I följande avsnitt presenteras andra faktorer som socialsekreterarna anser påverkar deras dagliga arbete.
5.4.1 Resultat
Både Jane och Anna reflekterar kring att det finns flertalet yttre faktorer som påverkar deras arbete då de är en del av samhällsspiralen och som Jane uttrycker det, “… mitt i smeten samhällsmässigt”. Anna utvecklar sitt resonemang med att “Allt hänger ju ihop, i vissa perioder är det liksom att sjukhusen är överbelastade och då har vi ingen beroendevård. Vi påverkas ju och är beroende av andra instanser hela tiden liksom.”. Även Tess är inne på samma spår som Anna kring att en påverkansfaktor i arbetet är samhället och berättar att ifall TV-programmet Kalla Fakta har granskat ett ärende så reflekterar hon en extra vända
kring ärendet samt om det verkligen var på det sättet som Kalla Fakta beskriver det. Tess berättar vidare hur hon blir påverkad av detta “Nej men det är klart, jag är ju människa. vissa saker… Man blir ju påverkad både positivt och negativt hela tiden och det som är viktigt är väl att det inte ska synas så mycket.”.
En annan yttre faktor som påverkar arbetet är enligt Moa påtryckningar från anhöriga eller andra samverkanspartners, då det händer att andra aktörer eller privatpersoner anser att socialsekreterarna borde fatta ett visst beslut. Även Jane säger sig bli påverkad av
påtryckningar från anhöriga. Hon skulle därför önska mindre kontakt med anhöriga då hon upplever sig ha mycket sådan kontakt i dagsläget. Hon vittnar om att hon blir jagad och att de anhöriga är arga. Moa fortsätter sitt tidigare resonemang med att hon som socialsekreterare har många relationer med olika människor och att hon tänker att om det var färre relationer så skulle hon kanske uppleva mindre stress. Även Hilma resonerar kring stressen i arbetet och anser att den visserligen inte påverkar henne hela tiden, men att den i vissa perioder kan vara mer förekommande. Vid mycket stress anser Hilma att det inte blir någon positiv stress. Även om hon medger att hon för stunden kanske arbetar mer effektivt tror hon att det inte är hållbart på sikt och att det kan bli en negativ stress om den fortsätter alltför länge.
Kim, Anna och Lina reflekterar kring på vilket sätt kollegorna påverkar deras arbetsmiljö. Kim säger att kollegorna i arbetsgruppen är avgörande för att hon ska vara kvar på en
arbetsplats och om Kim inte känner sig som en del av arbetsgruppen söker hon sig vidare. En bra arbetsgrupp är något som Kim menar är särskilt viktigt vid hög arbetsbelastning. Även Anna säger att klimatet i arbetsgruppen samt kollegor är en faktor som påverkar henne. Lina berättar likt Kims och Annas resonemang att det finns många olika aspekter som behöver samspela för att skapa en trivsam arbetsplats. Ett tillvägagångssätt för att uppnå detta är, enligt Lina, att samtliga i arbetsgruppen tar sitt ansvar för att bidra till en bättre arbetsmiljö där man stöttar varandra och inte sprider negativitet. Även Nils diskuterar kring olika
aspekter som påverkar hans dagliga arbete, dock med desto större fokus på tidsaspekten. Nils reflekterar kring huruvida arbetet skulle te sig om han hade mindre att göra om dagarna, ifall han kanske skulle ha mer tid för klienter och i så fall skulle kunna sätta tydligare mål och ha mer frekventa uppföljningar. Även Tess var inne på liknande resonemang då hon inte önskade mer tid till klienterna utan färre klienter.
5.4.2 Handlingsutrymmet utspelas i en kontext - analys
Något som framkommer i socialsekreterarnas berättelser är att de ständigt påverkas av samhällsfaktorer, allt ifrån samhällets granskning såsom TV-programmet Kalla Fakta, påtryckningar från anhöriga och andra samhällsorgan et cetera. Detta kan härledas till Brantes (2014) resonemang kring att olika sociala fenomen är det som ligger till grund för professionens utveckling varpå professionen är i konstant påverkan. En reflektion kring detta är att om exempelvis Kalla Fakta inte gör sina granskningar hade inte socialsekreteraren reflekterat en extra gång över sina beslut, vilket skulle kunna leda till ett statiskt arbete istället för ett dynamiskt. Likt Brantes resonemang poängterar Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) att samhällskontexten påverkar socialarbetarens handlingsutrymme, att socialarbetaren också är en del av samhället och därför har en möjlighet att påverka både samhället och sitt arbete. En förutsättning för att kunna påverka är att det ska finnas
tillräckligt utrymme och stöd för förändring. En analys av detta är att det kan vara krävande för en socialsekreterare att påtala brister i organisationen då det kan innebära en risk för
denne själv, exempelvis att den blir illa omtyckt på arbetsplatsen och i längden förlorar sin tjänst. En vidare reflektion är att organ som Inspektionen för vård och omsorg och
Justitieombudsmannen är ytterst viktiga i och med sitt mandat att kunna granska
organisationer och verksamheter inom socialt arbete. Deras arbete kan i förlängningen bidra till ett mer dynamiskt socialt arbete.
I empirin framkommer det att olika typer av påtryckningar och förväntningar, både från samhället, anhöriga och enskilda individer påverkar socialsekreterarna och kan generera en högre arbetsbelastning. Detta riskerar att påverka socialsekreterarnas upplevda stressnivåer, och i slutändan kan det innebära en sämre service för klienterna. Marc, Makai Dimény och Bacter (2019) poängterar vikten av att det finns ett bra samarbete mellan kollegor och chefer och att det ges utrymme att diskutera och reflektera tillsammans som arbetsgrupp. Både Marc, Makai Dimény och Bacter samt Shier och Graham (2010) påtalar att det kollektiva samarbetet mellan kollegor kan generera ett bredare perspektiv samtidigt som det skapar ett värdefullt utrymme för diskussion med andra yrkesverksamma. En tolkning är därför att den kollektiva samhörigheten med kollegor kan vara en avgörande faktor för att kunna arbeta i sådan miljö. Samtidigt blir samhörigheten också ett verktyg för att kunna hantera
stressnivån. Det kollegiala kan därför anses vara en grundsten för att skapa ett hållbart professionellt socialt arbete ur ett arbetsmiljöperspektiv.