5.5 Övergripande analys
5.5.4 Handlingsutrymmet utspelas i en kontext
Ett återkommande tema i analysen är att utövningen av socialsekreterares profession är starkt kontextbundet. Det har påtalats från den insamlade empirin att socialsekreterarna är under ständig påverkan, inte bara av organisationen med beslut och arbetsbelastning utan även från samhällets förväntningar. Studieförfattarna har resonerat om TV-programmet Kalla fakta, som ibland granskar socialtjänsten, kan verka för att utveckla socialtjänsten till något bättre då det kanske bidrar till att socialtjänsten ser över verksamheten. Det
framkommer att socialsekreterare upplever en press från samhällets förväntningar när deras agerande granskas till punkt och pricka. Studieförfattarna har uppmärksammat att
socialsekreterarna reflekterat kring dessa granskningar som något positivt istället för något påträngande, som det också skulle kunna anses vara. En annan aspekt är att samhällets granskningar kan göra att socialsekreterare kanske väljer att självmant begränsa sitt
handlingsutrymme, då de kanske är rädda för att bli uthängda på exempelvis sociala medier om de tar tuffa beslut som sedan granskats.
6 DISKUSSION
I följande avsnitt kommer studiens syfte och frågeställningar att besvaras genom att diskutera resultatet. Fortsättningsvis kommer en diskussion ske gällande metod och forskningsetik.
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare balanserar rollen som enskild individ och professionell i sitt arbete. Frågeställningarna som utformats för studiens syfte är:
• Hur gör socialsekreterare för att kunna balansera sina egna värderingar och samtidigt möta organisationens riktlinjer?
• Hur gör socialsekreterare avvägningen av att vara personlig i mötet med klienten och samtidigt upprätthålla den professionella rollen?
Den första frågeställningen besvarades genom intervjuer med yrkesverksamma
socialsekreterare där de fick berätta om hur de gör i sitt dagliga arbete för att balansera sina egna värderingar och möta organisationens riktlinjer. I den insamlade empirin framkommer det att socialsekreterarna försöker hitta ett eget förhållningssätt som fungerar för dem. Det handlar bland annat om att lämna sin privata sida för att helt gå in i en yrkesroll och följa organisationens riktlinjer. Ett annat förhållningssätt är att socialsekreterarna arbetar närmare sina egna värderingar och till större del tar strid för sina åsikter för att påverka. Vissa anser dock att om man inte kan skilja sina egna värderingar från yrkesrollen så bör man kanske inte arbeta professionellt inom socialt arbete.
Den andra frågeställningen om hur socialsekreterare gör avvägningen av att vara personlig i mötet med klienten och samtidigt ha den professionella rollen besvarades också med
intervjuer. Socialsekreterarna berättar om olika förhållningssätt de använder sig av för att kunna hitta en balans mellan att vara personlig, privat och samtidigt professionell i mötet med klienten. Vissa av dem anser att somliga attribut tillhör deras yrkesroll och andra attribut tillhör deras agerande privat som enskilda individer. Det framkommer att det är svårare för vissa att göra den avgränsningen och i vissa fall uppenbarade sig privata attribut i samband med klientmöten. Socialsekreterarna berättar att det är viktigt att vara kvar i sina professionella roller och vara ärliga med klienten när privata attribut synliggörs. När det gäller att vara personliga utgår socialsekreterarna inte enbart från hur de är privata som personer utan de speglar sina personligheter baserat på hur klienten är. Det som
framkommer från socialsekreterarna är att personlig och professionell inte är två motpoler utan att det är mer av en sammanslutning. Detta betyder att man som professionell
socialsekreterare ska kunna vara personlig i mötet med klienter. Däremot påpekas att det är skillnad på att vara personlig och privat och det är där avgränsningen görs.
6.2 Metoddiskussion
Intervjuer kan vara ett bra tillvägagångssätt för att få personers subjektiva syn på hur saker och ting upplevs, och därför anses intervjuer som lämplig metod för studiens undersökning. För denna studie är det avgörande att ta del av socialsekreterarnas subjektiva uppfattning om deras förhållningssätt för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Ett ytterligare tillvägagångssätt som hade kunnat komplettera intervjuerna hade varit observationer för att skapa en mer nyanserad bild. Detta skulle kunna ha varit observationer av mötet mellan socialsekreterare och klient samt att få följa socialsekreterare vid exempelvis beslutfattanden och interna möten.
I dagsläget baseras studien endast på intervjuer, vilket inte ger en lika nyanserad bild utan främst ger socialsekreterarnas återberättelse av arbetet. Eftersom studien genomfördes under rådande pandemi och författarna följde Folkhälsomyndighetens råd om att inte träffa fler människor än nödvändigt försvårades möjligheten till observationer samt även att genomföra intervjuer i fysisk miljö. Relationsskapandet mellan intervjuaren och
socialsekreteraren kan ha påverkats av att intervjun genomfördes digitalt i jämförelse med om intervjun hade genomförts i fysisk miljö. Detta kan ha påverkat resultatet då relationen mellan intervjuare och respondent kanske inte uppfattades tillräckligt trygg och därmed påverkade hur mycket respondenten ville dela med sig av. En fördel med att intervjuerna sker via digitala verktyg och inte via telefon är att både intervjuare och socialsekreterare fick se varandra, även om det var via en dataskärm. En annan fördel med den digitala
intervjuformen är tidsaspekten sett till att författarna sparade tid av att inte behöva ta sig till en fysisk plats för att genomföra intervjuer.
De forskningsetiska principerna efterföljs genomgående under intervjuerna. Detta för att socialsekreterarna ska känna ett förtroende för författarna och därmed våga öppna upp sig. Detta möjliggjordes genom att författarna var transparenta med sin agenda och öppnade upp för eventuella frågor. Då socialsekreterarna inte tillhör en utsatt grupp har potentiella etiska dilemman undvikits. Studiens frågor till respondenterna berör hur de utför sitt professionella arbete. För att förhålla sig till etiken har fokus legat på vad respondenterna anser snarare än deras egna personliga erfarenheter. Det har funnits en medvetenhet hos studiens intervjuare att frågor om socialsekreterarnas profession kan uppfattas känsliga och ifrågasättande, därför har frågorna ställts med försiktighet. Om socialsekreterarna har valt att dela med sig av personliga erfarenheter har det varit på deras egna initiativ. De har dessutom haft möjligheter att stryka delar av intervjun om de önskade.
7 SLUTSATSER
Det som framkommer i studien visar att det sociala arbetets profession är ett mångfacetterat och komplext område. För att förstå det sociala arbetets profession behöver man sätta det i relation till sitt sammanhang. Denna studie har ämnat att spegla detta genom att fokusera på den enskilde socialsekreteraren som arbetar på socialtjänsten. Syftet har därför varit att undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till sin profession och sitt arbete. Vad som har framkommit är att strukturer och samhällsramar bestämmer agendan för hur professionen
utförs, vilket inskränker på professionen samt riskerar att försvaga den. En del av resultatet stämmer överens med tidigare forskning inom området och visar tendenser på liknande problematik. Studien påvisar att relationen mellan socialsekreterare och klient inte är förutbestämd utan att relationen är föränderlig, individuell och i ständig rörelse. En slutsats är att relationen är en balansgång mellan att vara personlig och professionell. En vidare slutsats är samtidigt att båda delarna behövs för att kunna genomföra ett professionellt socialt arbete. Något som exemplifierar detta är Banks (2013) citat “If we are always distant, we can never be close. If we are too passionate, then we have no space for reason“ (s. 596). Mer forskning inom detta område skulle vara intressant för att undersöka hur man kan skapa bättre förutsättningar för yrkesverksamma socialarbetare för att utveckla en mer hållbar profession inom socialt arbete.
8 REFERENSLISTA
Akademikerförbundet SSR. (2015). Etik i socialt arbete – Etisk kod för socialarbetare. Stockholm: Akademikerförbundet SSR. Hämtat 28 april, 2020, från
https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_och_socialt_arbete_2017_w.pdf
Banks, S. (2013). Negotiating personal engagement and professional accountability:
professional wisdom and ethics work. European Journal of Social Work, 16(5), 587- 604. Hämtad den 6 april 2020 från https://doi.org/10.1080/13691457.2012.732931
Brante, T. (2014). Den professionella logiken: hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället. Stockholm: Liber.
Brante, T. (2015). Professionerna i kunskapssamhället: en jämförande studie av svenska professioner. Stockholm: Liber
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Collins, S. (2016). The Commitment of Social Workers in the UK: Committed to the Profession, the Organisation and Service Users?. Social work in action, 28(3), 158- 179. Hämtad den 3 april 2020 från https://doi.org/10.1080/09503153.2015.1074668 Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne och P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder. (s.34-53). Stockholm: Liber.
Fossestøl, B. (2019). Ethics, Knowledge and Ambivalence in Social Workers’ Professional Self-Understanding. British Journal of Social Work, 49(7), 1968–1986. Hämtad den 6 april 2020 från https://doi.org/10.1093/bjsw/bcy113
Kjørstad, M. (2005). Between professional ethics and bureaucratic rationality: the challenging ethical position of social workers who are faced with implementing a workfare policy. European Journal of Social Work, 8(4), 381-398. Hämtad den 23 mars 2020 från https://doi.org/10.1080/13691450500314459
Klient. I Nationalencyklopedin. Hämtad den 19 maj 2020 från https://www-ne- se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/klient
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2012). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Marc, C., Makai Dimény, J., & Bacter, C. (2019). The social worker-client relationship: Difficulties and solutions. Bulletin of the Transilvania University of Braşov
Series VII: Social Sciences - Law, 12(61) No. 2, 377-386. Hämtad den 20 mars 2020 från https://doi.org/10.31926/but.ssl.2019.12.61.2.20
Meeuwisse, A., Swärd, H., Sunesson, S. & Knutagård, M, (2016). Inledning. I A. Meeuwisse, H. Swärd, S. Sunesson, M. Knutagård (Red.), Socialt arbete. En grundbok (s.18-25). Stockholm: Natur och Kultur.
Postle, K. (2002). Working 'Between the Ideal and the Reality': Ambiguities and Tensions in Care Managers' Work. British Journal of Social Work, 32 (3), 335-351. Hämtad den 6 april 2020 från https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1093/bjsw/32.3.335
Profession. I Nationalencyklopedin. Hämtad den 19 maj 2020 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/profession
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur.
Shier, M.L., & Graham, J.R. (2010). Work-related factors that impact social work practitioners´subjective well-being. Well-being the workplace. Journal of Social Work, 11(4), 402-421. Hämtad den 18 mars 2020 från
https://doi.org/10.1177/1468017310380486
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & kultur.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad den 15 april 2020 från https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29- god-forskningssed.html
Weiss-Gal, I. & Gal, J. (2008). Social Workers and Policy-Practice: The Role of Social and Professional Values. Journal of Social Service Research, 34(4), 15-27. Hämtad den 6 april 2020 från https://doi.org/10.1080/01488370802162301
BILAGA 1 - MISSIVBREV
Hej,
Vi är två socionomstudenter från Mälardalens högskola i Eskilstuna som går vår sjätte termin och ska skriva vårt examensarbete och det är med denna anledning vi vill komma i kontakt med dig. Vårt syfte med studien är att vi vill undersöka hur socialsekreterare inom
vuxenenheten på socialtjänsten i Sverige balanserar rollen som enskild individ och
professionell i sitt arbete. Beräknad tid för intervjuerna är mellan 20-30 minuter. I och med den rådande Corona-pandemin så kommer intervjuerna att ske på distans via Zoom. Om ni föredrar ett annat program så anpassar vi oss självklart efter ert önskemål.
Intervjuerna kommer att spelas in och sedan transkriberas. Transkriberingen kommer att avidentifieras, vilket innebär att varken erat namn eller arbetsplats kommer att nämnas i studien. Ljudfilerna från intervjuerna kommer endast vi ha tillgång till och det insamlade materialet kommer enbart att användas för vårt arbete.
Ert deltagande är frivilligt och ni kan när som helst avbryta er medverkan, både under intervjun och i efterhand.
Hoppas att vi har väckt ditt intresse av att delta. Svara gärna på detta mejl så kan vi bestämma tid och datum.
Vi tackar för er uppmärksamhet och hoppas på er medverkan! Vänliga hälsningar,
Sophie Herzén & Mathias Ljunggren Sophie Herzén
Student, Mälardalens högskola
shn17007@student.mdh.se
076-010 65 85 Mathias Ljunggren
Student, Mälardalens högskola
mln17018@student.mdh.se
076-214 72 89
Kontaktuppgifter till handledare: Ciro Aparicio
Universitetsadjunkt i socialt arbete, Mälardalens högskola
BILAGA 2 – INTERVJUGUIDE
Introduktion
Vi vill tacka dig för att du tar dig tid att vara med i vår studie. Vi tänkte börja med att vi berättar vilka vi är, studies syfte, Din rätt att avbryta och hur intervjun kommer gå till.
• Jag heter Mathias och är 27 år/Jag heter Sophie och är 29 år. Socionomstudent som går sjätte terminen på socionomprogrammet på Mälardalens högskola i Eskilstuna. Jag gör det här arbetet tillsammans med min kursare Sophie/Mathias som är 29/27 år.
• Vårt syfte med intervjun är att undersöka hur du som socialsekreterare balanserar rollen som enskild individ och professionell i ditt dagliga arbete.
• Vi kommer följa de etiska principerna som då innebär att du har all rätt avbryta intervjun om du vill och kan även i efterhand begära att intervjun tas bort från en del av vårt insamlade material. Du kommer vara helt anonym då varken ditt namn eller arbetsplats kommer nämnas.
• Intervjun kommer att spelas in och sedan transkriberas. Det kommer endast vara jag och Sophie/Mathias som kommer få ta del av inspelningen. Däremot
transkriberingen kan begäras ut av examinator och handledare.
• Intervjun kommer gå till på så sätt att till en början kommer du att få berätta lite om dig själv och sedan kommer vi gå in mer på frågor gällande vårt syfte. Intervjun kommer ta cirka 20-30min och det är bara att säga till om du önskar att ta en paus.
Del 1: Bakgrund
Del ett ska öppna upp samtalet så att vi skapar en allians med intervjupersonen och att den därmed har lättare att svara på frågor längre fram i intervjun.
• Hur gammal är du?
• Vilket kön identifierar du dig som?
• Har du en högskoleutbildning?
• Vid ja, vad har du för högskoleutbildning? • När tog du examen i så fall?
• Ytterligare utbildning?
• Hur många år har du varit yrkesverksam som socialsekreterare på vuxenenhet?
• Har du arbetat inom annat område tidigare?
• Hur kom det sig att du ville arbeta som socialsekreterare? • annan kommun?
Del 2: Organisation och profession
Del två ska ge svar på frågeställning 1: Hur gör socialsekreterare för att kunna balansera sina egna värderingar och samtidigt möta organisationens riktlinjer?
• Hur upplever du att det är att arbeta i en politiskt styrd organisation?
• På vilket sätt? Utveckla gärna. Märker du av det?
• Kan du ibland uppleva att dina egna värderingar inte är densamma som din arbetsgivares?
• På vilket sätt?
• Är det i särskilda situationer du upplever det? Varför tror du det? • Hur anser du att det påverkar dig i det dagliga arbetet?
• Finns det situationer där du upplever att du inte kan tillmötesgå de riktlinjer som din arbetsplats har?
• I situationer när du känner starkt något annat än vad din arbetsplats för riktlinjer, tänker om nånting, har du situationer på det?
• Vad gör du i sådana situationer?
• Vi har en tanke om att det kan vara en viss balansgång mellan ens egna värderingar och organisationens riktlinjer, hur tänker du kring det?
• Vad tror du det kan bero på?
• Hur gör du eller hur skulle du göra för att balansera dina egna värderingar om de skulle gå emot organisationens riktlinjer?
Del 3: Profession och brukare/klient
Del tre ska ge svar på frågeställning 2: Hur gör socialsekreterare avvägningen av att vara personlig i mötet med klienten och samtidigt ha den professionella rollen?
• Hur ser du på din roll som socialsekreterare?
• ex. myndighetsutövare
• ex. mellanhand mellan organisation och klient
• I ditt dagliga arbete hur ofta har du kontakt med dina klienter?
• Skulle du önska att du hade mer/mindre tid med klienter? • Vad upplever du tar mest tid idag med arbetsuppgifter? • Hur tror du att du är som person i mötet med dina klienter?
• Hur tror du att dina klienter uppfattar dig? • Anser du att man bör vara personlig i mötet?
• På vilket sätt?
• Vid nej, varför inte? På vilket sätt kan man inte det?
• Vid ja, Hur tycker du att det funkar att vara både personlig och samtidigt vara professionell när du är i samtal?
• På vilket sätt?
• Vid ja, hur gör du för att balansera det i så fall? • Har du något exempel på en viss situation?
Del 4: Övriga faktorer
• Upplever du att det finns faktorer som påverkar dig i ditt dagliga arbete?
• Exempelvis: Samhällsfaktorer i form av rådande debatter i samhället, Stress, arbetsbelastning, oklara riktlinjer från överordnade.
Del 5: Avslut
• Är det något du vill tillägga?• Har du några frågor till oss? • Stort tack för din medverkan!
BILAGA 3 – ETISK EGENGRANSKNING
Projekttitel: Examensarbete
Studerande: Sophie Herzén och Mathias Ljunggren Handledare: Ciro Aparicio
Ja
Nej
Tveksamt
1 Kommer känsliga personuppgifter att behandlas i projektet/uppsatsen/rapporten?
x
2 Deltar barn under 15 år, personer med nedsatt kognitiv förmåga barn, personer med psykisk funktionsnedsättning eller personer i
beroendeställning (inom institutionsvård, tillforskaren i studien etc.)?
x
3 Kommer information om studien lämnas till forskningspersonerna (vanligen genom missivbrev)?
x
4 Kommer informerat samtycke att inhämtas (skriftligt eller muntligt)?
x
5 Finns det samtycke från barnet och barnets föräldrar eller motsvarande vårdnadshavare om barn är under 15 år?
6 Kan undersökningen påverka
forskningspersonerna negativt eller leda till skada?
x
7 Kommer forskningspersonerna att informeras om att deltagandet i studien är frivilligt och kan avbrytas när som helst?
x
8 Innebär projektet ett fysiskt ingrepp på forskningspersonen?
x
Ort och datum: Stockholm 2020-04-16
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00