Vad som har betydelse för att läslusten ska infinna sig

4.2 Hur barns läslust väcks och stimuleras

4.2.1 Vad som har betydelse för att läslusten ska infinna sig

Samtliga intervjuade pedagoger är överens om att läslusten har en oerhört stor betydelse för läsutvecklingen. De menar att läslusten är a och o för att barnen ska lära sig läsa, ”lusten och glädjen driver ju allt”. ”Det är bara att läsa och läsa och läsa som ger färdighet. Man tränar ju inte så jättegärna om man inte har lust. Man måste ju ha läslust för att vilja kämpa”. Läslusten

är grunden för läsning, den måste finnas där för att man ska lära sig läsa och för att man ska vilja fortsätta läsa.

Av intervjuerna har det framkommit en rad faktorer som pedagogerna anser ha betydelse för lusten att läsa. En faktor som flera av dem anser vara väldigt viktig är hur läskulturen i hemmet ser ut. ”Jag tror att läslusten grundläggs hemma när de är riktigt små”. De menar att det är viktigt att föräldrarna läser högt för sina barn, så att det blir en mysig stund och för att barnen ska få en bra koppling till böcker. På så sätt väcks deras läslust, genom att de upptäcker böckernas värde. ”Jag tror att de föräldrar som har läst mycket för sina barn får barn som nästan alltid tycker om att läsa”. Pedagogerna berättar att de ofta märker vilka elever som har fått litterär amning i hemmet. De som är vana vid läsning från tidig ålder får en snabbare läsutveckling och har mer läslust. De här barnen har blivit vana vid bokspråket, som skiljer sig markant från det talade, vilket leder till att de får lättare att lära sig läsa. De elever som inte är vana vid böcker hemifrån har det ofta mycket jobbigare i skolan och är sena i sin läsutveckling. En pedagog uttrycker det som att läsning inte blir något naturligt för dem i och med att de inte har upplevt det mysiga med läsning hemma.

En annan faktor som pedagogerna anser påverkar läslusten är självförtroendet. Det är viktigt att barnen känner en tilltro till sin egen förmåga, både för att kunna lära sig läsa och för att hitta lusten till läsning. Det är av stor vikt att berömma barnen och att de får känna att de är duktiga, att de kan. ”Det gäller att visa barnen att man tror på deras egen förmåga, att man har positiva förväntningar på dem”. Om pedagogen dömer eleverna och har negativa förväntningar på dem, känner de ofta det på sig och deras självförtroende kan påverkas.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning genomförde vi miljöobservationer av de klassrum där de intervjuade pedagogerna arbetar. Vi fann att miljöns utformning, med läsinspiration och ro för läsning i åtanke, såg väldigt olika ut i de olika klassrummen. I klassrummen på skola A fanns det ett stort urval av böcker som var synliga och lättillgängliga för eleverna. De hade även elevrecensioner uppsatta på väggarna för att ge eleverna ytterligare boktips och inspiration. I ett klassrum hade de en liten myshörna att dra sig undan till och i ett annat klassrum hade de ett litet grupprum för dem som behöver läsa i extra lugn och ro.

På skola B observerades två vanliga klassrum och ett rum där specialpedagogen bedrev sin undervisning. I det ena klassrummet fanns det ett relativt stort urval av böcker för eleverna, men de var inte medvetet skyltade. De fanns dock tillgängliga i en bokhylla för eleverna att själva gå och hämta. Bredvid bokhyllan fanns en soffa där de kunde sitta och läsa. I det andra klassrummet fanns inga böcker liggande framme. De böcker som fanns i klassrummet var de

som fanns i elevernas egna lådor. I klassrummet fanns heller ingen myshörna, men under lässtunden hade eleverna möjlighet att göra det mysigt för sig i klassrummet genom att sitta på madrasser och lägga filtar över borden. Pedagogen berättar att ”de läser bok efter bok och de sitter här på borden och under borden och i hörnor och bara läser och läser och tycker att det är jättemysigt”. I specialpedagogens rum fanns det mycket böcker framme och en myshörna med soffa.

