morgondagen."

14. De första olyckorna T: "Det började ju med att flygplanet slog ner på fältet här nere och påverkar fortfarande. det lever ju än… Det skrivs ju om jordfräsen och hur dåligt det är och

bla ha bla ha."

P: "kommer de att lägga ner flygplanet? Så var ju känslan då när man kraschade i Stockholm...Hade det bara träffat trettio meter åt ett annat håll då hade vi ju haft något jobb längre.. Hade det dött en massa männsikor..då hade det blivit så stor folkopinion, tror jag, att det hade gått åt helskotta"

O: "Det kändes skittufft. För då gick ju tankarna att nu, nu är det slut." G: " Då skulle jag vilja påstå att dom första krascherna, som ni inte har med här, var väl mer företagets fel."

M: "Då var ju verkligen känslan; gud vad händer nu? Vi hade ju inte det andra flygplanet färdigt ännu så då vet jag att man tänkte; men gud vad händer med projektet nu?"

M: "Och sen det som hände i Stockholm på Vattenfestivalen 1993… Jag menar, säg om flygplanet gått rakt in i Västerbron och kanske 100, fler än 100 människor omkommit i det där. Vad hade det blivit av företaget då? Såna tankar har ju kommit efteråt."

# Steg 1: Koncept Steg 2: Teman Aggregerade dimensioner

2. Undviker att läsa om mutanklagelser i media.

3. Undviker att ta ställning till Separering mutanklagelser.

10. Känslorna påverkas av relationen till Felt Shame olyckans orsak.

5. Fördömer organisationens presenterade

handlingar vid mutanklagelser. Överensstämmer inte 7. Mutanklagelser skapar känslor av med idealbilden

obehag och otillräcklighet. 1. Mutor upplevs som främmande.

4. Mutanklagelser relateras till omvärlden.

6. Mutanklagelser relaterat till den egna

vardagen. Förklaring och

12. Olyckor relateras till andra kontexter. reflektion

13. Olyckor är mer relaterabara än No Shame skandaler.

14. De första olyckorna påverkar fortfarande.

8. Viss olycksfrekvens acceptereras.

9. Första reaktionerna vid en olycka berör Kunskap orsaken och pilotens välmående.

11. Trygghet relaterat till organisationens arbetssätt och produkt.