mårtEnStorgEt
För att skapa en god stadsorientering som gör att staden och den efterfrågade stadsmiljön är lätt att uppleva, men samtidigt är användbar, krävs ett välplanerat projektunderlag. Användarna skall vara i fokus, medborgardialoger med syftet att ta reda på medborgarnas perspektiv, värderingar och önskemål skall komma i akt till verkligheten. Just för att inte skapa någon exkludering i det verkliga livet behöver användarna vara med redan från start, eftersom vem vet bättre än de faktiska användarna av staden?
Enligt vår mening anser vi att bilparkeringen på
Mårtenstorget skall begränsas för att ta mindre torgyta som i sin tur kommer ge mer plats för andra aktiviteter. Detta bör göras med syftet att skapa en mer organiserad struktur för torgens användning. Denna förändring
kommer även att ge en möjlighet till att flera offentliga sittplatser skall kunna monteras på den centrala delen av Mårtenstorget, då mer plats kommer att ägnas framförallt till förbipasserande personer. Vad gäller Lilla Torg anser vi att marken är den primära problematiken gällande tillgängligheten, därav bör den jämnas ut likt Viborgs tillgänglighetsanpassningar. Detta kommer möjliggöra att fler personer skall kunna besöka torget utan att uppleva hinder och besvärliga problem. Flera offentliga sittplatser med arm- och ryggstöd bör även monteras på torget.
Di s ku s s i o n
Nedan presenteras våra sammanfattande tankar kring tillgänglighetsåtgärder där vi sammankopplar
teoriavsnittet med de slutsatser vi tog från våra fallstudier, enkätundersökningar och intervjuer. Detta avsnitt kommer att styrka våra påstående och argument genom att
inkludera de utvalda regelverk och litteratur som även behandlar tillgänglighetsämnet. Sammantaget besvarar vi här våra forskningsfrågor.
7.1 tillgängligt, Ett
krav
ingEt
altErnativ
Våra observationer och ansalyser av två medeltida torg hjälpte oss att hitta potentiella lösningar som kan appliceras på torgytor i medeltida stadsrum. Analysen av det europeiska referensprojektet gav oss kunskapen om hur en stad kan hantera den problematik och de hinder som kan uppstå vid bevarande av kulturhistoriska värden i samband med tillgänglighetsåtgärder på torgytor.
Det framtagna observationsprotokollet (se figur 1) som användes under bild- och videogranskningen för att ta reda på vilka kvaliteter de två studerade torgen saknar kan även användas som ett underlag för kommunernas tillgänglighetsanpassningar och utformningar av offentliga stadsrum. Vi anser att observationsprotokollet kan ge
riktlinjer på de kvaliteter som hämmar inkluderingen av målgrupper. Genom att kommunerna använder sig av denna mall kan de på ett enkelt sätt kontrollera om stadsrummen är anpassade för alla besökare och användare av den byggda stadsmiljön.
Genom att prioritera kommunikationen mellan
stadsplanerande organisationer och medborgare, som är de faktiska användarna av staden kan ett flertal lösningar tas fram. Även nya hinder kan upptäckas som tidigare inte
Användningen av samma material som finns i den redan befintliga bebyggelsen av stadsmiljön kan bidra till att de kulturhistoriska värden och visuella uttrycken behålls och att förändringar smälter ihop med den arkitektoniska stilen som redan är etablerad.
Att skapa inkluderande och tillgängliga miljöer bör vara en prioritering inom stadsutvecklingsplaner. Vi antog tidigt att markbeläggningen och möblemang på torgen kan vara problematiska för vissa målgrupper. Genom att anpassa
markbeläggningen, möblemang samt göra stadsorienteringen enklare för personer med synnedsättningar och andra
funktionsvariationer. God stadsorientering skapas med hjälp av ledstråk och kontrastmarkeringar, dessa förbättringar bidrar till att stadsrummen kommer att användas av fler målgrupper. Detta utfall besvarar vår första forskningsfråga: Vilka omgivningsfaktorer hämmar målgruppers inkludering på torgytor i den byggda stadsmiljön?
