Andra sätt att arbeta med läsning

Ett bra sätt att väcka och stimulera läslusten, menar några av pedagogerna, är att använda sig av datorn, speciellt för de elever som inte hänger med i samma lästakt som de andra eller för dem som inte har hittat läslusten. Även elever utan läsintresse tycker ofta att det är roligt att sitta framför ett läseprogram på datorn. En pedagog berättar om ett dataprogram, Mini, som hör till en läsebok och som hon tycker är ett mycket bra sätt att ”väcka läslusten och locka dem in i läsningen”.

Flera av pedagogerna påpekar att det är viktigt att hitta en text som är på lagom nivå. För att eleverna ska kunna hitta lusten att läsa gäller det att hitta texter som passar dem och som de är intresserade av. Pedagogerna anser att det är viktigt att lägga ner mycket jobb på det här och att sätta sig in i barn- och ungdomslitteraturen. Det är också viktigt att ha ett stort och varierat utbud av böcker i klassrummet, både vad gäller svårighetsgrad och genrer. En förutsättning för att få eleverna intresserade av de böcker pedagogen själv har hittat är att man lägger ner tid på att presentera böckerna på ett inspirerande sätt. ”Jag kan ju inte bara slänga ut böckerna, utan jag försöker alltid lägga en stund på att presentera dem och få barnen lite sugna och berätta lite om vad som händer i böckerna”. På en skola har de bokråd för att eleverna ska få vara med och bestämma vilka böcker som ska handlas in till skolan. På så sätt görs eleverna delaktiga och deras intresse får styra vilka böcker som köps in. De får känna att det är de som bestämmer vilka böcker de ska läsa och pedagogerna kan vara säkra på att de böcker som köps in kommer att bli lästa.

Det finns många olika sätt att uppmuntra eleverna till läsning. Ett knep som alla pedagoger, fast på olika sätt, använder sig av är att visa eleverna mängden böcker de läst. Två sätt som tidigare framkommit är att stapla böcker eller lägga en böna i en glasburk för varje läst bok.

Ytterligare ett knep är att använda sig av så kallade läshattar, vilket flertalet av pedagogerna gör. En läshatt är en bild föreställande en roligt utformad hatt, uppdelad i olika fält. Efter

varje läst bok eller efter varje läsestund får eleverna fylla i ett fält på hatten. När hattens alla fält är färdigmålade börjar man om på en ny hatt. På en skola får man fylla i ett fält efter varje läst kvart och målet är att sammanlagt läsa i ett dygn. När målet är uppnått får de ett diplom.

En pedagog berättar att de arbetar med läshattar ”för att väcka lusten och för att man ska bli sugen på att läsa mycket”.

För att göra läsningen i skolan rolig menar en pedagog att det är viktigt att arbeta varierat.

För att väcka och bibehålla läslusten gäller det att läsningen inte blir något monotomt och tråkigt. Istället för att bara förhöra eleverna på läxan, försöker de i klassen ”göra nån grej av det, som att dramatisera texten eller läsa repliker mot varandra eller knyta texten till nåt aktuellt tema som vi arbetar med i klassen”.

5 Analys

I följande avsnitt besvarar vi våra frågeställningar: Hur ser pedagogerna i vår studie på läsningens betydelse? och Hur arbetar pedagogerna med att väcka och stimulera barns/elevers läslust? Det här gör vi genom att dra slutsatser utifrån den information vi fått fram under intervjuer med verksamma pedagoger samt genom att göra kopplingar till relevant litteratur.

5.1 Pedagogernas syn på betydelsen av läsning

De nio pedagoger som vi har intervjuat betonar alla vikten av att läsa. Pedagogerna verkar vara medvetna om läsningens betydelse och de tar upp många olika aspekter till varför barn bör läsa. Deras syn på läsningen är väldigt öppen. De ser inte läsningen som något som är viktigt att kunna endast för den fortsatta skolgången, utan de nämner även många andra anledningar till varför barn bör läsa. Både pedagogerna och Norberg (2003b) menar att läsning stimulerar fantasin och därmed får barnen lättare att lösa problem. Något som litteraturen inte lägger speciellt stor vikt vid är njutningen med att läsa. Pedagogerna ser dock det här som en av huvudanledningarna till varför man bör läsa.

