Tillgänglighet - ett krav inget alternativ

Tillgänglighet - ett krav inget alternativ

En studie om delaktighet på medeltida torg i två svenska kommuner

Accessibility - requirement not an option

A study on participation at medieval squares in two Swedish municipalities

Noor Bahu & Pawel Boguslawski

Byggd miljö

Kandidatexamen (20 hp)

Arkitektur, visualisering och kommunikation 28.05.2020

Tack...

Vi vill med dessa ord rikta vårt varma tack till alla involverade parter

i detta kandidatarbete som skrevs under programmet Arkitektur,

visualisering och kommunikation vid Malmö universitet. Ett speciellt tack

vill vi rikta till vår handledare Jonas Andersson och vår kursansvarig

Jonas Alwall, båda har varit till hjälp och alltid bidragit med stöd under

hela arbetsprocessen. Vi tackar även våra kontaktpersoner Jens Karlsson,

samordnare för tillgänglighetsprogrammet från Malmö stad, Lilian Müller

som är tillgänglighetsrådgivare i Lunds kommun och doktorand vid Certec

Institutionen för designvetenskaper, Christin Jönsson tillgänglighetsrådgivare

från Lunds kommun och Khalid Kamil trafikingenjör i Lunds kommun. Vi vill

även tacka våra representanter från funktionshinderorganisationer, Karolina

Celinska, rättighetspolitisk samordnare från Delaktighet Handlingskraft

Rörelsefrihet samt Emil Erdtman, industridoktorand och kontaktpersonen för

Funktionsrätt Sverige.

Våra kontaktpersoner har ställt upp på intervjuer och delat med sig av bild-

och ritningsmaterial samt bidragit med den informationen vi sökte efter. Vi vill

även ägna ett stort tack till alla respondenter som tog sig tid att medverka och

dela med sig av sina åsikter i våra digitala enkäter samt de som ställde upp

under våra intervjuer på plats.

Återigen vi vill hjärtligt tacka för allt stöd och alla bidrag av information samt

positiv involveringen så att vi har kunnat fullfölja detta kandidatarbete,

F

örord

Detta kandidatarbete motsvarar 17 hp och har genomförts under vårterminen 2020 inom 180-poängs programmet Arkitektur, visualisering och kommunikation (AVK) vid

Malmö universitet. Vårt intresse för samhällsfrågor som rör tillgänglighet och inkludering grundar sig på tidigare lästa kurser under utbildningen och ett personligt engagemang. Detta är vår utgångspunkt för att i detta kandidatarbete undersöka vad god utformning av byggd miljö som

inkluderar alla är, oavsett ålder eller funktionsvariation i det praktiska vardagslivet.

Denna vetenskapliga studie jämför två kommuners sätt att genomföra och arbeta med tillgänglighet för att öka inkludering på offentlig plats. Arbetet jämför

tillgänglighetsanpassningar på Lilla Torg i Malmö stad och Mårtenstorget i Lunds kommun. Kandidatarbetet syftar till att lyfta fram både potentiella lösningar och problem för tillgänglighet och inkludering på offentlig plats. Den vetenskapliga studien utgår från enkäter, intervjuer med kommunala tjänstemän samt representanter från två funktionshindersorganisationer som agerar inom rättighetsområdet, tillgänglighet och inkludering. För att besvara våra forskningsfrågor har även erfarenheter från prisbelönta Viborgs kommun i Danmark används, bidraget är från EU:s tillgänglighetstävling ’Access City Award’, omgång 2018/2019.

Studien påbörjades i mars 2020, men har förändrats på grund av den rådande pandemin för coronaviruset (COVID-19) som har eskalerat i Sverige och hela världen. Därav skedde förändringar under arbetsprocessen.

Malmö den 28 maj 2020

Noor Bahu & Pawel Boguslawski Malmö universitet

Kontakt:

Noor Bahu: noorbahu@hotmail.com

S

ammanFattning

Detta kandidatarbete behandlar tillgänglighetsanpassningar för ökad inkludering på torg i två svenska kommuner

i södra Sverige. Jämförelser mellan torgen visar på

möjligheter att förbättra tillgänglighetsanpassningarna på torgytorna för att utöka tillgänglighet och inkludering i stadsmiljön. De utvalda torgen som studien kretsar kring är Lilla Torg i Malmö stad samt Mårtenstorget i Lunds kommun. De potentiella tillgänglighetslösningarna har framtagits genom studier av ett prisbelönat bidrag i EU:s tillgänglighetstävling Access City Award från åren 2018 och 2019. Det utvalda bidraget är staden Viborg i Danmark. Forskningsfrågorna har varit (1) Vilka omgivningsfaktorer hämmar målgruppers inkludering på torgytor i den byggda stadsmiljön? Och, (2) Vilka aspekter och kvaliteter kan

anses skapa en tillgänglig torgyta för alla målgrupper? Torgytor kan skapa hinder på grund av bristande tillgänglighetsanpassning och undanröjande av enkelt avhjälpta hinder med hänvisning till kulturhistoriska värden. Tillgänglighet är inte enbart ett fysiskt krav för den byggda stadsmiljön enligt Plan- och bygglagen utan även en medborgerlig rättighet enligt UN CRPD. Arbetet redovisar även malmö- och lundabornas uppfattningar på de tillgänglighetsanpassningar som finns eller bör finnas på torgytorna. För att ta reda på bakomliggande orsaker till genomförande av tillgänglighetsutformning av stadsrummet och vilka regelverk kommunerna måste följa, intervjuades tjänstemän från Malmö Stad och Lunds kommun. För att få en jämförande bild intervjuades även representanter från två funktionshindersorganisationer.

Resultatet av detta kandidatarbete är potentiella

tillgänglighetslösningar som kan appliceras på de utvalda torgen. De framtagna lösningarna fungerar som exempel på hur torgytorna kan inkludera alla besökare. Vår slutsats är att goda tillgänglighetsanpassningar för tillgänglighet och inkludering på medeltida torgrum behöver utgå från en drastisk förändring av kommunikationen mellan stadsplanerande delar av kommunen och invånarna i

städerna. Kommunerna bör även skapa ett aktivt samarbete med funktionshindersorganisationer och rörelser som

arbetat med tillgänglighetsfrågor för att vidareutveckla kunskapen inom tillgänglighetsanpassningar som kan ta plats i staden.

Nyckelord: Tillgänglighet, inkludering, funktionsvariation,

E

xtEndEd

abStract

This bachelor thesis deals with inclusion and accessibility adaptations of two medieval town squares in two

municipalities in southern Sweden. The selected squares that the research study revolves around are ‘Lilla

Torg’ in the city of Malmö and ‘Mårtenstorget’ in Lund municipality. The thesis is a comparative study that has resulted in potential renewal solutions that can be applied to the squares to increase equal access to the urban environment. The solutions have been inspired by one of the prize-winning cities in the European Access City Award competition from the year 2018 and winner of year 2019. The laureated city was the city of Viborg, which is a medieval city situated in Denmark. The Access City Award is an annual award ceremony in which the European Union awards European cities that actively work with accessibility adaptations and the removal of easily eliminated obstacles to increase inclusion for people with physical and cognitive disabilities. The research questions were: Firstly: What factors inhibit inclusion for people with disabilities on medieval town squares? And, secondly: What aspects and qualities can be considered to create accessible town squares of medieval origin for all potential user

groups? The thesis provides a clear overview of aspects and different factors that constitute an inclusive and welcoming urban environment for every citizen.

Our cities usually consist of older buildings that not always are adapted progressively to avoid access problems and obstacles that an older urban environments can create for various user groups. Town square, which are specifically addressed in this thesis, can often create obstacles due to the lack of accessibility adaptations and the removal of easily eliminated obstacles. This is often attributed to their cultural-historical values. However, cultural-historical values are aspects of the city that can questioned,

since, when it comes to medieval squares, they have often

The visual expression is one of the reasons for why municipalities often tend to avoid physically reshaping such districts and squares so that they do not lose the city character of the city. To find out more about underlying motives for the accessibility adaptations that the two Swedish town squares in this study have undergone

officials from both the City of Malmö and Lund Municipality were interviewed. In addition, representatives of Swedish disability organisations were interviewed about necessary changes to realizes in such areas. As a backdrop to the study, legal frameworks that monitor Swedish urban design were mapped.