På skola C fanns det inga böcker tillgängliga i klassrummen. För att få tag på en ny bok fick eleverna ta sig ett par trappor upp för att låna en bok i det lilla bokrummet. Det fanns inte heller några särskilda läsplatser i klassrummen, men när de hade lässtund gick de iväg till ett annat klassrum där det fanns några mysiga vrår för läsning. De böcker de läste fanns inlåsta i ett skåp och togs endast fram under lässtunden. Eleverna hade således ingen egen tillgång till böckerna. Under den självständiga läsningen i den här klassen fick eleverna ge varandra kompismassage, vilket gav en lite orolig lässtund. En annan pedagog på skolan poängterar att lässtunden ”ska vara en lugn och skön stund där de känner att det kan vara avkopplande att läsa för det är ju det som är syftet med det, att de ska upptäcka hur bra och roligt det är att läsa böcker”.

4.2.2 Hemmets och bibliotekets roll

Många av pedagogerna anser att föräldrarna är en bra resurs för att väcka och stimulera läslusten. De ser gärna en samverkan mellan skolan och hemmet. Det här är särskilt viktigt för de barn som har svårt för läsning. En pedagog berättar att de på föräldramötena brukar informera om läsningens betydelse och att de ofta i breven hem till föräldrarna uppmuntrar dem till att läsa med sina barn. En annan pedagog berättar att hon brukar ta upp det här under sina utvecklingssamtal, eftersom hon anser att det alltid är en god investering att läsa för sina barn. För de barn som har problem med att komma igång med sin läsning kan det vara till stor hjälp om de får möjlighet att träna lite varje dag tillsammans med sina föräldrar. Hon menar också att det tyvärr är så att föräldrar i dagens stressiga samhälle inte alltid hinner med det, vilket märks på barnen. ”Föräldrar och barn hinner inte med de mysiga lässtunderna, vilket är otroligt synd”.

En annan möjlighet för att väcka läslust, som framkom under intervjuerna, är tillgången till ett bibliotek. Några av pedagogernas skolor har skolbibliotek, vilket de anser är en viktig resurs för elevernas läslust. De tar gärna hjälp av bibliotekarierna, både med att leta fram böcker och med presentation av böcker för eleverna. Pedagogerna menar att bibliotekarierna

är en oerhört bra resurs eftersom de är utbildade inom det här ämnet och kan hålla sig ajour med vilka nya böcker som kommer ut och vilka böcker som vanligtvis uppskattas av eleverna.

De är ofta ”fenomenala berättare”, vilket kan locka eleverna till läsning. Flertalet av pedagogerna har dock inget bibliotek på skolan där de arbetar, vilket är något de alla beklagar.

De här pedagogerna går istället till stadsbiblioteket och lånar böcker till sin klass. På en av de här skolorna har de dock ett bokrum, men utbudet av böcker är litet och det är svårt att hitta i hyllorna. En pedagog på den här skolan har märkt att eleverna har svårt för att låna böcker själva, eftersom de inte vet var de bör leta eller vilken bok de ska välja. Hon anser att en bibliotekarie hade varit till stor hjälp.

4.2.3 Högläsning

Samtliga intervjuade pedagoger anser att det är viktigt att läsa högt för eleverna. En viktig anledning, som pedagogerna nämnde, är att högläsningen kan erbjuda annat än den litteraturen som eleverna själva väljer att läsa. Pedagogen kan till högläsningen välja böcker som hon tycker är bra, fantasieggande och utvecklande. ”Jag vill att de ska veta att det finns något annat också genom att jag läser annat för dem eller att skolan erbjuder dem annat”.

Flera av pedagogerna berättar att de gärna väljer en högläsningsbok som är lite mer avancerad än de böcker eleverna själva klarar av att läsa. Genom högläsning får eleverna och pedagogen en mysig stund tillsammans där elevernas språkutveckling gynnas. De får samtidigt en gemensam upplevelse som ofta är väldigt givande och utvecklande att diskutera. En pedagog menar att det viktigaste med högläsning är att det är väldigt inspirerande.