Pedagogerna hade många åsikter om vad barn bör läsa. Vi kan urskilja två olika förhållningssätt bland pedagogerna, även om skillnaden inte är speciellt stor. Några pedagoger anser att det inte spelar någon roll vad barn läser bara de hittar läslusten, medan andra anser att de helst bör läsa skönlitteratur. Alla pedagoger anser dock att det är viktigt att barnen läser böcker som ligger på den nivå de befinner sig och som de finner intressanta.

Samtliga intervjuade pedagoger är överens om att läslusten har en oerhört stor betydelse för läsutvecklingen och för att den ska infinna sig spelar en rad faktorer in. En viktig faktor är självförtroendet och med det här menar pedagogerna att eleverna måste känna en tilltro till sin egen förmåga. Det här benämner Taube (2004) som prestationssjälvbilden, vilken har betydelse för elevers prestationer i skolan. Har eleven en negativ självbild är de också oftast lågpresterande. Taube menar också att många olika personer, inklusive pedagoger, har betydelse för självbilden, vilket är något som pedagogerna är medvetna om i och med att de lägger stor vikt vid att berömma eleverna och visa att de har positiva förväntningar på dem.

Flera av pedagogerna menar att läskulturen i hemmet har stor betydelse för barnens lust att läsa. Liksom Norberg (2003a), poängterar pedagogerna hur viktigt det är att föräldrarna börjar läsa högt för sina barn redan innan de börjar skolan för att de ska få ett bra förhållningssätt till böcker. Pedagogerna berättar att de ofta märker vilka som kommer från en god läsmiljö i och

med att det ofta visar sig i deras läsutveckling. För de barn som inte kommer från en god läsmiljö, menar Björk och Liberg (1996), blir läsning något onaturligt och de löper större risk att få svårigheter vid läsinlärningen. Det här är något som även pedagogerna är medvetna om i och med att de märker att de elever som inte är vana vid böcker hemifrån ofta är senare i sin läsutveckling.

Chambers (1994) menar att klassrumsmiljön har betydelse för att eleverna ska bli inspirerade till läsning. Ett klassrum måste vara anpassat för att en god läsutveckling ska kunna ske där. Det här är något som varierar stort mellan de olika skolor som vi observerat.

Chamber anser att det är viktigt att skylta med böcker i klassrummet för att elevernas motivation och läslust ska stimuleras, vilket en del av pedagogerna har tillämpat. Flertalet av pedagogerna gör dock inte det och vissa har inte heller böcker tillgängliga i klassrummet.

Chambers menar också att en god klassrumsmiljö kännetecknas av att det finns speciella platser för eleverna att läsa på för att de ska inspireras till läsning, kunna ägna böckerna deras fulla uppmärksamhet och för att läsandets värde ska betonas. I flera av de klassrum som vi observerat fanns det inga speciella platser för läsning. Samtliga pedagoger försöker dock på olika sätt ordna en mysig läsmiljö för sina elever.

5.2 Hur barns läslust väcks och stimuleras

Många av pedagogerna anser att föräldrarna är en bra resurs i arbetet med att väcka och stimulera barns läslust. De ser mycket positivt på ett nära samarbetet med hemmet, vilket Lpo94 också uppmanar till. Norberg (2003a) poängterar vikten av att föräldrarna informeras om vilken stor roll de spelar för sitt barns läsutveckling. De pedagoger vi intervjuat är medvetna om det här och informerar föräldrarna genom att tala om det på föräldramöten och utvecklingssamtal samt att de i breven till föräldrarna påminner och uppmuntrar dem till att läsa med sina barn.