Legal frameworks of specific interest for this research study is both international conventions and national laws, regulations and guidelines that apply to building matters and the implementation of accessibility and usability requirements. Our study has primarily focused on the UN Convention 26 on equal rights for people with disabilities as well as the Swedish Planning and Building law and

ordonnance with their adherent regulations on accessibility adaptations and the removal of easily eliminated obstacles. However, the national local government act allows for

different physical realisations of these requirements. This circumstance may contribute to the fact that different types of urban environment are differently adapted. In consequence, visitors to town squares can experience

urban spaces as inclusive, less inclusive or purely excluding. Our stance is that accessibility, not only within the built urban environment, is a requirement and not an option, therefore, there is a need for communication between urban planning organizations of the municipality and the actual users of the city.

The result of this thesis is twofold. Firstly, the work will also present views of citizens in Malmö and Lund concerning their perception of accessibility adaptations of two medieval town squares. These views strengthen our arguments that the studied sites are not sufficiently adapted to suit all types of visitors. Secondly, this thesis proposes a set of potential solutions that can be applied to medieval town squares to address accessibility, inclusion, and usability problems. These solutions are based on exemplary models of how the squares can be adapted for all visitors and interviews with stakeholders.

Our solutions open with a drastic change in the ordinary communication between urban planning organizations and the inhabitants of the cities. A functioning dialogue between the municipality and the users of the built urban environment is the key to a gradually more adapted city where everyone feels and physically can be included in the urban environment. By holding regular meetings a number of times during the year, a municipality can gather opinions about issues that the inhabitants think should be changed or improved to solve accessibility, inclusion, or usability problems or easily removal obstacles that may compromise daily activities that take place on medieval two squares. Municipalities should also initiate active collaborations with local organizations or movements that work with accessibility issues to further develop knowledge that entail accessibility, usability, and inclusion in the city. The element that both Malmö and Lund should mainly consider is the ground covering at the squares. Smoothing the ground can be a drastic physical change, but it would solve a few problems that visitors experience. Although the ground covering at Mårtenstorget in Lund has already been redesigned, citizens and visitors believe that this is still a problem for certain target groups.

The same concerns apply to Lilla Torg in Malmö as the ground cover has not been adapted to be more

accessibility. Although the cites want to retain the cultural-historical values and the visual expression of the old

city centers, there are no factors that can prevent the municipalities to implement such a drastic transformation. Materials such as granite, small and large stone can

still be used to maintain the visual expression. Working with contrast markings on the ground surface and with adaptations for people with visual impairments is another point both cities should adapt. Both Lilla Torg and

Mårtenstorget lack guidance routes and distinguishable edges, that makes it difficult for people with visual

impairments to navigate the squares.

Seating should also be updated in the squares, the benches found at Lilla torg lack back and arm supports, by simply replacing the existing furniture creates a more welcoming atmosphere for persons with functional variations.

According to our observations, more seating should be installed on Mårtenstorget, although the square surface is also used as a car parking space, the parking area should be clearly defined to provide clarity in that urban space and to create a more organized atmosphere. This change will also allow for more seating to be mounted on the square. By using creative solutions and universal design in terms of accessibility, cities with the help of citizens can create more welcoming and inclusive city spaces.

Keywords: Accessibility, inclusion, disability, social

i

n n E hå l l S F ö rt E c k n i n g

1. Inledning 1.1 Syfte och forskningsfrågor 1.2 Grundläggande antagande 1.3 Avgränsningar 2. Metod 2.1 Bild- och videogranskning 2.2 Observationer 2.3 Korta intervjuer 2.4 Enkäter 2.5 Strukturerade intervjuer 2.6 Forskningsetiska utgångspunkter 3. Definitioner och begrepp 4. Teori 4.1 Teori om människan, miljön och funktionsvariation 4.2 Teorier om användbarhet och tillgänglighet 4.3 Access City Award 4.4 Regelverk 5. Resultat 5.1 Fallbeskrivningar 5.1.1 Fall I, Lilla Torg i Malmö 5.1.1.1 Observationer och korta intervjuer på Lilla Torg 5.1.2 Fall II, Mårtenstorget i Lund 5.1.2.1 Observation på Mårtenstorget 5.2 Enkätresultat 5.2.1 Enkätanalys av Lilla Torg 5.2.2 Enkätanalys av Mårtenstorget 5.3 Samtal om god tillgänglighet till medeltida torgrum 5.3.1 Jämförelse mellan kommunala tjänstemän 5.3.2 Jämförelse mellan funktionshindersorganisationer 5.3.3 Analys av experternas syn på tillgänglighet 5.4 Europeiskt referensprojekt 6. Preliminära slutsatser 6.1 Brister inom tillgänglighet 6.2 Respondenternas reflektioner om torgen 6.3 Experternas tillgänglighetsperspektiv 6.4 Viborgs tillgänglighetsanpassningar 6.5 Sammanfattande slutsatser för Lilla Torg och Mårtenstorget 7. Diskussion 7.1 Tillgänglighet, ett krav inget alternativ 7.2 Vikten av inkludering 8. Avslutning 9. Referenslista 9.1 Litteratur 9.2 Digitala källor 9.3 Bildkällor 9.4 Bilagor Innehållsförteckning 1 3 3 4 5 6 7 8 8 9 9 11 16 17 17 19 19 21 23 23 25 29 32 35 35 39 42 43 44 45 47 51 52 53 55 56 57 58 59 60 62 64 65 66 70 71

Vi lever i det tjugoförsta århundradet, borde inte

likvärdighet för alla människor vara en självklarhet? Enligt vår uppfattning som författare och designers, anser vi att inkluderingen för alla människor oavsett ålder eller funktionsvariation är en oinskränkt medborgerlig rättighet, ett krav att genomföra fullt ut. Med tillgänglighet som en mänsklig rättighet borde det inte vara något som är förhandlingsbart. Därför har vi valt att arbeta med tillgängligheten i det offentliga stadsrummet i detta arbete med utvalda torgytor, för att förstärka vikten av inkluderingen i dagens samhälle.

Ett flertal stadsmiljöer kan bedömas som exkluderande för vissa målgrupper på grund av dess utformning. Detta är ett aktuellt samhällsproblem som vi designers både har en känslomässig och personlig ingång till. Vi anser även att det är en viktig utformningsaspekt att öka kunskapen om, men även kritiskt analysera utformningslösningar för att komma fram till funktionella förslag på hur tillgänglighet i det offentliga stadsrummet kan bidra till en ökad

inkludering av alla människor. Det är inte bara vår enskilda åsikt som individer och designers, utan detta grundar sig på människors rättigheter till det offentliga stadsrummet. Personer med olika funktionsvariationer har lika rättigheter att delta i samhället utan hinder vilket styrks av FN:s

konvention nr 26 (Utrikesdepartementet, 2009). FN:s konvention som även kallas UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) är en konvention som formulerar mänskliga rättigheter för personer med funktionsvariationer med en uttrycklig social utvecklingsdimension. Konventionen betonar vikten av att alla människor oavsett ålder eller funktionsvariation skall kunna åtnjuta samma mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Konventionen identifiera även områden där anpassningar måste göras för att målgrupperna effektivt kan utöva sina rättigheter (United Nations, 2020).

Detta kandidatarbete utgår från ett medborgarperspektiv där vi jämför två svenska kommuners sätt att genomföra tillgänglighet för ökad inkludering på två likvärdiga torg. Gemensamt för de utvalda torgen är deras medeltida kulturarv, som varje kommun valt att hantera självständigt tillsammans med tillgängligheten på platsen. Som designers är det intressant att analysera likheter och skillnader

som finns i dessa publika torgytor, samt ta reda på vad besökarna verkligen tycker om de lösningar som finns på respektive torg.

Vi intresserar oss för användningen och tillgängligheten på stadens torgytor: hur de är utformade för att uppfylla nationella mål angående tillgänglighet för fotgängare, cyklister samt personer med olika funktionsvariationer. Målet är att nå ut till de svenska kommunerna för att lyfta fram alternativ på potentiella tillgänglighetslösningar och åtgärder som gör att stadsrummet blir mer inkluderande för alla personer oavsett ålder eller funktionsvariation. Forskningsarbetet har använt Lilla Torg i Malmö stad och Mårtenstorget i Lunds kommun för att resonera om lämpliga lösningar och möjligheter. Vår ambition med detta arbete är inte att ge färdiga utformningsförslag för offentliga miljöer utan bidra till input och stöd till ett strategiskt arbete för att uppmärksamma och motverka att exkludering fortsätter att vara ett vardagligt problem i dagens samhälle. Kandidatarbetet vill lyfta fram lösningar till stadsutformning för att stegvis skapa mer tillgängliga stadsrum - en liten förändring idag kan bidra till något större i framtiden!

