Det pornografiska scriptet och förändringar av sexuella beteende-

Kan vi då konstatera att vi har sett förändringar av sexuella beteende- och könsmönster? Inledningsvis nämnde vi exempelvis att flera aktuella stu-dier om ungdom och sexualitet har sökt efter samband mellan pornografi-konsumtion och erfarenhet av vissa sexuella handlingar, till exempel orala och anala samlag (Rogala och Tydén 2003; Tydén och Rogala 2004; Häggström-Nordin 2005). Även om vår studie inte har fokuserat detta specifikt, har vi ändå varit intresserade av hur ungdomarna själva har beskrivit en eventuell påverkan av pornografin på deras egen sexualitet. Som vi tidigare redogjort för, anser de flesta att alla påverkas av att se pornografi. Risken med denna påverkan kan, enligt ungdomarna, vara att man får dåligt självförtroende och blir osäker på om man duger sexuellt eller inte. Det kan både handla om utseende- och prestationsmässiga ideal som man upplever sig behöva leva upp till. Fördelarna med pornografi å andra sidan är att man som ung kan få kunskap om sexualitet och även inspiration. På denna punkt överensstämmer våra resultat med tidigare forskning, som visar att nästan alla ungdomar tagit del av pornografi och att av dem som gjort det, tror de allra flesta att den påverkar människors sexuella beteende; dock är det klart färre som anser att de själva blivit påverkade (se även Forsberg 2006).

En intressant fråga mot denna bakgrund är om vi kan tala om före-komsten av ett pornografiskt script, som i växande grad kommit att utgöra både en referensram och en beteendekod för unga människors sexualitet, en kod som mer eller mindre explicit föreskriver vad man ska göra se-xuellt, vad man ska tända på och hur man ska se ut för att vara sexuellt begärlig. På kulturell nivå finns det mycket som talar för att så är fallet.

42 Unge, køn og pornografi i Norden – Kvalitative studier

Den närmast explosionsartade exponeringen och tillgängligheten av por-nografi i samhället undgår ingen, oavsett ålder och kön. Också på den interpersonella nivån är pornografins genomslagskraft stor. Våra samtal med ungdomarna i denna studie visar detta klart. Förvisso är det så att den enskilde utsätts och utsätter sig för exponeringen i olika utsträckning och på olika sätt och reagerar på denna utifrån den mening eller betydelse som han eller hon tillskriver pornografin och dess budskap. Till yttermera visso påverkas denna betydelse av de perspektiv, erfarenheter och relatio-ner, som man har med sig från sin bakgrund. Detta innebär att det porno-grafiska scriptet har olika konsekvenser för olika individer. För en del formas den sexuella självbilden helt enkelt genom ett aktivt och engagerat avståndstagande från pornografin. För andra, som är högkonsumenter, utgör pornografin en måttstock för andras attraktivitet och begärlighet. Dock befinner sig de flesta någonstans mitt emellan; man tittar på porr ibland och man är ambivalent till det man ser. Överlag uppfattar man porren som ett "normalt" inslag i vardagstillvaron och därför inget att bli upprörd över, så länge det inte handlar om våld och utnyttjande av barn och djur.

Mycket talar för att denna inställning går att förstå i ett generations-perspektiv. Vi vet vi att yngre människor av idag har erfarenhet av en betydligt större repertoar av sexuella handlingar jämfört med ungdomar i tidigare generationer (Lewin 1998). Mot denna bakgrund kan man betrak-ta den ökade erfarenheten av pornografi som ytterligare ett inslag i denna repertoar. Kanske kan man helt enkelt betrakta dessa förändringar som ett led i normaliseringen av delar av sexualiteten, som tidigare skedde mer i det fördolda eller var direkt förbjudna. Detta gäller också konsumtionen av pornografi. Ju fler som använder den, desto mer normalt. Och från att ha varit något man talat tyst om och kanske i vissa fall skämts för i tidiga-re generationer, kan en viss tendens till avdramatisering och, ja just, nor-malisering skönjas. En intressant fråga för framtiden är förstås om denna avdramatisering av det skamfyllda och förbjudna kommer att resultera i den konventionella pornografins "död" eller åtminstone till en viss sane-ring av de värsta avarterna när det gäller utnyttjande och förnedsane-ring. Det-ta skulle kunna vara det "positiva" scenariot.

Det"negativa" eller problematiska skulle vara att pornografin såsom

den ser ut idag, inte minst genom sitt könade tal – dvs. att pornografin både till form och innehåll är påfallande manlig – legitimerar och befäster

Det pornografiska scriptet – om unga och pornografi 43

en konservativ och fördomsfull syn på sexualiteten. Exempel på en sådan syn är inte svåra att finna, snarare skulle man kunna säga att de utgör det mest dominerande inslaget. Även om det pornografiska bildmaterialet i stor utsträckning koncentrerar uppmärksamheten till den nakna kvin-nokroppen, är det i själva verket den manliga sexualiteten som står i fo-kus. Med få undantag uttrycker pornografin de traditionella könsrollernas sexuella innebörder och myter; den skulle kunna karaktäriseras som de traditionella könsrollernas mikrokosmos.

Detta är frågor som föranleds av det pornografiska scriptets genom-slag på den kulturella nivån. På den konkreta mellanmänskliga och indi-viduella nivån uppstår en del andra frågor, vilket blir tydligt i flera av de tidigare refererade ungdomsstudierna som berör sex och porr. Ungdomars utökade sexuella handlingsrepertoar leder till exempel till en oro för kon-sekvenserna av sexuellt risktagande och en ökad förekomst av sexuellt överförbara sjukdomar (Rogala och Tydén 2003; Tydén och Rogala 2004). Men utan att bagatellisera dessa risker, kan förstås en utökad se-xuell handlingsrepertoar också leda till ett bejakande av den sese-xuella lusten.

