Analytiska perspektiv

I grunden vilar analysen på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på sexualiteten, på sexuella uttrycksformer och beteenden (Weeks 1994; Lewin 1994). Det är i samspelet med andra som vi lär oss hur vi skall tänka och handla sexuellt i olika situationer. Sexualiteten får därmed sin mening i och genom sociala relationer, och kan som fenomen en-dast förstås utifrån sitt sociala, historiska, kulturella och politiska sammanhang (Richters 2001). Vad som ses som tillåtet och accepterat

28 Unge, køn og pornografi i Norden – Kvalitative studier

beteende är därmed föränderligt, även om de normsystem vi delar med andra kan uppfattas som relativt stabila. Socialkonstruktivismen po-ängterar att varje samhälle skapar sina egna regler på området, utifrån tids- och kontextbundna kulturella värderingar. Till stor del sker detta genom lagstiftning eller andra former av explicita regelsystem, men även genom mer subtila sociala "inympningar" om vad som anses vara naturliga föreställningar om sexualiteten. Orsaken till att dessa tidsty-piska norm- och kodsystem utvecklas är för att individen ska finna acceptabla sätt att uttrycka sexualiteten på.

I denna anda använder vi oss av teorin om sexuella script (Gagnons och Simons 1973; Simon och Gagnon 1999) för att undersöka sexuali-teten på olika nivåer, sociala, mellanmänskliga och individuella. Scripten kan ses som ett manuskript för sexualitetens när, var, hur, med vem och varför. Genom vår sexuella socialisation lär vi oss vårt manus på samma sätt som en skådespelare lär sig sin roll. Således hjälper scripten individen att hantera en komplex värld, eftersom de ger svar på grundläggande frågor kring sexualiteten. Dessa s.k. "ma-nus" eller sexuella script är dock aldrig statiska, dessutom ser de olika ut i olika kulturer. De kan också variera beroende på situation, vilka som är inblandade och med vilken erfarenhetsbakgrund individen gör entré i en sexuell situation.

På den övergripande nivån finns kulturella scenarier, dvs. en slags riktlinjer eller instruktioner för sexuellt beteende som är inbäddade i olika kulturella berättelser som anger vad som förväntas av oss i olika situationer, när det t.ex. är lämpligt, olämpligt eller rentav förbjudet att ha sex. Mot denna bakgrund har vi ansett det vara särskilt intressant att granska den samhälleliga synen på pornografi, och hur den föränd-ras kontinuerligt och successivt. Ibland sker förändringarna långsamt, andra gånger mer språngvis. I vår tidigare studie om sexualitet och kärlek på nätet har vi bland annat sett hur Internet verkat som en vik-tig katalysator för dessa snabba, ofta explosionsartade förändringar i attityder, normer och värderingar (Månsson m.fl. 2003).

Script existerar också på en interpersonell nivå, mellan människor (Simon och Gagnon 1999). Här står samspelet mellan individer i fo-kus, och i vår studie är detta intressant bland annat utifrån hur ungdo-marna talar med varandra om pornografi och hur de beskriver att de bemöter varandra i dessa frågor. Slutligen finns script även på en

in-Det pornografiska scriptet – om unga och pornografi 29

trapsykisk nivå. Dessa uttrycks i de planer och fantasier varigenom den enskilda individen reflekterar och förhåller sig till tidigare, nutida och framtida upplevelser och erfarenheter. Enligt Simon och Gagnon behöver varje individ kartor för att kunna leva upp till komplicerade kulturella förväntningar och krav kring sexualiteten. Det handlar om att finna acceptabla sätt att uttrycka sexualiteten, som inte går stick i stäv med de kulturella aspekterna. Här är det exempelvis intressant att granska ungdomarnas egna sätt att beskriva sexuella prestationskrav och utseendemässiga ideal. Men hela tiden är de olika nivåerna av scripten i kontakt med varandra, och en förändring på den ena nivån påverkar alltid de andra nivåerna.

För att förstå pornografins innebörder och betydelser för formandet av unga människors sexualitet har vi även använt en teori om förhål-landet mellan kön och sexualitet. Kimmel (2005) framhåller att den organiserande principen för det sexuella begäret är könet; könet är den axel kring vilken sexualiteten rör sig. När vi är sexuella, säger Kim-mel, betraktar vi vårt beteende, våra handlingar och den mening vi knyter till dessa som en bekräftelse på vår könsidentitet, som en mar-kör för vår könstillhörighet, ett bevis för att vi är "riktiga" män eller kvinnor. Pornografins roll i denna process gestaltar sig på helt olika sätt för män respektive kvinnor menar Kimmel.