Innan pandemins utbrott var tanken att utföra en

kvantitativ studie i form av platsbesök med observationer och intervjuer med besökarna på plats. Initialt gick

studien ut på att jämföra Lilla Torg i Malmö mot

tillgänglighetslösningar på Gråbrødretorv i Köpenhamn.

Inledning

Alternativa lösningar på motsvarande stadsrum kan fungera som förebildliga exempel på lösningar som skulle kunna appliceras på de utvalda torgen i den här studien. Var och en av de utvalda torgen har egna kännetecken som gör torgen unika, trots att de kan se lika ut i sitt arkitektoniska uttryck. Likheten för torgen ligger i att det handlar om medeltida torg i stadens äldsta delar. Våra forskningsfrågor är:

• Vilka omgivningsfaktorer hämmar målgruppers inkludering på torgytor i den byggda stadsmiljön? • Vilka aspekter och kvaliteter kan anses skapa en tillgänglig torgyta för alla målgrupper?

1.2 g

rundläggandE

antagandE

Byggt på tidigare erfarenheter, är vår grundläggande antagande att utformningen av publika rum skapar och styr möjligheterna för flera olika aktiviteter på en torgyta. Dessa aktiviteter går att spåra som en fysisk påverkan på rummet, exempelvis en cykelparkering, som tar en del av torgets yta i anspråk. Torgets utformning medför även en social påverkan i form av de aktiviteter som sker på platsen, till exempel ett café med en uteserverings möjlighet eller en kommunikativt inflytande som exempelvis gatukonstnärer och musikframträdande. I bägge fallen så tas torgets yta i anspråk och påverkar möjligheten till framkomlighet. Vi menar att nämnda faktorer avgör hur stadens torgytor används av individer. Därmed påverkar miljön i sin tur deras agerande i förhållande till torgets utformning, omgivning och till varandra.

Vi tror att i äldre stadskärnor, till exempel medeltida

stadsrum, påverkas även rörelsemönster för olika flöden av användare och trafikanter.

Inledning

På grund av rådande samhällssituation och

Folkhälsomyndighetens restriktioner har vi blivit tvungna att övergå till digitala alternativ och forskningsmetoder. Anledningen till att vi inte undersökte Gråbrødretorv var att Danmark stängde sina gränser som led i hanteringen av pandemin. För att kunna använda redan insamlat empiriskt underlag valde vi därför att behålla svaren vi fått från den etnografiska studien vi gjorde på Lilla Torg under februari 2020 före COVID-19 utbrottet.

Den rådande pandemin begränsade oss från att besöka referensobjektet Viborg i Danmark, men det skapade också hinder för oss att intervjua personerna på plats och kunna arrangera ett möte med Viborgs kommun.

Pandemin förändrade även aktivitet och användningssätt av de studerade platserna i Malmö och Lund. Detta skapade svårigheter att kunna observera platserna, intervjua besökare samt arrangera personliga möten med våra kontaktpersoner. Som följd har vi därför använt digitala forum för att inhämta åsikter, liksom utvecklat metoder för att granska digitalt underlag, som beskriver tillgänglighet och inkludering på offentlig plats.

1.1 S

yFtE

och

ForSkningSFrågor

Syftet med detta kandidatarbete är att undersöka offentliga torgrum utifrån ett inkluderingsperspektiv, för att ta reda på hur olika användargrupper uppskattar tillgången till de aktiviteter som finns runt ett allmänt åtkomligt stadsrum. Syftet är att identifiera skillnader och likheter ur ett inkluderingsperspektiv mellan kommunernas vägval för god utformning av tillgänglighetslösningar till respektive torg. Dessutom syftar detta kandidatarbete till att föreslå möjliga alternativa lösningar som bygger på analys av vinnande bidrag från Access City Award upplaga 2018/2019.

1.3 a

vgränSningar

För att begränsa forskningsstudien för detta

kandidatarbete har uppgiften avgränsats till publika rum som utmärks av följande egenskaper:

• Ligger i medeltida stadskärna

• Har kullersten eller gatstensbeläggning

• Är attraktiva som mötesplatser och som sociala knutpunkter i staden

• Genomkorsas av olika flöden

• Besväras av genomkorsande trafik under vissa tider av dygnet

Nivån av inkludering för användare med individuella behov kommer beaktas för att kunna studera platsernas likheter, komplexitet, historiska arv samt autentiska

material. Sammantaget blir dessa faktorer styrande för den kulturhistoriskt medvetna anpassningen som båda städerna ägnar åt de utvalda platserna. Vi har valt att bortse ifrån gator och passager i närområdet som leder fram till de studerade platserna. Vårt fokus ligger på att just undersöka och analysera inkluderingsperspektivet på torgytor och inte de direkta entréerna till torgen.

Inledning

Korsande flöden skapar mötespunkter för användare och trafikanter, i detta fall för bilar, leveransfordon samt andra åkdon som rör sig på samma villkor som

fotgängare som besöker och använder torgytan. Vi menar att organiseringen av stadsrummet påverkar inte endast trafiken utan även vilka aktiviteter som kan och får ta plats i området samt vilka individer som kan röra sig på platsen. Enligt vår mening är den problematiska aspekten för medeltida torg deras vanligen ojämna markbeläggning med antingen kullersten eller huggen gatsten. En

markbeläggning som är ojämn kan leda till balansproblem, snubbling och olyckstillbud, vilket kan göra att många

användare uppfattar underlaget som obekvämt och osäkert. Uniform markbeläggning som täcker i princip hela ytan av torget kan skapa problem inte enbart för personer med funktionsvariationer, äldre personer med rullator utan även för cyklister, personer med barnvagn samt personer med synnedsättningar. Enligt oss tillför även uteserveringarna ytterligare problem för besökare, eftersom de kan

expandera sin serveringsyta till en sådan utsträckning att torget känns för trångt. Även cykelparkeringar som expanderar under dygnets olika tider beroende på när torget är som mest aktivt kan skapa hinder för besökarna.

Kandidatarbetet utgår från kvalitativa metoder vilket innebär att forskningsdata utgår från information och insamling av empiriska data för att undersöka hur människor använder stadsmiljön (Groat & Wang, 2013). Anledningen bakom valet för kvalitativa metoder är att dessa bäst lämpar sig för att studera ett fenomen som både handlar om fysisk utformning och människors användning av den byggda stadsmiljön. Vi har skapat digitala enkäter och utfört medborgarintervjuer för att ta reda på deras åsikter om tillgänglighetsfrågor.

Det insamlade forskningsunderlaget har kompletterats med information från litteraturstudier samt digitala alternativ såsom artiklar, hemsidor med mera. För att analysera vårt forskningsunderlag har kandidatarbetet utgått från en induktiv analys, som innebär att data medger att skapa en teori om det studerade fenomenet. För att skapa ett trovärdigt empiriskt forskningsunderlag har flera parallella forskningsmetoder använts (ibid.). I detta kandidatarbete har fem huvudsakliga metoder använts:

• Bild- och videogranskning • Observationer

• Korta intervjuer • Enkäter

• Strukturerade intervjuer

2.1 b

ild

-

och

vidEogranSkning

Granskning av bild- och videomaterial är en viktig del i arkitektur- och designvetenskaper eftersom bilder, videos och ritningar presenterar historien, nutid men även

eventuella visioner för framtiden (Groat & Wang, 2013).

Därför har det varit nödvändigt för oss att undersöka de utvalda platserna med en bild- och videogranskning. Här har vi kunnat använda vår förvärvade kunskap om visualisering från AVK-programmet, bland annat perspektivlära, proportioner och avståndsbedömning. Vi har valt att analysera våra studerade platser dels som en platsupplevelse av det verkliga livet på torgen och som en virtuell upplevelse genom att studera ett fall med hjälp av internet. För att verifiera våra slutsatser från bild- och videogranskningen kontrollerade vi våra utgångspunkter genom att även studera våra verkliga fall med hjälp av fotografier, videor som jämfördes med tidigare besök på plats. Vi har utgått från tre kriterier under vår bild- och videogranskning (se tabell 1). Kriterierna vi fingranskade är: • Typ av markbeläggning

• Förekomst av sittplatser

• Förekomst av kontrast- och taktilmarkeringar

Bild- och videogranskningen jämförde flera bilder och videos från vårt utvalda referensprojekt för att få en klarare bild på hur platsen fungerar. Videoklippen granskades genom att välja ut specifika scener där de utvalda kriterierna förekommer, detsamma gäller urvalet av bilderna. De utvalda fingranskade bilderna och videoklippen är tagna från Viborgs kommun officiella hemsida samt Access City Award 2018 och 2019.

Granskningen fångade också in vilka objekt som finns på det studerade området, till exempel sittplatser samt hur staden är anpassad för personer med synnedsättningar utifrån valen för kontrastmarkeringar. Markbeläggningen är även en viktig aspekt att undersöka och granska gällande tillgänglighetsanpassningar, för att analysera potentiella lösningar till de utvalda svenska kommunerna.

Metod

Markbeläggning

Sittplatser

_{taktilmarkeringar}

Kontrast- och

Hur jämn är marken? Finns det arm- och ryggstöd? Vad för sorts kontrasmarkeringar finns

det?

Vilka material är den gjord av? Är gatumöblemanget multifunktionellt? Finns det plattor med upphöjd/nedfrästa ribbor eller upphöjda dobbar?

Finns det trottoarkanter/höjdskillnader? Är marken under möbeln jämn? Använder sig staden av olika färger för att underlätta stadsorienteringen?

Vilka färger och texturer finns det? På vilka sätt förekommer

kontrastmarkeringarna? Underlättar markbeläggningen

stadsorienteringen?

2.2 o

bSErvationEr

Observationer är en betydande del inom kvalitativa metoder. Observationer kretsar kring att analysera och dokumentera platsen utifrån de kvaliteter som finns och vad som sker på det studerade området (Kvale & Brinkmann, 2014). Det optimala för detta kandidatarbete hade varit att observera de utvalda platserna under ett flertal dagar och tidpunkter under dygnet. Vi hann observera Lilla Torg i Malmö under två dagar före pandemins uppkomst, men Mårtenstorget besöktes endast en gång under pandemin med grundsyftet att fotografera och observera platsen kort. Viborg har inte varit möjligt att besöka under detta kandidatarbete varför bild- och videogranskning fick ersätta observationerna. Vi observerade platsen utifrån: rörelser, flöden, vilka målgrupper som besökte respektive plats medåtanke om vädret och tiden under besöket.

Observationerna på Lilla Torg skedde i samband med korta intervjuer med några besökare för att ta del av deras åsikter och tankar angående utformningen på

respektive torg. Därav presenteras några sammanfattande rörelsemönster som utgår från rörelser och flöden för majoriteten av besökarna under respektive observation. Torgen observerades under cirka en timmes tid.

Vi observerade samma kriterier som för bild- och

videogranskningen, det vill säga: om markbeläggningen var anpassad för alla besökare i samband med kontrast- och taktilmarkeringar, om sittplatserna fanns på torget, vart de fanns samt om de hade arm- och ryggstöd. Observationerna kommer att redogöras genom

sammanfattande rörelsediagram utifrån observationerna på respektive torg. Diagrammen visar rörelse flödet för fotgängare och personer med funktionsvariationer som vi valde att kalla för förbipasserande personer, cyklister samt

Metod

Av svaren från Malmö bedömde vi efter granskning att 35 svar var användbara. Vi valde därför att utgå från 35 personer från respektive enkätundersökning för att få ett likartat antal respondenter. Vi uteslöt de respondenter som inte besvarade frågorna, där svarsalternativen var tomma eller att respondenterna skrev något icke-relevant utöver ämnet som frågorna behandlade.

Vi skapade två enkäter, en som var anpassad till Lilla Torg och en för Mårtenstorget. Grundfrågorna var desamma (se bilaga 2-3), däremot var varje enkät skräddarsydd med egna svarsalternativ för respektive torg. Svarsalternativen grundade sig på kvaliteterna som fanns på respektive plats. Vissa frågor hade en svarsruta där respondenten kunde uttrycka sitt svar oberoende av det förutbestämda svarsalternativet. Medan andra frågor hade svarsalternativ som respondenten kunde välja mellan samt en möjlighet till att skriva frivilligt gällande vad personen anser utöver de svarsalternativen som redan finns.

Enkäten avslutades med en fråga där respondenten fick uttrycka sig frivilligt utöver de frågorna vi redan hade ställt. Däremot har ingen fråga ställts angående definitionen och kunskapen bakom begreppet funktionsvariation, därav hade respondenterna en öppen tolkning för detta begrepp under enkätundersökningen. Nu i efterhand önskar vi att denna fråga hade varit en del av enkätstudien för att underlätta förståelsen och kunskapen bakom den insamlade datan. En erfarenhet från att använda enkäter via Facebook kan vara att respondenterna inte vill ge uppriktiga svar trots att enkäten är helt anonym. Detta gjorde att vi behövde göra en kritisk granskning av eventuella svar och utesluta svar om så behövs. En annan nackdel att använda digitala enkäter är bristen på informationen om att deltagaren verkligen har befunnit sig på den studerade platsen, till skillnad från korta intervjuer på plats där vi vet att deltagaren har en aning om det studerade områdets utformning samt fysiska aspekter.

Metod

2.3 k

orta

intErvjuEr

Korta medborgarintervjuer genomfördes i början av projektet i samband med observationer. De korta

intervjuerna skedde slumpmässigt med besökare på Lilla Torg före pandemins uppkomst. Det har däremot inte genomförts några korta intervjuer med besökarna på Mårtenstorget.

Intervjufrågorna för besökarna på Lilla Torg behandlade bland annat torgets anpassning för personer med

funktionsvariationer samt vad de själva ansåg om

torget, där tillkom ingen definitionsfråga för begreppet funktionsvariation. Det tillkom däremot skräddarsydda följdfrågor till respondenterna beroende på deras svar på intervjufrågorna (se bilaga 1).

2.4 E

nkätEr

Enkätstudien gjordes med hjälp av enkätverktyget SurveyMonkey med egna frågor. Den publicerades på ett flertal befintliga gruppsidor på den sociala plattformen Facebook Inc. Enkäten var åtkomlig under vecka 12-14, det vill säga aktiva i cirka två veckors tid. De befintliga Facebookgrupperna som enkäterna var

delade i var skapade för dem som bodde i respektive stad. Inläggen hade en tydlig beskrivning där målgruppen för enkätundersökningen var de som känner till samt har besökt respektive torg. Enkäten var konfidentiell och ingen personlig information behövdes. Frågor ställdes om kön och ålder men de var inte obligatoriska att besvara för att kunna delta i undersökningen. Detta är för att följa dataskyddsförordningens bestämmelser gällande GDPR (Datainspektionen, 2020).

Huvudsyftet med enkätstudien var att få svar utifrån ett medborgarperspektiv. Resultatet blev att 39 personer svarade på Malmös enkät och 55 personer svarade på Lunds enkät.

Metod

2.5 S

trukturEradE

intErvjuEr

De strukturerade intervjuerna innebär att vi som intervjuare styrde och bestämde följden av intervjufrågorna (Kvale, Brinkmann, 2014). Intervjuer har använts som en del av forskningsmetoden med experter från offentliga förvaltningar i Malmö stad och Lunds kommun som hanterar kommunala tillgänglighetsfrågor. Experterna som kontaktades inför denna studie valdes inte ut

specifikt, bortsett från Karolina Celinska från Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR) och Lillian Müller från Lunds kommun som vi kontaktade själva. Vi hade genom AVK programmet tidigare kommit i kontakt med dessa

personer. Frågorna har anpassats till varje expert (se bilaga 4-7).

Tjänstemannen från Malmö stad, Jens Karlsson, blev oss tilldelad efter att vi kontaktade kommunen, detsamma

gäller paraplyorganisationen Funktionsrätt Sverige där Emil Erdtman var vår kontaktperson. Intervjuerna med DHR och Malmö stad utfördes före pandemins uppkomst.

Anledningen till intervjuerna med Karlsson och Müller grundas på att ta reda på hur kommunerna ser på

respektive torg samt dess tillgänglighetsanpassningar. De utvalda experterna är kunniga inom tillgänglighetsfrågor i respektive stad samt organisation. Vi intervjuade

samordnaren för tillgänglighetsprogrammet Jens

Karlsson från Malmö stad. Lilian Müller som i grund är en tillgänglighetsrådgivare vid Lunds kommun. Idag är hon doktorand på Certec institut för designvetenskaper vid Lunds universitet.