Vuxenvärlden oroar sig också för att ökad exponering och konsumtion av pornografi direkt leder till mer "avancerad" sex och att ungdomar (främst tjejer) upplever sig tvingade att pröva en viss typ av sexuella handlingar, som man misstänker att de annars inte skulle ha gjort. Denna oro har bland annat sin grund i resultaten av studier som utförts av Rogala och Tydén. En av dessa avser unga kvinnor som besökt en RFSU-mottagning i Stockholm (Tydén och Rogala 2004). Studien visar ett starkt samband mellan pornografikonsumtion och erfarenheter av analsex. Av drygt 80 procent som sett porr var det hälften som någon gång prövat analsex; av dem som inte sett porr var det drygt en fjärdedel som hade sådana erfarenheter. En annan studie av samma forskare visar att hur man upplever och självskattar erfarenheten av anala samlag skiljer sig väsent-ligt mellan unga män och kvinnor. Av de tjejer som prövat analsex är det enbart ett fåtal som vill göra om det, medan en betydligt högre andel kil-lar kan tänka sig detta.

I vilken utsträckning man upprepar en sexuell handling trots tidigare negativa erfarenheter av densamma, beror på vilket handlingsutrymme man anser sig ha i den aktuella situationen. I Häggström-Nordins interv-justudie (2005) av arton ungdomar mellan 16–23 år framkommer olika

44 Unge, køn og pornografi i Norden – Kvalitative studier

strategier för att hantera och förhålla sig till de normer och förväntningar som uppfattas råda i olika situationer. Överlag upplevde dessa ungdomar att pornografi, men även andra media med sexualiserat innehåll, skapar sexuella förväntningar och krav. De beskrev också motstridiga känslor inför pornografin och upplevde sexualiteten i pornografin som skild från intimitet. En angelägen forskningsfråga för framtiden är förstås att öka kunskapen om ungdomars handlingsutrymme och handlingsberedskap i sådana situationer. Behovet av sådan forskning understryks av resultaten från Svedins och Priebes studie av gymnasieungdomar (2004). Denna visar med eftertryck att social utsatthet (erfarenhet av att ha sålt sex) kan vara starkt kopplad både till sexuellt risktagande och högkonsumtion av pornografi.

Slutsatsen är alltså att det pornografiska scriptet för vissa ungdomar har ett starkt genomslag i egna sexuella handlingsmönster. Samtidigt finns det en hel del som tyder på att detta script i hög grad är ett könat script i betydelsen att det ofta tycks vara killarna som vill pröva det de sett. Samtidigt är den könskonvergens som vi kan skönja i våra intervjuer också intressant och tankeväckande i detta sammanhang. Vi har sett hur en del tjejer tycks bli mer positiva till pornografi i de äldre tonåren. Hur ska detta tolkas och förstås? Blir de unga kvinnorna mer frigjorda och öppna inför olika slags skildringar av sex, eller är det tvärtom en anpas-sning till partnerns önskningar och behov av att se pornografi? Tjejerna berättade att det är tillsammans med en pojkvän som de har konsumerat pornografi, och inte när de varit ensamma. Är det kanske ännu inte socialt tillåtet för tjejer att uppge att även de konsumerar pornografi? Eller är det helt enkelt så, att vad både tjejerna och killarna egentligen säger, är att den porr som finns idag inte intresserar tjejer? Skulle fler kvinnor konsu-mera pornografi om den gjordes på ett annat sätt? Hur skulle dessa filmer eller bilder i så fall se ut? Vilket eller vilka script skulle de följa och hur skulle aktörernas roller då gestalta sig? Intressanta frågor, tvivelsutan.

I en sådan diskussion finns det förstås anledning att fundera över exakt vad det är som så ofta erotiseras i det manligt definierade porno-scriptet. En av pornografins beskaste kritiker, radikalfeministen Dworkin hävdar att underkastelse och förnedring är själva kärnan i bilden av den sexuella njutning, som förmedlas av pornografin (1981). I det perspekti-vet är det förstås inte svårt att förstå att pornografin normalt sett inte at-traherar kvinnor, annat än av mycket speciella skäl. Tillika genomsyras

Det pornografiska scriptet – om unga och pornografi 45

vår kultur av sexistiska föreställningar om kvinnors sexualitet (Kimmel 2005, 84). I dessa ingår motstridiga fantasier om kvinnor som å ena sidan passiva och asexuella och å andra sidan omättliga och krävande. Dessa förställningar förvirrar både män och kvinnor. Till yttermera visso tende-rar de att paralysera kvinnor och kväva anspråken på rätten till en egen sexualitet. När vi förstått att dessa föreställningar är grundstoff i det allra mesta av den manligt färgade pornografi som sprids till både vuxna och ungdomar i vårt samhälle, så inser vi att dess erotiska attraktionsvärde för kvinnor är begränsat.

Samtidigt vet vi att pornografin är en viktig del av det manliga sexuel-la scriptet, vilket i sin tur fungerar som en vital, för att inte säga helt cen-tral, bekräftelse av maskuliniteten. Mot den bakgrunden förstår vi att sexualiteten inte på något område, allra minst på pornografins, kan fri-kopplas från innebörderna av relationerna mellan könen i vårt samhälle. Förvisso vet vi att det pornografiska scenariot handlar mer om fantasi än om verklighet. Samtidigt är stoffet för denna fantasi inte utan förankring i det verkliga livet; snarare är det väl så att det verkliga mötet återskapas och erotiseras i fantasin.