De intervjuade representanterna från
funktionshindersorganisationer påpekade vikten av att hålla sig till regelverk och riktlinjer för god tillgänglighet för att skapa inkluderande och välkomnande stadsrum för alla. De utpekade regelverken i teoriavsnittet ger riktlinjer på hur städerna kan anpassas för alla människor, för att alla individer skall kunna utöva den grundläggande friheten utan att
uppleva några problem eller hinder. Tydliga mål angående vilka förändringar som bör prioriteras i staden kan vara svårt att uppnå, eftersom det finns många samhällsproblem som sammanfaller och som en kommun måste lösa för att göra staden mer hållbar inom alla aspekter. Experterna informerade oss att kulturhistoriska värden kan bidra till att vissa tillgänglighetslösningar kan vara svåra att genomföra för att inte förlora stadens karaktär. Vi anser att det alltid finns sätt att göra ett stadsrum mer inkluderande genom universell utformning och tillgänglighetslösningar som genomfördes bland annat i staden Viborg.
Di s ku s s i o n
7.2 viktEn
av
inkludEring
Steinfeld och Maisel (2012) nämner att universell
utformning är en aspekt som bör tas fram i ett tidigt skede under stadsplaneringen (Steinfeld & Maisel, 2012). Kreativa och multifunktionella möbler, ytor med flera aktiviteter samt anpassningar efter målgruppens behov kan skapa en inkluderande miljö för alla besökare. Att utveckla och anpassa staden för människor med ett designperspektiv i åtanke kan minska graden av efterhandslösningar för att åtgärda problem och hinder. Genom att inkorporera mer flexibla lösningar som kan nyttjas av en stor
mångfald av användare. Dessa lösningar gör att ett torg bidrar till en större aktivitet som oftast eftersträvas i de äldre stadsmiljöerna. Vikten av den universella utformningen bekräftades också av våra representanter från funktionshindersorganisationer. De nämnde hur viktigt det är att skapa anpassningsbara och flexibla åtgärder för alla målgrupper. Experterna nämnde också vikten av att inkludera medborgarna i stadsplaneringen. Detta leder över i svaret till vår andra forskningsfråga, nämligen Vilka aspekter och kvaliteter kan anses skapa en tillgänglig torgyta för alla målgrupper? Vi menar att svaret på frågan ligger i flexibla och kreativa lösningar som inkluderar
medborgarna i stadsutvecklingen och utformningen.
Kärrholm (2004) ansåg att Mårtenstorget, under 2003 var flexibel och användbar trots dess torghandel och parkering, eftersom torget är inriktad på samspel mellan människor (Kärrholm, 2003). Vi anser att ingen större förändringen har skett idag angående dess territorialitet. Mårtenstorget är lika aktivt och användbart idag som det var under år 2003. Vi anser dock att torget inte är tydligt uppdelat idag gällande användningen för besökarna, eftersom torget innefattar ett flertal målgrupper på en och samma tidpunkt, det vill säga förbipasserande personer, cyklister och bilister.
Mångfalden av olika användare kan dock göra att torget upplevs som oorganiserat enligt oss och respondenterna från enkätundersökningen i Mårtenstorget. Den territoriella aspekten finns även på Lilla Torg i form av restauranger och barer, eftersom dessa verksamheter är den primära anledningen till användningen av torget. Samtidigt är dessa verksamheter en av faktorerna som medför hinder och problematik på torgytan enligt enkätundersökningen från Lilla Torg. Självklart brister torget i vissa
tillgänglighetsaspekter då regelverk genom det kommunala självstyret kan tolkas fritt.
Även Gillefalk (2010) påpekar vikten av att uppmärksamma åsikter från användarna av staden (Gillefalk, 2010).
Genom att ifrågasätta vikten av det som anses skapa karaktären i staden kan ett flertal nya lösningar framtas. Detta bidrar till att det ifrågasatta stadsrummet blir mer inkluderande. Malmö och Lund har möjligheten att kunna skapa en mer tillgänglig stadsmiljö och samtidigt bevara de kulturhistoriska värdena på samma sätt
som tillgänglighetsanpassningen från Viborg. Detta
samspelar med experternas tillgänglighetsperspektiv kring användbarheten av dem kulturhistoriska värdena i staden.