Flera av pedagogerna anser att biblioteket och bibliotekarien är en tillgång, men på två av de tre skolorna finns det dock inget bibliotek. Även om de pedagoger som inte har tillgång till ett skolbibliotek lånar böcker till klassen, får deras elever inte möjlighet att själva botanisera bland ett stort antal böcker. Chambers (1994) anser att barn behöver få leta själva bland böcker för att hitta en bok som passar just dem, vilket är viktigt för att läslusten ska infinna sig. Jörgensen (2001) anser att eleverna bör få vara med och välja vilka böcker som ska finnas tillgängliga i klassrummet, men eftersom det är pedagogerna som lånar klassens böcker på två av de här skolorna blir det de som väljer vilka böcker som ska finnas i klassrummet. Många

av pedagogernas elever har således inte möjligheten att själva välja böcker, vilket kan påverka deras möjligheter att hitta läsglädje.

Svensson (2005) menar att det finns många anledningar till varför man bör läsa högt för barn, bland annat för att öka intresset för böcker och lusten att läsa, men även för att skapa närhet, trygghet och gemenskap. De flesta av pedagogerna är medvetna om det här och försöker att regelbundet läsa högt för sina elever. En av pedagogerna talar om vikten av att läsa högt, men gör det mycket sällan i praktiken. Således går hennes elever miste om mysiga stunder och deras möjligheter att finna läslusten begränsas. När pedagogerna väljer en bok till högläsning väljer de litteratur som eleverna inte skulle kunna läsa på egen hand och som ger dem upplevelser de inte själva kan läsa sig till. Det här benämner Lev Vygotskij som den potentiella utvecklingszonen, den som barnen befinner sig i närheten av men ännu inte klarar på egen hand (Lindö, 2005). Körling (2003a) menar att det är viktigt att fortsätta med högläsning även efter det att barnen själva lärt sig läsa för att få dem att hitta lusten till läsning.

På skolorna i vår studie är det dock främst i de första skolåren som de är noga med att läsa högt varje dag, vilket kan ha negativa effekter på elevernas fortsatta stimulans av läslusten.

Jörgensen (2001) menar att det krävs att eleverna får läsa på egen hand för att de ska bli goda läsare och därmed är det viktigt att de får tid till att läsa, vilket också alla pedagogernas elever får. Däremot varierar det hur mycket eleverna får prata om det de läst, vilket Jörgensen anser bör vara en del av den självständiga läsningen. Några av pedagogerna låter sina elever samtala om böcker, antingen med varandra eller med pedagogen. Flera av pedagogerna nämner dock inte att de utnyttjar den självständiga läsningen till något mer än just till att läsa.

I likhet med Alleklev och Lindvall (2003) försöker de intervjuade pedagogerna skapa ett lustfyllt lärande genom att arbeta med olika läsprojekt, om än i mindre omfattning än Listiga räven. Några av pedagogerna arbetar ibland med projekt som går ut på att arbeta intensivt med läsning under några veckor, medan andra har projekt som går ut på att utmana eleverna till att läsa många böcker. Pedagogerna anser att det här är ett bra sätt att motivera och engagera eleverna till att läsa fler böcker och för att öka lusten för att läsa.

Pedagogerna försöker på olika sätta att individualisera undervisningen för att varje elev ska hitta ett sätt som passar dem. De gav många praktiska exempel på hur de arbetar för att locka eleverna till läsning, så som att använda sig av datorn och att hitta texter som fångar deras intresse. Många pedagoger arbetar också med att på olika sätt motivera eleverna till att läsa. I det här motivationsarbetet använder de sig bland annat av läshattar och bokstaplar.

6 Slutdiskussion

Genom att intervjua och observera de nio pedagogerna har vi kommit att dra slutsatsen att de alla är medvetna om hur viktigt det är med läsning och att de därmed även jobbar aktivt med det i undervisningen för att eleverna ska hitta läsglädjen och för att fortsätta stimuleras.