Hur ofta pedagogerna har högläsning för sina elever skiljer sig mellan de olika klasserna.

Två pedagoger berättar att de läser högt för sina elever varje dag. Det är främst innan eleverna kan läsa som de är mest noga med att läsa högt varje dag. ”Nu blir det lite hipp som happ ibland, det är inte alltid som man hinner med högläsningen. Men i ettan hade vi verkligen en sådan stund varje dag.” De anser också att det är viktigt att man väljer olika sorters böcker för högläsningsstunden så att man läser många olika genrer och författare. Båda pedagogerna varierar högläsningsböckernas innehåll. Ibland läser de böcker som är roliga, ibland är de spännande och ibland är det böcker som handlar om relationer. Bland de intervjuade finns det även de som inte läser högt varje dag, men som ändå försöker göra det regelbundet. En av pedagogerna talar mycket om hur viktigt det är att föräldrar läser högt för sina barn, men hon nämner inte hur ofta hon själv läser högt i klassrummet. Under de fem veckor som observationerna pågick läste hon högt för sina elever en gång.

4.2.4 Självständig läsning och gruppläsning

Samtliga pedagoger ger sina elever en stunds självständig läsning varje dag för att väcka läslust. Hur länge läsestunden varar varierar mellan de olika klasserna, men samtliga brukar försöka avsätta minst 15 minuter för den självständiga läsningen. En pedagog beklagar att de endast har 20 minuter, eftersom de då knappt hinner komma in i boken förrän det är dags att slå ihop den igen. Det här är dock något som är schematekniskt svårt att ändra.

Som komplement till den självständiga läsningen använder sig flera av pedagogerna av gruppläsning. Eleverna sitter då tillsammans i smågrupper och läser högt för varandra för att sedan diskutera det de har läst. Det här tycker en pedagog är ”mysigt, roligt och lite lättsammare än att läsa högt inför alla”. Det här kan ses som en träning för dem genom att de får öva sig på att läsa högt inför andra och de får även en träning i att lyssna på andra och hänga med i texten. En annan pedagog låter sina elever berätta om böcker de läst för henne och ibland även för bibliotekarien.

4.2.5 Läsprojekt

Flera av pedagogerna har genomfört många olika typer av läsprojekt för att väcka och stimulera läslusten hos sina elever. I en klass har de under några veckor på vårterminen arbetat intensivt med läsning tillsammans med parallellklassen. De har då ägnat mycket tid åt läsning, åt att prata om böcker och ge varandra boktips. Pedagogen menar att det verkligen har gett resultat, ”i och med att man gör det med alla lockar det ju, det har varit jättebra”.

I en annan klass hade de ett liknande läsprojekt, där de skulle jobba intensivt med läsningen i några veckor. Under de här veckorna läste de lite extra varje dag och hade inga andra läxor än läsläxa. De fick även skriva recensioner tillsammans om de böcker de läst, som sedan redovisades för klassen.

En annan pedagog beskriver ett projekt som de ska genomföra senare under terminen.

Klassens elever ska då få tävla mot föräldrarna om vilka som först har läst 100 böcker. Efter varje läst bok sätts en pappersremsa föreställande en bokrygg upp på väggen. Syftet med det här är att de verkligen ska få uppleva mängden av hur många böcker de läst. Pedagogen tror att det här kan vara ett bra sätt att motivera både elever och föräldrar till att läsa fler böcker och på så sätt stimulera läslusten.

På en annan skola inleder de varje vår ett bokprojekt där alla elever i år F-3 involveras.