För att få ett jämförande perspektiv, valde vi även att intervjua representanter från två

funktionshindersorganisationer som aktivt arbetar med tillgänglighetsfrågor. Representanten från organisationen Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR) är Karolina

Organisationen är politisk och religiöst obunden och har som mål att skapa ett samhälle utan rörelsehinder. Den andra organisationen är paraplyorganisationen Funktionsrätt Sverige som representerar flera olika

funktionshindersrörelsen. Paraplyorganisationen arbetar parallellt med ett flertal organisationer och med personer med funktionsvariationer samt deras anhöriga för att skapa ett samhälle som inkluderar alla. Intervjupersonen från Funktionsrätt Sveriga var industridoktorand Emil Erdtman, som även arbetar inom projektet Rätt från början. Projektet handlar om universell utformning och hur sådana processer kan genomföras. Rätt från början planeras att genomföras under åren 2019-2022.

Både DHR och Funktionsrätt arbetar med inkludering och tillgänglighet i den offentliga stadsmiljön, därför var det en självklarhet för oss att kontakta dem för att ta reda på deras perspektiv gällande tillgängligheten i de olika städerna.

2.6 F

orSkningSEtiSka

utgångSpunktEr

Vi har tillämpat god forskningssed för detta kandidatarbete, vilket innefattar granskning och behandling av personlig information eller respons på intervjun (Vetenskapsrådet, 2017).

Därav har vi som skyldighet att skydda uppgiftslämnare från trakasserier eller andra problem som kan uppkomma i samband med den vetenskapliga studien. Vetenskapsrådets etiska regler har fyra grundläggande principer:

information, samtycke, anonymitet, konfidentialitet. Dessa är etiska riktlinjer som skall följas vid en intervju, informationsprincipen innebär att vi som intervjuare ger en tydlig presentation till respondenten gällande vilka vi är och vad intervjun går ut på.

ställa första frågan tills vi avslutade samtalet, intervjuerna spelades in med en mobiltelefon. I detta fall spelade vi in Karlssons intervju som var ett personligt möte och skedde under 06.03.2020 och tog cirka 23 minuter på Malmö Stadshus. Celinskas intervju skedde via Facetime den 05.03.2020 och tog cirka 34 minuter, även denna intervju spelades in med en mobiltelefon.

Intervjuerna transkriberades efter inspelningen och skickades för godkännande till respektive person för att säkerställa att informationen är korrekt. Intervjuerna är inte transkriberade ordagrant, vi har utelämnat ord såsom skratt, pauser med mera för att skapa en helhetsbild för intervjupersonens svar.

Intervjuerna med Müller från Lunds kommun och Erdtman från Funktionsrätt Sverige övergick däremot till en

skriftlig intervju då den kommunala tjänstemannen och representanten svarade på intervjun digitalt via mejl. Därav tillkom ingen transkribering då vi utgick från svaret från mejlen direkt. Müllers svar skickades till oss den 25.03.2020 och Erdtmans svar skickades till oss den 14.04.2020.

För att fullfölja forskningsetiken valde vi att skicka den senaste utkastet av detta kandidatarbete innan slutinlämningen till alla våra kontaktpersoner. Med anledningen att säkerställa att vi har uppfattat dem rätt samt använt korrekt citat och utdrag utifrån deras svar, men även deras personliga information. Därefter korrigerade vi det kontaktpersonerna önskade.

Samtycket kretsar kring både material lagringen och användningen av personuppgifterna, det vill säga att personen i fråga måste ge sitt samtycke för att vi ska kunna använda personens svar eller personuppgifter i

detta kandidatarbete. Vilket anger att uppgiftslämnare skall tillfrågas om personen i fråga samtycker att exempelvis spela in intervjun, för att därefter transkribera den. Ett samtycke skall även tillämpas gällande att nämna uppgiftslämnarens namn och sysselsättning, med tanke på att personen har rätt till anonymitet när hen deltar i en intervju. Det är upp till respondenten själv att vilja dela med sig av sitt namn eller annan personlig information.

Konfidentialitet är en allmän förpliktelse som förbjuder att sprida information som vi som intervjuare har fått förtroendet till, vilket i sin tur är skydd mot att ingen obehörig får ta del av informationen om det så önskas (Vetenskapsrådet, 2017). Förutom Vetenskapsrådets (2017) information gällande forskningsetiken, var vi väldigt måna om att följa GDPRs bestämmelser (Datainspektionen, 2020) angående kontaktpersonernas godkännande gällande att nämna deras namn, sysselsättning samt deras svar i form av utdrag och citat i vårt kandidatarbete. Vilket de godkände och tillät oss att använda den informationen vi behövde för att genomföra denna studie.

För att följa forskningsetiken började vi konversationen med att berätta vilka vi är, att vi är två studenter från Malmö universitet samt varför vi utförde intervjun. Detta gäller både de korta intervjuerna och de strukturerade intervjuerna. De korta intervjuerna blev däremot anonyma eftersom det var det som våra respondenter önskade. Våra kontaktpersoner medgav att fick använda deras namn, organisation samt sysselsättning. Innan vi påbörjade intervjufrågorna frågade vi kontaktpersoner om deras samtycke att kunna spela in intervjun vilket de var okej med, vi började inspelning från och med att vi började

Metod

Nedan definieras sju begrepp varav fem nyckelord som är särskilt viktiga för detta kandidatarbete. Dessa begrepp kommer att nämnas och analyseras ett flertal gånger samt diskuteras i detta kandidatarbete. Begreppen används ofta inom diskussionen om tillgänglighet och inkludering.

A

Den vedertagna och allmänt accepterade definitionen av användbarhet, på engelska usability, innebär att något specifikt nyttjas och uppnår sitt mål för att kunna bli funktionellt och inkluderande för en mångfald (ISO, 2018). Detta kan innebära alltifrån en produkt, tjänst eller ett system som används kontinuerligt för att i sin tur utöka bland annat effektiviteten i det specifika användningsområdet. Användbarhet kan innebära alltifrån en förutsättning för att skapa ett hållbart samhälle

till datorprogram med ett användbart system (ibid.). Användbarhet kan kopplas samman med andra termer såsom social hållbarhet, inkludering och tillgänglighet. Människor skall kunna nyttja något som klassas som

användbart. Vissa stadmiljöer kan brista i sin användbarhet i praktiken, då de inte kan nyttjas på ett “korrekt” sätt enligt dess förutbestämda mål (ibid.).

Användbarhet har flera definitioner beroende på ämnet begreppet appliceras på. Gällande den byggda miljön innebär användbarhet hur funktionell, säker och tillgänglighetsanpassad stadsrummet är för alla besökare (ISO, 2011). En oanvändbar stadsmiljö innebär att

besökare och medborgare inte kan nyttja rumsligheten på ett funktionellt sätt därav påverkas inkluderingen och tillgängligheten i den byggda stadsmiljön.

F

Funktionsvariation innefattar personer med

funktionsnedsättningar i form av rörelsehinder eller synnedsättningar. Funktionsvariation kan vara svårt att förklara eftersom begreppet inte finns i Socialstyrelsens termbank. Därför blir det enklare för oss att förklara begreppet funktionsnedsättning istället, för att utöka förståelsen inom detta ämne.

Funktionsnedsättning innebär att personen har en nedsatt fysisk eller kognitiv förmåga att utföra något vare sig det är fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. Det innebär att en person hindras från utövningen av vardagliga aktiviteter. Funktionsnedsättning kan även uppstå till följd av någon sjukdom eller skada, både när det gäller en fysisk- eller psykisk skada (Socialstyrelsen, 2007). En synnedsättning innebär att personen har någon form av synskada.

Funktionsnedsättningar är fysiska och kognitiva nedsättningar av förmågor som innebär att personen kan ha svårt att exempelvis balansera eller använda sina ben eller armar. Därför kan ett förflyttningshjälpmedel som en rullstol hjälpa vid ett sådant hälsotillstånd, det stödjer personens behov i vardagen. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, även kallade för psykologiska funktionsnedsättningar kan innebära svårigheter i det sociala samspelet, exempelvis syndromen autism. Intellektuella funktionsnedsättningar kan innebära

svårigheter att bland annat bearbeta information vilket i sin tur innebär att personen behöver längre tid på sig att förstå och lära sig nya saker. (Persson, 2013)

Definitioner och begrepp

i

Detta är ett av huvudbegreppen i arbetet som har flera innebörder. Kortfattat handlar det om människors lika värde i samhället samt möjlighet till delaktighet i det omgivande samhället, vare sig det handlar om att ha rätten att sitta vid en skolbänk eller möjligheten att fika på ett torg. Inkludering syftar på att utgå från

människors behov och rättigheter i ett samhälle så att ett tillgängligt stadsrum skapas och som kan välkomna en mångfald av människor. Detta begrepp hänger också ihop med begrepp som social hållbarhet, användbarhet och tillgänglighet. Enligt Steinholtz är inkluderingen en viktig aspekt i funktionshinderspolitiken för att kunna utveckla stadsplanering och social hållbarhet i samhället. Genom medborgardialoger kan aktörer såsom kommuner eller organisationer ta del av medborgarnas åsikter, funderingar och behov för att kunna skapa något användbart och

värdefullt, vilket i sin tur bidrar till ökad inkludering i den byggda stadsmiljön. (Steinholtz, 2020)

Funktionshinderspolitiken som utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsvariationer betonar vikten av de rättigheter som personer med funktionsvariationer har i samhället. Ett flertal områden omfattas av politiken, exempelvis utbildningspolitiken eller arbetsmarknadspolitiken (Regeringskansliet, 2020a).

s

(t

)

I boken The Concise Townscape skriven av Gorden Cullen (1961), beskrivs begreppet townscape som vi har valt att översätta till stadsmiljö (Cullen, 1961). Detta begrepp

omfattar stadens olika delar i samband med dess användning, begreppet används i studien kontinuerligt då vi just fokuserar på hur bland annat stadsmiljön används. Författaren skriver att staden består av en relation mellan människorna och

miljön omkring dem, vilket omfattar bland annat naturens olika element, byggnader samt trafikflöden genom bebyggelsen.

Sådana faktorer tyder på att en relation kan bildas mellan människorna i staden och stadsrummet (ibid.).

Cullen (1961) skriver att majoriteten av städerna har

gamla anor som gör det självklart att de flesta byggnader, strukturer och fasader inte är identiska eller lika varandra då tillbyggnationerna och renoveringarna har skett under olika tidsepoker med olika arkitektoniska och estetiska stilideal (ibid.). Detta kan skapa en slags förvirring och ge ett oestetiskt uttryck. Trots de varierande uttrycken som byggnaderna speglar ger de staden en karaktär, stadsmiljön bidrar till stadens identitet. Genom att ta hänsyn till den befintliga bebyggelsen och genom att anpassa den till de olika behoven individer som nyttjar området kan ha, bidrar stadsplanerare och designers till att en inkluderande miljö skapas (ibid.).

s

Hållbarhet i staden kan delas in i tre delar: ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet samt social hållbarhet. Delarna bidrar till att staden är i ständigt förändring. Alla tre delarna är lika viktiga för att en stad skall bli mer hållbar, inkluderande och anpassningsbar. För att kunna undersöka problemet utifrån ett medborgarperspektiv kommer vi användas oss utav begreppet social hållbarhet. Detta begrepp hänger ihop med övriga centrala begrepp för arbete såsom tillgänglighet, användbarhet och

inkludering.

Forskargruppen Centrum för social hållbarhet, även kallad för CSS, finns vid Karolinska institutet (2019). Gruppen arbetar med att utveckla och anpassa stadsmiljön med fokus på människors behov. Forskaren Anneli Claeson (2019) skriver att inom den forskning som CSS bedriver, så klassas social hållbarhet som en fördjupning av människors samverkan med stadsmiljön, den fokuserar bland annat på människors beteende (Claeson, 2019).

Den sociala hållbarheten bidrar till att främja människors medkänsla till sina medmänniskor. Medkänslan skapar

positiva effekter på både kreativitet och produktivitet. (ibid.) Enligt Folkhälsomyndigheten (2018) uppstår social

hållbarhet i ett jämställt och jämlikt samhälle som

erbjuder lika villkor för alla människor. För att människors lika värde skall kunna stå i centrum behöver vi känna tillit och förtroende till varandra samt vara delaktiga i samhällsutvecklingen. Detta sammanfaller även med grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter. Social hållbarhet en viktig aspekt som påverkar

tillgänglighetsanpassningar och inkludering av alla

människor i stadsmiljön. Det är viktigt att alla människor får ett vi-tänk när de utformar offentliga rum eftersom så många som möjligt skall kunna ta del av stadsrummet (ibid.).

t

Tillgänglighetens grunddefinition enligt Boverket (2019) är att tillgänglighet syftar till

“att så många som möjligt ska kunna

delta i samhället på lika villkor.”

(Boverket, 2019).

Detta innebär att alla människor, oavsett etnicitet, ålder, sexualitet eller funktionsvariation skall kunna använda det offentliga stadsrummet utan några hinder (ibid.). Detta begrepp hänger ihop med huvudbegreppen social hållbarhet, användbarhet och inkludering. Det

gemensamma draget för huvudbegreppen är att de kretsar runt likvärdighet mellan människor, allas lika värde och att få existera på lika villkor.

Enligt FN:s konventionen nr. 26 om lika rättigheter för personer med funktionsvariationer syftar tillgängligheten på att alla människor oavsett funktionsvariation skall

få möjlighet till lika grad av delaktighet i samhället

Tillgänglighet motverkar utanförskap och därmed undviks exkluderingen (FN:s konventionen nr. 26, 2009).

s

(w

)

Detta begrepp kan översättas till stadsorientering, vilket kretsar kring att människor skall kunna vägleda och orientera sig självständigt i ett offentligt stadsrum med avsaknad från hinder enligt arkitekturteoretiker Yves Fidalgo Falguro (Falguro, 2010). Begreppet kan kopplas till en persons kognitiva förståelse av en stadsmiljö som får en att tänka på vägen från sin position till sin utvalda destination. Hög grad av stadsorientering gör staden mer flexibel och användbar då den synliggör eventuella användningsområden i det offentliga rummet.

Stadsorientering kan vara fysisk i form av markbeläggning eller andra fysiska element. Dessutom kan stadsmiljön vara orienterande utifrån den psykiska delen, vilket i sin tur kan innebära rumsliga signaler som skapar hågkomster för användare och kan påverka användarens olika

sinnestillstånd, till exempel valet av färg på möblemang, trappor, symboler eller liknande. Detta begrepp kopplas ihop med miljöpsykologi som innebär hur människor

samspelar med det byggda stadsrummet genom sin dagliga användning (ibid.).

Stadsorientering är något vardagligt, men det kan vara ett problem om många offentliga stadsrum saknar tydlig orientering för personer med olika funktionsvariationer. Detta kan vara en form av designproblem som kan åtgärdas genom grafisk kommunikation till olika användare. Detta är även en del inom universell utformning för att utöka tillgängligheten skriver arkitekturforskaren Romedi Passini i sin artikel Wayfinding design: logic, application and some thoughts on universality (Passini, 1996).

Definitioner och begrepp

Passini beskriver att stadsorientering i en stadsmiljö beror på tre processer som individen går igenom. Den första processen handlar om bearbetning av ny information samt sammankoppling av de nya intrycken till redan inlärd kunskap och erfarenheter.

Den andra processen kretsar kring personens

beslutsfattande samt planering med den information som individen har lärt sig. Den tredje processen som sker under stadsorienteringen är en omformning av kognitiva planer till fysiskt handlande, det vill säga att gå från en punkt till en annan. Passini menar att dessa processer resulterar i en lyckad navigering till den avsedda destinationen (LeMeur, Mandel, 2017).

De utvalda begreppen är som nämnts tidigare mycket viktiga inom detta kandidatarbete. Definitionerna för de utvalda begreppen, främst nyckelorden, kommer underlätta förståelsen av arbetets innehåll samt vad den vetenskapliga studien syftar på. Urvalet av begreppen grundar sig på bland annat teorin och den resterande informationsinsamlingen i form av bland annat forskningar och litteratur där de begrepp oftast förekom.

Nedan beskrivs de vetenskapliga arbeten och övrig litteratur, inklusive lagstiftning och regelverk, som vi har valt ut då vi ser att de kan öka vår förståelse för området för studien. De dokumenten som kommer beskrivas under denna rubrik kretsar kring tillgänglighetsanpassningar och potentiella lösningar till vardagliga problem som personer med funktionsvariationer kan stöta på under vardagen. De lagstiftningarna och regelverk som nämns under denna rubrik gäller innanför Sveriges gränser.

4.1 t

Eori

om

männiSkan

,

miljön

och

FunktionSvariation

Under vår informationssökning till vårt kandidatarbete hittade vi en undersökning som handlar om

tillgänglighetsfrågor som vi valde att fördjupa oss inom. Undersökningen är från Göteborgs universitet och

har titeln Tillgänglighet och verksamhet i vardagens stadsmiljöer från 2010, arbetet är skrivet av Lina Lo Gillefalk. Det är ett kandidatarbete som beskriver hur den allmänna stadsmiljöns utformning är anpassad för människor samt ifall olika stadsmiljöer är tillgängliga för alla individer. Arbetet fokuserar på hur bland annat affärer, kiosker, caféer med mera är anpassade för personer med funktionsvariationer (Gillefalk, 2010).