Som stöd för att förstå det senmoderna samhällets föränderlighet och ambivalens gällande synen på sexualitet och kärlek använder vi oss av Baumans (2003) analys. Bauman menar att ambivalens är själ-va kännetecknet för det senmoderna samhällets flyktiga och flytande (liquid) tankesätt och mellanmänskliga relationer. Önskan om och behovet av närhet ackompanjeras ständigt av rädslan för att förlora någon eller bli avvisad. De mediala idealen skapar en oro för att ett val samtidigt också innebär en förlorad möjlighet, vilket i sin tur leder till en oförmåga att välja. Och den klassiska frågan om hur man ska kun-na behålla kakan och samtidigt äta upp den uppstår. Det här resone-manget kan överföras på ungdomarnas beskrivning av representatio-nerna av sexualiteten i det offentliga rummet. Budskapet är att vara eller åtrå ett objekt som är så sexigt som möjligt, men samtidigt inte låta sig förföras "allt för mycket eller allt för tidigt". För de unga, som "sett allt", riskerar sexualiteten att avsexualiseras, att mista sin spän-ning och dragspän-ningskraft och betraktas med likgiltighet.

30 Unge, køn og pornografi i Norden – Kvalitative studier

Bauman menar att sexualiteten i ökande grad blivit en marknads- och förbrukningsvara och att människan har förvandlats från homo sexualis till homo consumens i ett samhälle där tillfredsställelse mäts i pengar. Budskapet är att allt är möjligt, inte minst när det gäller "För-delen" med dejting på Internet till exempel, är att det bara är att trycka på "delete-knappen" om det inte passar. Frågan är förstås vilka sexuel-la script som ett sådant kulturellt scenario kan tänkas framkalsexuel-la i olika ungdomars livsvärld.

I analysen av ungdomarnas upplevelser och erfarenheter av grafi har vi även tagit sociologen Kimmels (2005) tankar om grafi som könat tal (gendered speech) till hjälp. Han menar att porno-grafins form är relaterad till innehållet och att både form och innehåll i porren är och har varit påfallande manlig. I vår studie har vi till viss del även granskat om man kan spåra några förändringar på denna punkt. Finns det några tecken som talar för att det håller på ett växa fram ett mer kvinnligt språk i den pornografi som produceras idag jämfört med för 10–15 år sedan? Detta aktualiserar förstås frågan om könade sexuella script: hur och varför skall vi ha sex?

Ett ytterligare användbart begrepp har varit normativ reflexivitet (se t.ex. Hammarén och Johansson 2001, 2002). Som en röd tråd har vi i intervjuerna granskat hur ungdomarna på olika sätt förhåller sig till den samhälleliga synen på den mediala sexualiteten och till porno-grafin. Vi har konstaterat tidigare att den normativa samhälleliga sy-nen på pornografi överlag är negativ (Nigård 2005). Man bör anse att pornografi är förkastlig och könsdiskrimerande, framförallt som kvin-na (Berg 1999, 2002). Och om motstridiga känslor och/eller upplevel-ser inträffar kan det leda till ambivalens. Men ungdomarnas reflexivi-tet sker inte bara i förhållande till samhällsnormen, utan också i rela-tion till interpersonella relarela-tioner. Som ung är man särskilt känslig, mottaglig och beroende av vännernas och familjens synpunkter och påverkan. Om kompisarna och vuxenvärlden har alltför stora åsikts-skillnader kan det också skapa osäkerhet och vånda hos den unge. Ett exempel på det är studien Mogen för sex?! där sociologen Helmius (1990) visar hur det vuxna, sexuellt restriktiviserande samhället ofta hindrar unga i deras sexuella och glädjefyllda upptäcksfärder.

För att åskådliggöra ungdomarnas inställning till homo-, bi- och heterosexualitet är heteronormativitet som begrepp också användbart.

Det pornografiska scriptet – om unga och pornografi 31

Ungdomarnas utsagor visar hur pornografin också speglar normen för heterosexualitet. Genom pornografin skapas en homosocialitet mellan framförallt killar, vilket Hammarén och Johansson definierar som en disciplinerad form av intimitet, som syftar till att hålla samman grup-pen och att skapa en stark kollektiv känsla (2002, 10). Den till synes starka manliga gemenskapen bottnar både i en längtan efter och en rädsla för intimitet. Homosocialiteten är paradoxal, enligt Hammarén och Johansson (ibid.), eftersom den främst syftar till att skapa sam-manhållning mellan män, samtidigt som den, åtminstone delvis, med-för ett avskiljande och ibland ett direkt avståndstagande från det som män också längtar efter, nämligen kvinnor och det som betraktas som kvinnligt.

Inom ramen för ett konstruktivistiskt synsätt är slutligen även maktperspektivet centralt. Könsskillnader ses då som konsekvenser av maktförhållanden som påverkar hur pojkar och pojkar formas olika (se Foucault 1976/2002). Sexualiteten skapas inom ramen för maktens uttryck och former, samtidigt som den uppvisar en hög grad av plasti-citet. Hammarén och Johansson (2001, 24) talar om reflexiva frizoner där stora delar av det ordinära maktspelet vänds upp och ner, och till och med omkullkastas. Det innebär att den samhälleliga, strukturella makten inte alltid når ner till ungdomarnas vardag, och genomsyrar den därmed inte heller totalt. Det här har vi ansett som intressant framförallt när vi analyserat ungdomarnas strategier och förhållnings-sätt, både gentemot pornografi och den mediala sexualiteten och i ungdomarnas relationer till varandra som tjejer och killar.