Projektet börjar med att eleverna får en utmaning där de tillsammans ska ha läst ett visst antal böcker. Varje år har de olika sätt att redovisa antalet. Något år har de använt sig av bokstaplar,

de läst. När bokstapeln nått taket eller när glasburken är full räknas antalet lästa böcker och projektet avslutas med en stor bokfest. Under den dag då bokfesten äger rum ställs alla lektioner in och hela dagen ägnas åt böcker. Pedagogerna kommer den här dagen utklädda till olika litterära personer. Eleverna får vandra mellan olika rum under dagen och i varje rum finns en speciell upplevelse. I ett rum läser en pedagog högt och i ett annat kan det exempelvis ske en dramatisering av en bok. Mot slutet av dagen lottas det ut ett antal böcker till eleverna. En pedagog som arbetar på den här skolan berättar att ”vi genomför det här projektet varje år för att öka lusten att läsa böcker och på det här sättet förgylls böckerna”.

4.2.6 Andra sätt att arbeta med läsning

Ett bra sätt att väcka och stimulera läslusten, menar några av pedagogerna, är att använda sig av datorn, speciellt för de elever som inte hänger med i samma lästakt som de andra eller för dem som inte har hittat läslusten. Även elever utan läsintresse tycker ofta att det är roligt att sitta framför ett läseprogram på datorn. En pedagog berättar om ett dataprogram, Mini, som hör till en läsebok och som hon tycker är ett mycket bra sätt att ”väcka läslusten och locka dem in i läsningen”.

Flera av pedagogerna påpekar att det är viktigt att hitta en text som är på lagom nivå. För att eleverna ska kunna hitta lusten att läsa gäller det att hitta texter som passar dem och som de är intresserade av. Pedagogerna anser att det är viktigt att lägga ner mycket jobb på det här och att sätta sig in i barn- och ungdomslitteraturen. Det är också viktigt att ha ett stort och varierat utbud av böcker i klassrummet, både vad gäller svårighetsgrad och genrer. En förutsättning för att få eleverna intresserade av de böcker pedagogen själv har hittat är att man lägger ner tid på att presentera böckerna på ett inspirerande sätt. ”Jag kan ju inte bara slänga ut böckerna, utan jag försöker alltid lägga en stund på att presentera dem och få barnen lite sugna och berätta lite om vad som händer i böckerna”. På en skola har de bokråd för att eleverna ska få vara med och bestämma vilka böcker som ska handlas in till skolan. På så sätt görs eleverna delaktiga och deras intresse får styra vilka böcker som köps in. De får känna att det är de som bestämmer vilka böcker de ska läsa och pedagogerna kan vara säkra på att de böcker som köps in kommer att bli lästa.

Det finns många olika sätt att uppmuntra eleverna till läsning. Ett knep som alla pedagoger, fast på olika sätt, använder sig av är att visa eleverna mängden böcker de läst. Två sätt som tidigare framkommit är att stapla böcker eller lägga en böna i en glasburk för varje läst bok.

Ytterligare ett knep är att använda sig av så kallade läshattar, vilket flertalet av pedagogerna gör. En läshatt är en bild föreställande en roligt utformad hatt, uppdelad i olika fält. Efter

varje läst bok eller efter varje läsestund får eleverna fylla i ett fält på hatten. När hattens alla fält är färdigmålade börjar man om på en ny hatt. På en skola får man fylla i ett fält efter varje läst kvart och målet är att sammanlagt läsa i ett dygn. När målet är uppnått får de ett diplom.

En pedagog berättar att de arbetar med läshattar ”för att väcka lusten och för att man ska bli sugen på att läsa mycket”.

För att göra läsningen i skolan rolig menar en pedagog att det är viktigt att arbeta varierat.

För att väcka och bibehålla läslusten gäller det att läsningen inte blir något monotomt och tråkigt. Istället för att bara förhöra eleverna på läxan, försöker de i klassen ”göra nån grej av det, som att dramatisera texten eller läsa repliker mot varandra eller knyta texten till nåt aktuellt tema som vi arbetar med i klassen”.

