(BFS 2011:5 ALM 2)
kopplingen av som tidigare nämnt Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) till byggandet är genom bygglagstiftningen inte bara i Sverige utan även i de flesta europeiska länderna, konventionen betonar vikten av mänskliga rättigheter för alla individer och behandlar anpassningen av ytor i till exempel städer (United Nations, 2020).
Vi kommer använda oss av hela dokumentet men främst av 6 §, 7 § och 15 §. Paragraf 6 betonar vikten av en anpassad utformning för alla människor, paragrafen 7 behandlar gångytor och beskriver att gång ytorna skall vara jämna, fasta samt halkfria och inte skapa svårigheter för personer med funktionsvariationer att ta sig genom. Paragraf 15 omfattar sittplatser och deras utformning, där nämns även att sittplatserna som exempelvis bänkar skall ha arm- och ryggstöd samt vara anpassade för personer med funktionsvariationer.
Teori
Re s u ltat
Malmö Centralstation Lilla Torg
Figur 1. Karta över Malmö. Ej skalenlig
Re s u ltat
I detta avsnitt presenteras platsbeskrivningar av de två utvalda torgen med tillhörande enkät- och intervjuresultat. I avsnittet finns även intervjuer med kommunala tjänstemän i Malmö och Lund. Intervjuer med representanter från funktionshindersorganisationer DHR och Funktionsrätt Sverige presenteras också i detta avsnitt. Analyser av förebildliga exempel på tillgänglighetsanpassningar av medeltida torg ingår i avsnittet med potentiella lösningar för de studerade fallen. Lösningarna är framtagna från staden Viborg i Danmark.
5.1 FallbESkrivningar
Mårtenstorget i Lund är ett självklart val att ställa mot Lilla Torg i Malmö, trots att torget i Malmö inte har genomgått anpassningsåtgärder för tillgänglighet sedan tidigare till skillnad från Mårtenstorget. Däremot anses Mårtenstorget fortfarande inte vara tillgängligt för vissa målgrupper. Motsättningen skapar den problematik vi vill utreda och hitta möjliga åtgärder som skall kunna skapa ett mer
inkluderande stadsrum som är anpassat för en mångfald av användare. Nedan presenteras även observationsresultatet från de studerade platserna.
5.1.1 Fall
i, lilla torg
i malmö
Malmö stad är Sveriges tredje största stad. Malmö är också en studentstad på grund av Malmö Universitet, tidigare kallad Malmö högskola som invigdes år 1998. Malmö har en lång historia som går tillbaka till 1100-talet då staden anlades som en kyrkby. Under historiens gång blev
staden viktigare än stiftsstaden Lund, som grundades som biskopssäte under 900-talet. Malmö har en arkitektonisk blandning av gammal och ny bebyggelse.
Äldre stadsdelar som gamla staden där Lilla Torg är placerat i har inte förändras eller moderniserats gällande bebyggelsen, till skillnad från exempelvis
Västra Hamnen som bebyggdes och utvecklades från ett industriområde. Flera delar av staden har även utvecklats under genomförandet av 1960-70-talets miljonprogram, exempelvis stadsdelen Rosengård (Malmö stad, 2019a).
Figur 2. Planritning av Lilla Torg. Skala 1:600
10 0 10 20 30 m Skala 1:600
Kullersten
Övriga byggnader
Bänkar
Brunn
Växtkrukor
Smågatsten
Storgatsten
Uteserveringar
Marknad
Granithällar
10 0 10 20 30 m Skala 1:600Kullersten
Övriga byggnader
Bänkar
Växtkrukor
Smågatsten
Storgatsten
Uteserveringar
Brunn
Re s u ltat
Lilla Torg kan idag uppfattas som sinnebilden av ett
modernt mattorg med byggnader med olika arkitektoniska drag som går tillbaka till 1590-talet då torget tillkom.
Torget är placerat i de äldsta delarna av Malmö. Lilla Torg har en rektangulär form och är cirka 2 650 m² (Malmö stadsatlas, 2020). Den är omgärdad av olika matserveringslokaler i form av restauranger, barer och caféer som nyttjas året om (se figur 2).
Uteserveringar på torget för respektive serveringslokal finns under vår- och sommarhalvåret. Lilla Torg omges även av mindre och större butiker med ett flertal medarbetare och besökare. Torget är målpunkten för sex gatuanslutningar, varav en är mot Stortorget medan de andra är mot
Skomakaregatan, Larochegatan, Hjulhamnsgatan, Landbygatan och Mäster Johansgatan. Lilla Torg är en mötesplats och en samlingspunkt för många malmöbor och andra besökare, den kan både vara en förbipassage för många förbipasserande samt en knutpunkt för andra. Lilla Torg har även valts till “Årets mötesplats” under år 2002 av föreningen “Svenska stadskärnor” (Malmö stad, 2019b).
Lilla Torg har en lång historia bakom dagens utformning och utbud av tjänster runt torget. En saluhall tillkom under 1900-talet, skapad av den svenska arkitekten Salomon Sörenson. Efter många års aktivitet revs saluhallen som var placerad i mitten av torget år 1965 och den kvarstående formen av torget finns tills idag.
Under året 1995 omformades markbeläggning på torget för att underlätta placeringen av uteserveringar. Små- och storgatsten användes till att jämna ut marken på torgets yttersta delar från de tidigare kullerstenarna som täckte hela ytan, däremot kvarstår större partier av kullersten i mitten av torget med ett korstråk av storgatsten (se figur 4). Under utformningen av torget tillkom även
gatubelysningen som är monterad längs med de yttersta gångstråken av torget för att utöka tryggheten i området. Fler träd planterades också för att göra det visuella
uttrycket mer attraktivt för besökarna. Även offentliga
bänkar samt stora växtkrukor tillkom på torget (Malmö stad, 2019b).
Figur 3. Lilla Torg den 06.02.2020. Tagen av Pawel Boguslawski Figur 4. Materialbeskrivning av Lilla Torg. Ej skalenlig 1 3 2 1. Smågatsten 2. Storgatsten 3. Kullersten 10 0 10 20 30 m Skala 1:600 Kullersten Övriga byggnader Bänkar Brunn Växtkrukor Smågatsten Storgatsten Uteserveringar Marknad Granithällar 24
5.1.1.1 obSErvationEr
och
korta
intErvjuEr
på lilla torg
Både korta intervjuer med besökarna samt observationer utfördes vid samma tillfälle under torsdagseftermiddagen 06.02.2020 och fredagsförmiddagen 07.02.2020, vi
besökte Lilla Torg vid två tillfällen innan pandemins utbrott. Observationerna gick ut på att få en bild på hur besökarna rör sig i stadsrummet, hur omgivningen såg ut samt under vilken tid torget var som mest aktivt.
Torsdagens observation på Lilla Torg skedde under eftermiddagen mellan klockan 15:28 - 16:24. Det var mulet och temperaturen låg på cirka 8 °C. Under den tiden hade många besökare slutat jobbet eller skolan. Ju senare klockan blev desto flera personer dök det upp på torget. De flesta besökarna var gående och cyklister, färre besökare kom med barnvagn eller hade någon form av funktionsvariation eller rullator.
Vi noterade att majoriteten av de som rör sig på torgytan är gående, mer sällan cyklister och få personer med
barnvagn och rullator eller med funktionsvariationer. Fler besökare dök upp desto senare klockan blev under torsdagens observation då vi besökte platsen under eftermiddagen, däremot noterade vi inte lika mycket aktivitet under fredagens observation, detta kan bero på tiden vi besökte platsen.
Fredagens observation på Lilla Torg ägde rum under förmiddagen mellan klockan 09:26 - 10:32. Vädret var mulet och temperaturen låg på cirka 7 °C. Det var inte lika många besökare som under torsdagens besök.
Re s u ltat
Det kan bero på att många personer var antingen på jobbet eller skolan samt att det inte var under lunchtid. Undersökningen gick ut på att se vad som fanns på platsen, hur utformningen såg ut gällande exempelvis gatumöblemangen och markbeläggningen, vi tog även fotografier.
De nedan återgivna rörelsediagrammen sammanställdes utifrån både torsdagens och fredagens observationer. Resultatet redogör för rörelseflödet för förbipasserande personer, cyklister med torgets cykelparkering samt bilister. Lilla Torg har däremot inga bilparkeringsplatser samt
att torget saknar bilister, bortsett från verksamheternas varuutlämning som kan bidra till undantag att bilar befinner sig på torget. (se figur 5-7)
De slumpmässiga intervjuerna behandlade till största del problematiken med torgets markbeläggning på grund av dess ojämna yta. De flesta respondenterna besökte torget regelbundet. De ansåg att torget är en viktig del av Malmös karaktär. Respondenterna menade att torget är en populär mötesplats för många malmöbor men även för dem som besöker staden. Respondenterna som intervjuades på plats hade likartade åsikter om torget.