Författaren betonar även dilemmat av att bevara de kulturella och historiska värdena inom stadsmiljön, med syftet att utöka tillgängligheten i staden. För att stärka sina argument samt åsikter använder sig Gillefalk av ett antal lagar samt regelverk som bör följas vid utformningen samt anpassningen av den byggda stadsmiljön. För att skapa en miljö som skall vara anpassad och inkluderande för mångfalden av personer som kommer att finnas på de använda ytorna, skall åsiktstagande vara en prioriterad del under stadsplaneringen (ibid.).

Det vi tar med oss i vårt arbete från Gillefalks

kandidatarbete är ett styrande exempel på att staden inte alltid är anpassad för alla trots de regelverk och lagar som finns. Gillefalks synpunkter är betydelsefulla för oss då hon behandlar ett liknande tema som vi och även anför liknande synpunkter på ett liknande problem. Författarens uppfattningar är klara och liknar våra slutsatser om

att tillgänglighet bör ses som ett krav och inte som ett alternativ.

4.2 t

EoriEr

om

användbarhEt

och

tillgänglighEt

Avhandlingen Arkitekturens territorialitet : till en

diskussion om territoriell makt och gestaltning i stadens offentliga rum (2004) av Mattias Kärrholm kretsar runt att belysa arkitekturens roll i den byggda miljön samt dess territorier såsom exempelvis cykelvägar, parkeringsrutor och serveringar. Kärrholm behandlar även begreppet territorialitet. Begreppet innebär en maktutövning, i detta fall har samhället kategoriserat människor samt deras användning av det offentliga stadsrummet. Det vill säga att samhället har använt en strategi som delat upp och disciplinerat människor i olika maktnivåer, därav har vissa målgrupper blivit exkluderade från användningen av den byggda stadsmiljön. Syftet med Kärrholms

(2004) avhandling är att ta reda på hur den territoriella maktutövningen och den arkitektoniska gestaltningen fungerar i praktiken. Författaren har undersökt dessa

aspekter med syftet att identifiera territoriella fenomen och konkreta svar för att utöka tillgängligheten samt undersöka de territoriella aspekterna på stadens gator och torg.

Dessutom har Kärrholm fokuserat på tre torg i Lund, varav en av dem är Mårtenstorget som detta kandidatarbete även studerar (ibid.).

Kärrholm (2004) studerade Mårtenstorget utifrån en territoriell aspekt, som innebär maktutövning i

stadsrummet. Författaren studerade Mårtenstorget under år 2003. Redan då var torghandeln och parkeringarna

igång på torget. Det är en stor andel människor som nyttjar torgets ytor, allt från bilister, förbipasserande, säljare och konsumenter. Enligt Kärrholm omfattar Mårtenstorget ett strategiskt territorium, vilket innebär att det finns tydliga stråk med tydlig användning på torget. Mårtenstorget är uppdelat på ett tydligt sätt skriver Kärrholm, därför är

besökarna medvetna om när och vart de skall besöka torget för att nyttja den utifrån deras behov och önskemål (ibid.). Torget har även fått kritik för dess cyklister som cyklar tvärs över torget istället för att cykla på de förutbestämda cykelvägarna. Under dygnets alla tidpunkter är

Mårtenstorget aktiv skriver Kärrholm, vilket gör torget

flexibelt och användbart trots dess sammansatta aktiviteter, därav är torget inriktad på samspel mellan olika människor samt med olika sysslor (ibid.).

Avhandlingen är särskilt intressant eftersom den behandlar Mårtenstorget under år 2003, därav är det intressant att applicera Kärrholms begreppsbeskrivning av territorialitet på Lilla Torg samt på Mårtenstorget idag, under år 2020. I boken Universal Design: Creating Inclusive Environments (2012) beskriver författarna Steinfeld och Maisel

begreppet Universal Design samt hur den speglas i verkligheten. Den svenska översättningen av begreppet kommer att vara universell utformning. Författarna nämner hur användningen av tankesättet som kretsar kring tillgänglighet och inkludering påverkar den byggda miljön samt hur tillgänglighetsåtgärder kan inkorporeras i stadsplanering för att skapa en mer inkluderande miljö. Vikten av det sociala engagemanget i den byggda miljön genomsyrar hela boken samt hur definitionen av universell utformning har utvecklats under tidens gång.

Steinfeld och Mailsel (2012) beskriver begreppet

universell utformning som en designpraxis som varit en viktig del sedan modernismen och stannat sedan dess i stadsplaneringen för att göra staden mer tillgänglig för mångfalden. Unversell utformning innebär med andra ord flexibla och kreativa lösningar. Konceptet att skapa en tillgänglig människocentrerad stad för allmänheten har utvecklats sedan 60-talet och med tiden har det anpassats och omformats beroende på behovet. Idén bakom universell utformning är att sammankoppla de sociala behoven

som uppkommer bland invånarna och utformningen av de arkitektoniska aspekterna av staden. Målet är att den byggda miljön skall vara anpassad för människor och inte vice versa (ibid.).

Universell utformning är ett begrepp som kan framkomma i olika variationer men begreppets grunddefinition är att skapa tillgängliga och anpassningsbara lösningar som kan nyttjas av mångfalden. Författarna skriver att observationer är en viktigt del för att adaptera lösningar som främjar inkluderingen i den byggda stadsmiljön, för att lösa ett problem är det betydligt att förstå orsaken som skapar hindret. Lösningar kan inte appliceras

förrän det problematiska området har analyserats samt observerats. För att se om den valda lösningen med universell utformning i baktanken fungerar, är det viktigt att observera hur allmänheten kommer svara på de nya anpassningarna (ibid.).

Teori

I vår vetenskapliga studie som behandlar just

tillgänglighets- och inkluderingsaspekterna på medeltida torg är vikten av en anpassad miljö för olika målgrupper väldigt central. Även det sociala engagemanget är en viktigt del i vår studie då de studerade platserna är väldigt populära mötesplatser i städerna. Torg såsom i detta fall Lilla Torg och Mårtenstorget vill skapa mycket aktivitet då det finns ett flertal verksamheter som omringar torgytorna.

4.3 a

ccESS

c

ity

a

ward

Access City Award, med förkortningen ACA, är en årlig prisutdelning som organiseras av Europakommissionen i samverkan med European Disability Forum inom ramen för EU:s funktionshinderstrategi 2010-2020 (EASPD, 2020). Den europeiska funktionshinderstrategin 2010-2020 syftar till att främja ett barriärfritt Europa och att anpassa städer för att undvika hinder och utformningsproblem. Målet är att alla människor skall känna sig inkluderade i samhället på lika villkor (Europa kommissionen, 2020).

Denna prisutdelning skapades för att öka medvetenheten om personer med funktionsvariationer och deras rättigheter till ett hinderfritt samhälle samt för att öka inkludering i samhället. Städerna med mer än 50 000 invånare som främjar inkluderingen samt tillgänglighetsanpassningar och har konkreta framtidsplaner som syftar på

ytterligare förbättringar av den byggda miljön kan delta i prisutdelningen (EASPD, 2020).

4.4 r

EgElvErk

En viktigt punkt för oss inom vårt kandidatarbete är att grunda vår vetenskapliga studie utifrån ett flertal regelverk och lagar som styrker våra argument och påståenden om att tillgänglighet är ett krav och inget alternativ. Sedan år 2009 är Sverige juridiskt bunden till FN:s konvention som behandlar bland annat rättigheter och krav för personer med funktionsvariationer. Regelverken i konventionen

syftar på att eliminera vardagliga hinder, dessa hinder skall uteslutas genom att skapa mer tillgänglighetsanpassade miljöer, utöka den sociala involveringen samt genom att underlätta utföranden av vardagliga aktiviteter för personer med olika funktionsvariationer. Kommande information om FN konventionens artiklar och Sveriges internationella överenskommelser nummer 26 är tagen från Utrikesdepartementet (2009).

Vi vill lyfta fram några artiklar ur konventionen som är särskilt viktiga för denna studie, det vill säga artikel 2, 5, 8 och 9. Artikel 2 beskriver kommunikation i dess olika former bland annat språk, textning medel och format för kommunikation samt tillgänglig information- och kommunikationsteknik med mera. Artikeln betonar även språk i talande, tecknande och andra former. Universell utformning är också en aspekt som nämns under denna artikel, utformning av bland annat miljöer, produkter, tjänster med mera skall etableras på det sätt så alla

människor oberoende funktionsvariation skall kunna nyttja det offentliga stadsrummet, utan att uppleva problem eller hinder (Utrikesdepartementet, 2009).

Artikel 5 berör frågan om jämlikhet och icke-diskriminering. Denna artikel förbjuder bland annat diskriminering i all dess form mot personer med funktionsvariationer samt kräver att åtgärder som motverkar diskriminering skall påskyndas för en jämlik rättighet för alla människor (ibid.).

Artikel 8 berör frågor angående medvetandegörande om situationen för personer med funktionsvariationer. Denna regel kräver bland annat omedelbara och effektiva åtgärder i situationer där diskriminering och tillgänglighet i olika miljöer kan ifrågasättas, denna regel gäller hela samhället och individer inom olika samhällsnivåer för att respektera deras rättigheter och värdighet. I artikeln nämns även att metoder och åtgärder skall omedelbart tas i verkan för att bekämpa fördomar och stereotypa uppfattningar med avseende på personer med funktionsvariationer, däribland opinioner som kan skapas på grund av ålder, kön, etnicitet och sexualitet. (ibid.).

Vi valde även att grunda våra åsikter och stödja våra argument med informationen som nämns i FN:s konventionens artikel 9. Denna artikel omfattar regelverk och ställer krav angående tillgänglighet för personer med funktionsvariationer. I artikeln nämns att ändamålsenliga åtgärder skall säkerställas för att skapa en miljö där alla personer med funktionsvariationer skall ha tillgång till all sorts aktivitet, det vill säga: all fysisk miljö, information, kommunikation och transport. Dessa tjänster skall vara tillgängliga oberoende vart än personer befinner sig i samhället och den byggda stadsmiljön (ibid.).

Våra argument och påståenden kommer vi även styrka med Plan- och bygglagen kap. 8, 1 § samt kap. 8, 9 §. Dessa lagar kräver att byggnader och allmänna stadsrum skall vara anpassade för personer med eller utan rörelse och orienteringsförmågan (Boverket, 2020).

Vi valde även att utgå ifrån Boverkets författningssamling BFS 2011:5 ALM 2. Dokumentet är:

“

Boverkets föreskrifter och allmänna råd

om tillgänglighet och användbarhet för

personer med nedsatt

rörelse- eller orienteringsförmåga på

allmänna platser och inom områden för

andra anläggningar än byggnader

”

(BFS 2011:5 ALM 2)

kopplingen av som tidigare nämnt Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) till byggandet är genom bygglagstiftningen inte bara i Sverige utan även i de flesta europeiska länderna, konventionen betonar vikten av mänskliga rättigheter för alla individer och behandlar anpassningen av ytor i till exempel städer (United Nations, 2020).

Vi kommer använda oss av hela dokumentet men främst av 6 §, 7 § och 15 §. Paragraf 6 betonar vikten av en anpassad utformning för alla människor, paragrafen 7 behandlar gångytor och beskriver att gång ytorna skall vara jämna, fasta samt halkfria och inte skapa svårigheter för personer med funktionsvariationer att ta sig genom. Paragraf 15 omfattar sittplatser och deras utformning, där nämns även att sittplatserna som exempelvis bänkar skall ha arm- och ryggstöd samt vara anpassade för personer med funktionsvariationer.

Teori

Re s u ltat

Malmö Centralstation Lilla Torg

Figur 1. Karta över Malmö. Ej skalenlig

Re s u ltat

I detta avsnitt presenteras platsbeskrivningar av de två utvalda torgen med tillhörande enkät- och intervjuresultat. I avsnittet finns även intervjuer med kommunala tjänstemän i Malmö och Lund. Intervjuer med representanter från funktionshindersorganisationer DHR och Funktionsrätt Sverige presenteras också i detta avsnitt. Analyser av förebildliga exempel på tillgänglighetsanpassningar av medeltida torg ingår i avsnittet med potentiella lösningar för de studerade fallen. Lösningarna är framtagna från staden Viborg i Danmark.

5.1 F

allbESkrivningar

Mårtenstorget i Lund är ett självklart val att ställa mot Lilla Torg i Malmö, trots att torget i Malmö inte har genomgått anpassningsåtgärder för tillgänglighet sedan tidigare till skillnad från Mårtenstorget. Däremot anses Mårtenstorget fortfarande inte vara tillgängligt för vissa målgrupper. Motsättningen skapar den problematik vi vill utreda och hitta möjliga åtgärder som skall kunna skapa ett mer

inkluderande stadsrum som är anpassat för en mångfald av användare. Nedan presenteras även observationsresultatet från de studerade platserna.

5.1.1 F

all

i

, l

illa

t

org

i

m

almö

Malmö stad är Sveriges tredje största stad. Malmö är också en studentstad på grund av Malmö Universitet, tidigare kallad Malmö högskola som invigdes år 1998. Malmö har en lång historia som går tillbaka till 1100-talet då staden anlades som en kyrkby. Under historiens gång blev

staden viktigare än stiftsstaden Lund, som grundades som biskopssäte under 900-talet. Malmö har en arkitektonisk blandning av gammal och ny bebyggelse.

Äldre stadsdelar som gamla staden där Lilla Torg är placerat i har inte förändras eller moderniserats gällande bebyggelsen, till skillnad från exempelvis

Västra Hamnen som bebyggdes och utvecklades från ett industriområde. Flera delar av staden har även utvecklats under genomförandet av 1960-70-talets miljonprogram, exempelvis stadsdelen Rosengård (Malmö stad, 2019a).

Figur 2. Planritning av Lilla Torg. Skala 1:600

10 0 10 20 30 m Skala 1:600

Kullersten

Övriga byggnader

Bänkar

Brunn

Växtkrukor

Smågatsten

Storgatsten

Uteserveringar

Marknad

Granithällar

Kullersten

Övriga byggnader

Bänkar

Växtkrukor

Smågatsten

Storgatsten

Uteserveringar

Brunn

Re s u ltat

Lilla Torg kan idag uppfattas som sinnebilden av ett

modernt mattorg med byggnader med olika arkitektoniska drag som går tillbaka till 1590-talet då torget tillkom.

Torget är placerat i de äldsta delarna av Malmö. Lilla Torg har en rektangulär form och är cirka 2 650 m² (Malmö stadsatlas, 2020). Den är omgärdad av olika matserveringslokaler i form av restauranger, barer och caféer som nyttjas året om (se figur 2).

Uteserveringar på torget för respektive serveringslokal finns under vår- och sommarhalvåret. Lilla Torg omges även av mindre och större butiker med ett flertal medarbetare och besökare. Torget är målpunkten för sex gatuanslutningar, varav en är mot Stortorget medan de andra är mot

Skomakaregatan, Larochegatan, Hjulhamnsgatan, Landbygatan och Mäster Johansgatan. Lilla Torg är en mötesplats och en samlingspunkt för många malmöbor och andra besökare, den kan både vara en förbipassage för många förbipasserande samt en knutpunkt för andra. Lilla Torg har även valts till “Årets mötesplats” under år 2002 av föreningen “Svenska stadskärnor” (Malmö stad, 2019b).

Lilla Torg har en lång historia bakom dagens utformning och utbud av tjänster runt torget. En saluhall tillkom under 1900-talet, skapad av den svenska arkitekten Salomon Sörenson. Efter många års aktivitet revs saluhallen som var placerad i mitten av torget år 1965 och den kvarstående formen av torget finns tills idag.

Under året 1995 omformades markbeläggning på torget för att underlätta placeringen av uteserveringar. Små- och storgatsten användes till att jämna ut marken på torgets yttersta delar från de tidigare kullerstenarna som täckte hela ytan, däremot kvarstår större partier av kullersten i mitten av torget med ett korstråk av storgatsten (se figur 4). Under utformningen av torget tillkom även

gatubelysningen som är monterad längs med de yttersta gångstråken av torget för att utöka tryggheten i området. Fler träd planterades också för att göra det visuella

uttrycket mer attraktivt för besökarna. Även offentliga

bänkar samt stora växtkrukor tillkom på torget (Malmö stad, 2019b).

Figur 3. Lilla Torg den 06.02.2020. Tagen av Pawel Boguslawski Figur 4. Materialbeskrivning av Lilla Torg. Ej skalenlig 1 3 2 1. Smågatsten 2. Storgatsten 3. Kullersten 10 0 10 20 30 m Skala 1:600 Kullersten Övriga byggnader Bänkar Brunn Växtkrukor Smågatsten Storgatsten Uteserveringar Marknad Granithällar 24