Pedagogerna försöker locka eleverna till läsning på många olika sätt. Ett sätt att locka eleverna till läsning, som vi fann intressant, är det projekt som en av pedagogerna skulle genomföra där elever och föräldrar ska tävla om vem som läser flest böcker. Det här projektet tror vi kan ge goda långsiktiga resultat i och med att även föräldrarna engageras och görs delaktiga i undervisningen. Det här blir en gemensam upplevelse för elever och föräldrar, och förhoppnings uppmuntras därmed läsning inte bara från skolan utan även från hemmet. En samverkan mellan hem och skola är något som alla pedagoger överlag förespråkar. Hemmet har stor betydelse för barns introduktion till läsning redan innan skolåldern, men är även en resurs när barnen väl börjat skolan. Både vi och pedagogerna anser att det här är en viktig resurs som de kan dra stor nytta av. En annan resurs som vi och de intervjuade pedagogerna anser är viktig för att hitta läslusten är skolbiblioteken. Dock är det få av de intervjuade som har ett bibliotek på sin skola. Även om pedagogerna gör sitt bästa för att kompensera avsaknaden anser vi att det här är en stor förlust för eleverna. Det här är inte något som pedagogerna kan rå för, utan är snarare något som inte har prioriterats av högre instanser. Det här tycker vi är beklagansvärt och dessutom oroväckande, speciellt med tanke på undersökningar som gjorts som visar att svenska barn och ungdomar läser både allt mindre och sämre.

Vi tror att pedagogernas intresse och engagemang för läsning genomsyrar deras undervisning och visar därmed eleverna hur roligt det är med böcker. På så sätt inspireras de till att bli läsande individer. Vi menar att pedagogens engagemang och intresse för böcker är avgörande för hur läslust väcks och stimuleras hos eleverna. Känner pedagogen inget engagemang kan det ge signaler om att läsning endast är en färdighet och inte en betydelsefull aktivitet i sig. Pedagogens inställning är därmed väldigt betydelsefull. De intervjuade pedagogerna poängterar att en av de främsta anledningarna till varför man bör läsa är för att det är roligt. Den här inställningen tror vi påverkar deras undervisning genom att de lägger stor vikt vid det lustfyllda med läsning.

Något som vi anser kan få en negativ effekt på barns läslust är alla de krav som finns i skolan i samband med läsning av skönlitteratur. Även om de här kraven ofta är nödvändiga för att kunna bedöma vilken nivå eleverna befinner sig på, kan de även innebära en mindre

lustfylld läsning. Läsningen får då ett krav över sig som läsare ofta inte vill ha. Självklart måste exempelvis prat om böcker, recensioner och liknande vara en del i undervisningen eftersom det kan vara både givande och roligt, men något som vi anser bör tas i beaktande av varje pedagog är att det samtidigt måste finnas ett visst mått av kravlöshet över elevernas läsning.

Något som framkom under miljöobservationerna var att de nio pedagogerna i olika hög grad är medvetna om klassrumsmiljöns betydelse för läsintresset. Att några av pedagogerna inte möblerat klassrummet för att medvetet stimulera till läsning kan enligt oss bero på att de inte reflekterat över miljöns inverkan på läsintresset, att de inte har tillräckliga kunskaper om hur en stimulerande läsmiljö bör utformas eller att det inte är praktiskt genomförbart trots att kunskapen finns. Även om pedagogerna har små medel och lite utrymme till det här ändamålet anser vi dock att det är möjligt att skapa lässtimulerande miljöer genom att exempelvis skylta med böcker och ha bokrecensioner uppsatta i klassrummet.

Vi anser att pedagogerna har en stor betydelse för elevernas läsutveckling och att det därmed är viktigt att de har en adekvat utbildning i läsinlärning, men även kunskap om vad som är betydelsefullt för att barn ska hitta läslusten. Inom den nya lärarutbildningen är det idag möjligt att examineras utan att ha någon utbildning inom läs- och skrivinlärning, vilket vi tycker är oroväckande. Att pedagoger utan de här kunskaperna ska ha ansvar för att lära barn läsa kan få stora konsekvenser. I och med att studier visar på att svenska barn redan nu läser allt sämre är det än mer betydelsefullt att det finns kompetenta och utbildade pedagoger.

