Den samlade bilden

Ungdomstiden innebär en tid av sökande och experimenterande med olika livsstilar och sociala identiteter för att så småningom hitta sin plats i livet. Och uppväxten i ett senmodernt, högteknologiskt samhälle har betydande implikationer för formandet av unga människors sexualitet, inte minst med hänsyn till vad de exponeras för och vad de har att ta ställning och reflektera över.

En annan aspekt av de förändringar som inverkar på ungdomars var-dagsvillkor är den stora geografiska rörlighet som präglar vår tid, både i termer av omfattande omflyttningar av olika befolkningsgrupper och ungdomars eget resande och rörlighet över gränser. Vardagslivet genom-korsas således av influenser från olika kulturer, inom musik, media och andra delar av populärkulturen. Detta betyder också att ungdomar kon-fronteras med olika förebilder för mellanmänskliga relationer. Numera existerar till exempel parallellt både mer tillåtande och mer restriktiva normer för sexuellt umgänge mellan pojkar och flickor. Hur stort

infly-46 Unge, køn og pornografi i Norden – Kvalitative studier

tande dessa olika förhållningssätt och normer har på människor beror bland annat på vilket kulturellt och socialt samhällsskikt man tillhör.

Av avgränsningsskäl har vi avsiktligt inte uppmärksammat dessa fak-torer i vår studie. Ändå ser vi hur våra informanter själva spontant fram-håller betydelsen av till exempel social klass för hur man som ung förhål-ler sig till pornografi och pornografikonsumtion. "På Industriprogrammet tittar de ju mycket mer på porr än vad vi gör på Samhällsprogrammet!", påstår en nittonårig kvinnlig gymnasist. Även i andras forskning finns det belägg för ett tydligt samband mellan gymnasieprogram och syn på sex (Häggström-Nordin m.fl. 2005). Således poängterar forskarna vikten av att ta hänsyn till dessa skillnader vid planeringen av sex- och samlevnads-rådgivning. Man menar att diskussioner bör föras kring hur sexualitet porträtteras i pornografi och annan sexualiserad media för att ge möj-lighet att utveckla ett mer jämställt, analytiskt och kritiskt förhållningssätt (ibid.).

Dock saknas tills vidare djupare kunskap om innebörderna av dessa klass- och kulturbundna skillnader. Ett undantag är Forsbergs bok

Brunet-ter och Blondiner (2005), i vilken hon analyserar fenomenet ungdom och

sexualitet i en mångkulturell kontext. Forsberg framhåller att tjejer med invandrarbakgrund som grupp befinner sig i en underordnad position i förhållande till tjejer med svensk bakgrund. Utifrån en övergripande strukturell könsordning är tjejer/kvinnor underordnande i förhållande till killar/män. Dessutom är människor med invandrarbakgrund underord-nande människor med svensk bakgrund. Det innebär att tjejer med in-vandrarbakgrund befinner sig i ett dubbelt strukturellt underläge (ibid., 284). I vardagen lever invandrartjejer med starka krav och budskap om att agera sexuellt på ett sådant sätt att de upplevs som respektabla, samtidigt som andra starka budskap i omgivningen, i skolan och på andra områden i övriga samhället, uppmanar till tolerans och individuell frihet.

Likaså pekar Hammarén och Johansson (2001) på invandrarkillars

"dubbla bokföring", när de försöker finna olika strategier för att jämka

ihop den "svenska" synen på sexualitet med andra kulturers (föräldrarnas) förhållningssätt. Ett sätt att göra detta är att utveckla en moral som man själv inte behöver leva upp till. I klartext innebär det att tjejer med in-vandrarbakgrund påbjuds att förhålla sig betydligt mer restriktiva i se-xuella situationer än killar från samma bakgrund. Men i samband med utvecklandet av denna relativa "kulturkompetens" förskjuts hela tiden

Det pornografiska scriptet – om unga och pornografi 47

ideal, normer och handlingsprinciper. För att undvika schablonbilder är det därför viktigt att kontinuerligt studera ungdomar med olika invandrar-bakgrunder. Och i samma andetag väcks naturligtvis frågan om hur ung-domar med svensk bakgrund påverkas av kulturella influenser med en annan syn på sexualitet och kön.

Går det då avslutningsvis att säga något koncist och generellt om för-hållandet mellan unga, pornografi och kön i det senmoderna samhället? Hammarén och Johansson (2002) som forskat länge och mycket på områ-det ger en positiv bild av utvecklingen i så måtto att de menar att områ-det se-xuella handlingsutrymmet på senare år överlag har blivit mer jämlikt fördelat mellan könen. Även tjejer kan numera känna sig delaktiga i vad som pågår på olika arenor, både offentliga och privata. De har tillträde, kan ställa krav på jämställdhet och förvänta sig respekt för sina krav. Enligt forskarna är det den sexuella handlingen och handlingsutrymmet i sig som värderas: Du bedöms inte utifrån vilket kön du tillhör, utan det är vad du gör som räknas. Likaså förefaller den s.k. kärleksideologin, som tidigare legitimerade ungdomars sexuella handlingar, att ha fått minskad betydelse på senare år. Normen är att man inte alltid behöver känna den man har en sexuell förbindelse med särskilt väl, inte heller är det ett mås-te att vara förälskad. Det är inmås-te heller längre självklart att den sexuellt bejakande tjejen betraktas som hora. Som sagt, det är en övervägande positiv bild – ur jämställdhetssynpunkt – men det är samtidigt en bild man kan ha vissa invändningar mot. Förvisso poängterar killarna i vår studie att de inte ser på tjejer "i verkligheten" på samma sätt som de ser på kvinnorna i pornografin. Det stämmer nog ganska ofta. Samtidigt, i det ögonblick en ung kille kommenterar en tjej som lagt ut en bild av sig själv på ungdomssajten Snyggast.se med orden: "fy fan vad porrig du är, du är lätt en jättestor 10:a", då är själva måttstocken den pornografiska blicken.

Att växa upp med en lättillgänglig pornografi förefaller leda till en förhållandevis avdramatiserad och i vissa fall lättvindig syn på sexualite-ten. Samtidigt har vi genom samtalen med ungdomarna också fått många exempel på den kritiskt granskande blicken. De flesta ungdomar sväljer inte pornografins budskap utan motstånd. En del, oftast tjejer engagerar sig aktivt mot porren och peppar varandra att stå emot killarnas pockande krav på att de ska vara "porriga". Killarna är inte okritiska, de heller. Pornografin lockar men skrämmer också, inte minst genom bristen på

48 Unge, køn og pornografi i Norden – Kvalitative studier

medmänsklighet och värme. "Nej, det är ju helt bisarrt", säger en kille.

"Jag tror inte dom njuter av det", säger en annan. "Dom gör det bara för

pengarna", säger en tredje. Bilden vi får är alltså komplex och långtifrån entydig.

Den samlade bilden av vår studie talar alltså om för oss att pornogra-fin på ett sätt som aldrig förr i historien ingår i ungdomars var-dagsverklighet. Det pornografiska scriptets genomslag är tydligt. Samtli-ga ungdomar vi har pratat med har påverkats så till vida att scriptet aktua-liserat den dubbelhet och kluvenhet som finns både hos individen själv och i hennes omgivning, när det gäller sexualitet i allmänhet och porno-grafi i synnerhet. Porrens karaktär av förbjuden njutning, spänningsför-hållandet mellan farlighet och begärlighet både lockar och avskräcker. Å ena sidan framhålls det farliga och destruktiva, å andra sidan det normala och vardagliga – "alla ser det, alla gör det, den finns överallt". Detta ska-par förvirring och osäkerhet. Vi har därför uppmärksammat ungdomarnas behov av att utveckla fungerande strategier för att navigera i det sexuella och pornografiska landskapet. En särskilt viktig uppgift är förstås att uppmärksamma den mindre grupp ungdomar, som av olika skäl inte har tillgång till funktionella strategier i samma utsträckning som andra.

Att forskningsmässigt fortsätta att intressera sig för förskjutningar, överlappningar och nyanser i ungas förhållningssätt till pornografi är ett sätt att skapa en bild av flera i ett mångkulturellt och globaliserat samhäl-le i ständig förändring. Samtidigt är det också viktigt att undersöka de samtalsordningar kring pornografin, som bärs upp av lärare och andra vuxna utifrån aspekterna mångfald, normaliteter och parallella sexualite-ter, som har framkommit i denna studie. En del vuxnas upplevelse av att vilja slå till bromsarna är inte svår att förstå. Dock visar historiska erfa-renheter att en sådan strategi utgör den bördigaste av jordmåner för myto-logiska föreställningar om pornografins funktion som förlösare av en återhållen eller rentav förbjuden sexualitet. I det perspektivet erbjuder kanske ungdomarnas förhållandevis avdramatiserade syn på fenomenet den bästa tänkbara förutsättningen för ett klokt och balanserat offentligt samtal om pornografins ljusa respektive mörka sidor.

Litteratur

Bauman, Zygmunt (2003) Liquid

Love. Cambridge: Polity Press.

Berg, Lena (1999) "Lagom är bäst."

Unga tjejers syn på sexualitet och pornografi. Stockholm: Bilda

Förlag.

Berg, Lena (2002) Äkta kärlek.

Hete-rosexuell samvaro speglat mot di-skurser om kärlek, heterosexualitet och kropp. Uppsala: Sociologiska

institutionen, Uppsala universitet. Bergman, Maria (1999) På jakt efter

högstadieelevers Internet-användning. En studie av högsta-dieelevers Internetanvändning och Internet som kulturellt fenomen i skolan. Uppsala: Pedagogiska

insti-tutionen, Uppsala universitet. Bjørnstad, Taran L. och Ellingsen,

Tom (2002) Nettsvermere. En

rap-port om ungdom och Internett.

Sta-tens filmtilsyn, Rapport 1/2002. Dworkin, Andrea R. (1981)

Por-nograpy: Men Possessing Women.

New York: Perigee Books. Edgardh, Karin (2000) Sex i

Blandängen. En sex och samlev-nadsundersökning i skolor i Stockholmsförorten Blandängen.

Stockholm: Folkhälsoinstitutet. Forsberg, Margareta (2000)

Ungdo-mar och sexualitet – en kunskapsö-versikt år 2000. Stockholm:

Folkhälsoinstitutets rapport 2000:15.

Forsberg, Margareta (2005) Brunetter

och Blondiner. Om ungdom och sexualitet i det mångkulturella Sve-rige. Göteborg: Intellecta Docusys.

Forsberg, Margareta (2006)

Ungdo-mar och sexualitet. En forskningsö-versikt 2005. Stockholm: Statens

Folkhälsoinstitut.

Foucault, Michel (1976/2002)

Sexua-litetens historia 1: Viljan att veta.

Stockholm: Gidlunds.

Gagnon, John H. och Simon, William (1973) Sexual Conduct. The social

sources of human sexuality.

Chi-cago: Aldine Publishers Company. Hammarén, Nils och Johansson,

Thomas (2001) Ungdom och

sexua-litet i gränslandet. Delrapport 1: Ung och kåt? Om ungdomars se-xuella berättelser. Skövde:

Institu-tionen för beteendevetenskap, Högskolan i Skövde.

Hammarén, Nils och Johansson, Thomas (2002) Könsordning eller

könsoordning. Ungdomens sexuella landskap. Kungälv: Centrum för

kulturstudier/Forum för studier av framtidskultur. Rapport nr. 2. Helmius, Gisela (1990) Mogen för

sex?! Det sexuellt restriktiviserande samhället och ungdomars heterose-xuella glädje. Uppsala: Uppsala

universitet.

Häggström-Nordin, Elisabet (2005)

Worlds Apart? Sexual Behaviour, Contraceptive Use and

Pornogra-50 Unge, køn og pornografi i Norden – Kvalitativa studier

phy Consumption Among Young Women and Men. Uppsala:

Medi-cinska institutionen, Uppsala universitet.

Häggström-Nordin, Elisabet, Hans-son, Ulf och Tydén, Tanja (2005) "Associations between pornography consumption and sexual practices among adolescents in Sweden."

International Journal of STD & AIDS. Nr 16, 102–107.

Kimmel, Michael S. (2005) The

Gender of Desire. Essays on male sexuality. New York: State

Univer-sity of New York Press.

Lewin, Bo (1994) "Sexualiteten som social konstruktion", i P.-O. Lund-berg (red.) Sexologi. Falköping: Almqvist & Wiksell Medicin och Liber Utbildning.

Lewin, Bo (1998) "Studiens genom-förande", i B. Lewin (red.) Sex i

Sverige. Om sexuallivet i Sverige 1996. Stockholm:

Folkhälsoinstitu-tet 1998:11.

Löfgren-Mårtenson, Lotta (2003/2005) Får jag lov? Om

sexualitet och kärlek i den nya generationen unga med utvecklings-störning. Lund: Studentlitteratur.

Löfgren-Mårtenson, Lotta (2005)

Kärlek.nu. Om Internet och unga med utvecklingsstörning. Lund:

Studentlitteratur.

Löfgren-Mårtenson, Lotta och Måns-son, Sven-Axel (2006) "Sex öve-rallt, typ?!" Om unga och porno-grafi. Stockholm: Gothia.

McNair, Brian (1996) Mediated Sex. London: Arnold.

Månsson, Sven-Axel (1998) " Porno-grafi – attityder och förändring", i B. Lewin (red.) Sex i Sverige. Om

sexuallivet i Sverige 1996.

Stock-holm: Folkhälsoinstitutet. Månsson, Sven-Axel, Daneback,

Kristian, Tikkanen, Ronny och Löfgren-Mårtenson, Lotta (2003)

Kärlek och sex på Internet.

Nätsex-projektet 2003:1. Göteborg: Göte-borgs universitet och Malmö Högskola.

Månsson, Sven-Axel och Söderlind, Peder (2004) Sexindustrin på nätet.

Aktörer, innehåll, relationer och ekonomiska flöden. Växjö: Egalité.

Nigård, Pernilla (2005) Unga män om

pornografi. En kvalitativ studie om unga mäns attityder till och an-vändning av porngrafi. Malmö:

Hälsa och Samhälle, Malmö högskola (magisteruppsats). Parker, H., Aldridge, J. och

Measham, F. (1998) Illegal Leisure.

The Normalization of Adolescent Recreational Drug Use. London:

Routledge.

Richters, Juliet (2001) The Social

Construction of Sexual Practice: Setting, sexual culture and the body in casual sex between men. Sydney:

Department of Public Health and Community Medicine, University of Sydney.

Rogala, Christina och Tydén, Tanja (2003) ”Does pornography influ-ence young women's sexual

behav-ior?"Women's Health Issues 13,

9–43.

Simon, William och Gagnon, John H. (1999) ”Sexual Scripts", i R. Parker och P. Aggleton (red.) Culture,

So-ciety and Sexuality. A Reader.

Lon-don och Philadelphia: UCL Press. Svedin, Carl Göran och Priebe, Gisela

(2004) Ungdomars sexualitet –

atti-tyder och erfarenheter. Avsnitt:

Se-xuell exploatering. Att sälja sex mot ersättning/pengar. Lund: Avdelnin-gen för Barn- och ungdomspsykia-tri. OPUS-institutionen.

Svensson, Kjell (1993) "Våld, domi-nans och sexualitet", i Tre

rappor-ter om pornografi. Stockholm:

Det pornografiska scriptet – om unga och pornografi 51

Starrin, Bengt och Renck, Barbro (1996)"Den kvalitativa intervjun", i P.-G Svensson och B. Starrin (red.) Kvalitativa studier i teori och

praktik. Lund: Studentlitteratur.

Sørensen, Anette Dina (2003) " Por-nografi og køn i massekulturen."

NIKK magasin. Nr. 1, 32–34.

Tydén, Tanja (1999) Kvinnliga

stu-denter och sex. En tio-års uppfölj-ning av sexualvanor från 1989 till 1999 attityder till pornografi samt sexuella trakasserier.Stockholm: RFSU.

Tydén, Tanja, Olsson, Sven-Erik och Häggström-Nordin, Elisabet (2001)

"Improved use of contraceptives,

attitudes toward pornography and sexual harassment among female university students."Women's Health Issues. Vol. 11 (2), 87–94.

Tydén, Tanja och Rogala, Christina (2004)"Sexual behaviour among young men in Sweden and the im-pact of pornography."International Journal of STD & AIDS, Vol. 15, 590–593.

Weeks, Jeffrey (1986) Sexuality. London och New York: Routledge.

Det pornografiska scriptet – om unga och pornografi 55