5 Analys

I följande avsnitt besvarar vi våra frågeställningar: Hur ser pedagogerna i vår studie på läsningens betydelse? och Hur arbetar pedagogerna med att väcka och stimulera barns/elevers läslust? Det här gör vi genom att dra slutsatser utifrån den information vi fått fram under intervjuer med verksamma pedagoger samt genom att göra kopplingar till relevant litteratur.

5.1 Pedagogernas syn på betydelsen av läsning

De nio pedagoger som vi har intervjuat betonar alla vikten av att läsa. Pedagogerna verkar vara medvetna om läsningens betydelse och de tar upp många olika aspekter till varför barn bör läsa. Deras syn på läsningen är väldigt öppen. De ser inte läsningen som något som är viktigt att kunna endast för den fortsatta skolgången, utan de nämner även många andra anledningar till varför barn bör läsa. Både pedagogerna och Norberg (2003b) menar att läsning stimulerar fantasin och därmed får barnen lättare att lösa problem. Något som litteraturen inte lägger speciellt stor vikt vid är njutningen med att läsa. Pedagogerna ser dock det här som en av huvudanledningarna till varför man bör läsa.

Pedagogerna hade många åsikter om vad barn bör läsa. Vi kan urskilja två olika förhållningssätt bland pedagogerna, även om skillnaden inte är speciellt stor. Några pedagoger anser att det inte spelar någon roll vad barn läser bara de hittar läslusten, medan andra anser att de helst bör läsa skönlitteratur. Alla pedagoger anser dock att det är viktigt att barnen läser böcker som ligger på den nivå de befinner sig och som de finner intressanta.

Samtliga intervjuade pedagoger är överens om att läslusten har en oerhört stor betydelse för läsutvecklingen och för att den ska infinna sig spelar en rad faktorer in. En viktig faktor är självförtroendet och med det här menar pedagogerna att eleverna måste känna en tilltro till sin egen förmåga. Det här benämner Taube (2004) som prestationssjälvbilden, vilken har betydelse för elevers prestationer i skolan. Har eleven en negativ självbild är de också oftast lågpresterande. Taube menar också att många olika personer, inklusive pedagoger, har betydelse för självbilden, vilket är något som pedagogerna är medvetna om i och med att de lägger stor vikt vid att berömma eleverna och visa att de har positiva förväntningar på dem.

Flera av pedagogerna menar att läskulturen i hemmet har stor betydelse för barnens lust att läsa. Liksom Norberg (2003a), poängterar pedagogerna hur viktigt det är att föräldrarna börjar läsa högt för sina barn redan innan de börjar skolan för att de ska få ett bra förhållningssätt till böcker. Pedagogerna berättar att de ofta märker vilka som kommer från en god läsmiljö i och

med att det ofta visar sig i deras läsutveckling. För de barn som inte kommer från en god läsmiljö, menar Björk och Liberg (1996), blir läsning något onaturligt och de löper större risk att få svårigheter vid läsinlärningen. Det här är något som även pedagogerna är medvetna om i och med att de märker att de elever som inte är vana vid böcker hemifrån ofta är senare i sin läsutveckling.

Chambers (1994) menar att klassrumsmiljön har betydelse för att eleverna ska bli inspirerade till läsning. Ett klassrum måste vara anpassat för att en god läsutveckling ska kunna ske där. Det här är något som varierar stort mellan de olika skolor som vi observerat.

Chamber anser att det är viktigt att skylta med böcker i klassrummet för att elevernas motivation och läslust ska stimuleras, vilket en del av pedagogerna har tillämpat. Flertalet av pedagogerna gör dock inte det och vissa har inte heller böcker tillgängliga i klassrummet.

Chambers menar också att en god klassrumsmiljö kännetecknas av att det finns speciella platser för eleverna att läsa på för att de ska inspireras till läsning, kunna ägna böckerna deras fulla uppmärksamhet och för att läsandets värde ska betonas. I flera av de klassrum som vi

In document - En studie om pedagogers arbete med att väcka och stimulera läslusten (Page 24-0)