De flesta ansåg att den ojämna markbeläggningen är ett hinder för personer med barnvagn, äldre och personer med funktionsvariationer eftersom torget saknar kontrast- och taktilmarkeringar, ledstråk samt en jämnare yta som betraktas som bekväm. Andra aspekter som kritiserades var cykelparkeringen då den tar mycket plats under de delar av året när torget har många besökare. Dessutom kritiserade respondenterna att det var alldeles för få allmänna
sittplatser på torgytan att bruka. Under torsdagen 06.02.2020 intervjuade vi fyra kvinnor
och tre män mellan åldrarna 25-70 år, varav en med barnvagn, en med cykel och en med funktionsvariation. Medan fredagens intervju den 07.02.2020 frågade vi tre kvinnor och en man, åldrarna var mellan 20-45 år, varav en med cykel. Sammanlagt fick vi elva respondenter varav sju kvinnor och fyra män under bägge dagarna. Intervjun började med att vi berättade kort om vilka vi var, vilket universitet vi gick på samt varför vi gör denna undersökningen. Intervjun tog cirka 5 min per person. Den var helt anonym och följde både etiska forskningsregler från Vetenskapsrådet (2017) och GDPRs bestämmelser (2020). Sedan ställde vi som tidigare nämnt fyra
grundfrågor samt följdfrågor som i sin tur anpassades till respondenternas svar. Under torsdagens besök fokuserade vi mest på intervjuer då många personer passerade förbi. Fredagens besök gick ut på att observera platsen med tanke på att de flesta var antingen i skolan eller på jobbet, med tanke på att vi besökte platsen under förmiddagen. (se bilaga 1)
Re s u ltat
Figur 6. Rörelsediagram för cyklister Figur 7. Rörelsediagram för bilister Figur 5. Rörelsediagram för förbipasserande personer
Diagrammen är inte skalenliga Förbipasserande personer Cyklister & cykelparkering Bilister
Cyklister Bilar Gående Lorem ipsum Cyklister Bilar Gående Lorem ipsum Cyklister Bilar Gående Lorem ipsum 26
Re s u ltat
Figur 8. Lilla Torg den 06.02.2020. Tagen av Pawel Boguslawski
Re s u ltat
Lund Centralstation Mårtenstorget
Figur 11. Karta över Lund. Ej skalenlig
Re s u ltat
5.1.2 Fall
ii, mårtEnStorgEt
i
lund
Lund ligger cirka 20 minuter från Malmö stad. Staden grundades redan år 990, torget fick sitt namn från Sankt Mårtens Kyrkan som befann sig i närområdet (André, 2019b). Staden har en känd och lång tradition inom utbildning: Lunds universitet grundades år 1666 vilket bidrog till att staden blev till en typisk studentstad med ett flertal cykelstråk och studenthus. Anledningen till att staden är så fokuserad på utbildning är att det är en stiftsstad. Lärosäten kan ofta knytas till kyrkan som i detta fall är Domkyrkan som dominerar den centrala delen av staden. Stadskärnan rymmer ett flertal restauranger och barer med stor aktivitet dagligen. Lund har än idag sitt medeltida arkitektoniska uttryck, flera stadsdelar är en del av den gamla staden, det vill säga utan någon modernistisk inverkan (Lunds kommun, 2020a).
Mårtenstorget ligger i det centrala Lund sedan år 1842 då torget tillkom. Torget är omringat av sju gatuanslutningar, varav en mot Botulfsgatan medan de andra är mot
Svartbrödersgatan, Kiliansgatan, Bankgatan, Västra Mårtensgatan, Råbygatan samt Östra Mårtensgatan. De sju anslutande gatorna bidrar till att torget är välbesökt och blir en samlingspunkt för de olika verksamheter som finns utefter gatorna. Mårtenstorget är omgivet av flera olika viktiga byggnader bland annat Lunds saluhall, Lunds konsthall, Krognoshuset samt ett flertal varubutiker,
restauranger, apotek, systembolaget, kontor och
lägenheter (André, 2019b). Mårtenstorget är cirka 3 900 m² (Lundakartan, 2020) och är en populär mötesplats med ett flertal besökare av flera orsaker.
Platsen har både ett historiskt och kulturellt värde, men här finns också en torghandel som sker vid specifika tider och dagar under veckan. Dessutom finns det en bil- och cykelparkering. (se figur 13-14)
Ytmässigt är torget större än Lilla Torg, och ett större antal besökare kan nyttja torget på samma gång. Mårtenstorget erbjuder också flera aktiviteter, verksamheter och tjänster som äger rum på dess yta. Torget har en lång historia från medeltiden till dagens modernism och urbanisering. Under dagens gatubeläggning döljer sig lämningar
från vikingatiden och medeltiden. Det har skett flera arkeologiska utgrävningar och rester av hus har grävts fram. Tyvärr har det mesta av omgivningen inte bevarats (André, 2019a).
På torget sker olika marknader beroende på tiden på året, ett exempel är att den första december börjar
julmarknaden. Medan den vanligaste marknaden som tar oftast plats på torget är en frukt och grönsaksmarknad. Vad gäller torghandel tar den plats under helgfria
måndagar-lördagar under bestämda tider på dagen.
1. Smågatsten 2. Storgatsten
3. Smågatsten och granithällar 1
2
Re s u ltat
Figur 13. Planritning av Mårtenstorget under parkeringen. Skala 1:600 10 0 10 20 30 m Skala 1:600
Torget erbjuder två större ytor där privatpersoner eller företag kan hyra en torgplats. När torget saknar sin torghandel återgår alla torgets ytor till en parkering som kan nyttjas av alla besökare (Lunds kommun, 2020c).
För att kompromissa eventuella hinder eller problem som kan uppkomma på Mårtenstorget valde Lunds kommun att ändra torgets utformning för att skapa en mer tillgänglig plats för besökarna därav omformades Mårtenstorget i etapper (Siré, 2001). Torget blev belagd med små- och storgatsten samt granithällar för att passa in i det visuella uttrycket som resterande bebyggelsen har. Förändringen skulle även göra torget mer tillgängligt (se figur 12). Den senaste förändringen var däremot under år 2017 då den västra vägen mot Lunds Saluhall omformades. Markbeläggningen omformades från att vara asfalterad till att bli belagd i smågatsten med syftet att passa in med den resterande omgivningen (se bilaga 8).