Förmågan att läsa är en förutsättning för att kunna klara sig i dagens samhälle. Det innebär att läslusten har en mycket stor betydelse och vi som blivande pedagoger spelar en stor roll för att den ska infinna sig. Många barn finner läslusten utan problem, antingen på egen hand eller med hjälp av andra vuxna. Det finns dock de barn som har svårt att hitta lusten att läsa och då menar vi att pedagogens roll blir än viktigare. Det kan finnas många olika anledningar till varför vissa barn har svårt att hitta lusten att läsa, men vi tror att pedagogen kan nå ut till de allra flesta barn genom en varierad och individualiserad undervisning. Varför vissa barn har svårigheter med att hitta läslusten anser vi kan bero på att de ännu inte har funnit den ”rätta boken”. Det kan finnas de som inte hittar den rätta boken förrän i vuxen ålder och först då upptäcker vilken glädje läsandet kan ge. Det finns tyvärr även de som aldrig hittar lusten att läsa. Vi menar att det således är viktigt att det i skolan satsas på aktiviteter som skapar och stimulerar läsglädjen.

Efter den här studiens genomförande har det väckts en rad tankar om hur den här forskningen skulle kunna vidareutvecklas. Det skulle exempelvis vara intressant att undersöka

hur pedagoger arbetar med att väcka och stimulera elevers läslust i år 4-6, eftersom vi har en uppfattning om att det inte läggs lika stor vikt vid läsning i de åldrarna. Är det en fråga som pedagogerna även i de här skolåren aktivt arbetar med och har i åtanke när de bedriver sin undervisning?

Vi har genom den här studien lärt oss mycket om hur verksamma pedagoger arbetar för att väcka och stimulera läslusten, och vi har fått många bra tips inför vårt framtida yrkesliv. Vi har även fått en djupare insikt i hur otroligt viktigt det är med läsning. Det är således av stor vikt att det finns kunniga och kompetenta pedagoger ute på skolorna, eftersom de många gånger spelar en avgörande roll för elevernas läsintresse.

7 Referenser

Alleklev, B. & Lindvall, L. (2005). Listiga räven. Stockholm: En bok för alla

Amborn, H. & Hansson, J. (1998). Läsglädje i skolan. Falun: En bok för alla

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur

Björk, M. & Liberg, C. (1996). Vägar in i skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB

Borgström, H. (2006) Den hemliga koden. Stockholm: Vetenskapsrådet

Chambers, A. (1994). Böcker inom oss: om boksamtal. Stockholm: Rabén & Sjögren

Chambers, A.(1995). Böcker omkring oss: om läsmiljö. Stockholm: Norstedt förlag

Holme, I. & Solvang, B. (1997). Forskningmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder.

Lund: Studentlitteratur

Jacobsson, C., Svensson I., Nordman E. & Sandell A. ( 2006) LUK’s bok dyslexi och läsutveckling. Växjö: Växjö universitet pedagogiska institutionen

Jörgensen, K. (Red.). (2001). Lyckas med läsning: läs- och skrivinlärning i Nya Zeeland.

Stockholm: Bonnier Utbildning AB

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Körling, A-M. (2003a). Högläsning är föreläsning. I Norberg, I. (Red.), LÄSlust & LÄTTläst:

att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Lund: Bibliotekstjänst

Körling, A-M. (2003b). Läsning från början. I Norberg, I. (Red.), LÄSlust & LÄTTläst: att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Lund: Bibliotekstjänst

Lindö, R. (2002). Det gränslösa språkrummet: om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur

Lindö, R. (2005). Den meningsfulla språkväven: om textsamtalet och den gemensamma litteraturläsningens möjligheter. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), Stockholm: Utbildningsdepartementet

Myrberg, M. (2003). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Stockholm:

Skolverket

Norberg, I. (2003a). En läskultur i hemmet. I Norberg, I.(Red.) LÄSlust & LÄTTläst: att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Lund: Bibliotekstjänst

Norberg, I. (2003b). Läsning av skönlitteratur. I Norberg, I.(Red.) LÄSlust & LÄTTläst: att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Lund: Bibliotekstjänst

Rimsten-Nilsson, K. (1981). Barnböcker och läslust. Göteborg: Stageland

Svensson, A-K. (1998) Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur

Svensson, A-K. (2005) Språkglädje. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur

Svensson, A-K. (2005) Språkglädje. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur